Under 2018 har olika arbetsgrupper jobbat med att ta fram förslag till hur man inom olika områden kan bidra till ökad skogsproduktion inom ramen för ett hållbart skogsbruk. De är följande fyra områden (länk till resp rapport).
Produktionshöjande åtgärder
Effektiv skosskötsel
Infrastruktur i skogsbruket med betydelse för skogsproduktionen: Nuläge och åtgärdsförslag
Åtgärder för att minska skador på skog
Hela förslaget ligger nu ute på remiss och det är fritt fram för den organisation eller person som vill lämna synpunkter att göra det fram t o m 12 februari 2019.
Efter lunch fanns möjlighet att delta i arbetsgrupper om något av de fyra inriktningsområdena och dessa arbetsgrupper redovisade sedan sina sýnpunkter i en avslutande sammanfattning.
Det finns några saker i remissförslaget från de olika grupperna som jag vill kommentera:
1. Det har inte funnits någon representant från Skogsentreprenörerna med i varken huvudgrupp eller i de olika ämnesgrupperna. I grupp 3 om ”Infrastruktur i skogsbruket” hanteras ett antal frågor som i högsta grad berör entreprenörerna (mer om det längre ner under under pkt 4). Jag skulle därför rekommendera fristående entreprenörer och/eller entreprenörsorganisationen SkogsEntreprenörerna att gå igenom framför allt rapporten om Infrastruktur och utnyttja möjligheten att inkomma med ett remissyttrande.
2. Man har strävat efter att förenkla råden och inriktningarna för skogsskötseln men det ger i sin tur en mycket ensartad skötselmodell. Kunskapsläget om skogsskötsel är gediget och grunderna är förslagen är i o f sig bra: Bra föryngring, röjning i tid, tidig gallring, gallra inte för hårt och inte för sent. Men det är ett väldigt snävt skötselperspektiv. Det finns inte en rad om självföryngring. Inte heller om sådd. En bra metod under rätt förutsättningar och som dessutom är enklare att mekanisera än plantering. Maskinell sådd finns redan idag och fungerar väl. Inte heller något om ”kvalitetsskogsbruk” med tätare förband (m h a sådd/självföryngring) för att t ex få bättre tallkvalité.
3. Man pratar bara om volym (miljoner kubikmeter). Inget om kvalité eller värde. Nu är det givetvis svårt att veta varken värde eller efterfrågan för skogsråvara långt fram i tiden men lite riskspridning kanske skulle vara på sin plats? Det finns nödvändigtvis inte så stora motsatsförhållanden mellan att odla kvalité eller en hög volym.
4. Om det finns gedigen kunskapsgrund att luta sig mot inom området skogsskötsel så är situationen den motsatta inom området infrastruktur. Framför allt när det gäller området ”Data”. I rapporten definieras ett antal områden där användningen av olika typer av data (typ geodata från laserskanning, beståndsdata från skogsbruksplaner, produktionsdata från skördare mm.) kan användas mer transparent och mer omfattande för att effektivisera skogsbrukets processer och produktion. Det ligger givetvis i tiden att utnyttja alla de möjligheter som en ökad digitalisering ger men här finns också några grundläggande frågor som häpnadsväckande nog inte berörs alls i rapporterna eller förslagen: Integritetsfrågor samt äganderättsfrågor kring data. Hela rapporten utgår från att allt som bidrar till ett effektivare virkesflöde självklart ska användas och göras.
Jag deltog i gruppen som diskuterade just infrastrukturfrågorna och där kom det upp intressanta synpunkter om att det borde finnas ett definierat syfte för att man ska lagra och dela data. Och ett ägarskap. Gärna också ett definierat värde på denna data. Då blir data värdefull och det blir tydligare varför den används och av vem. Ett exempel om skördarmätning togs: Om mätningen i skördaren ersätter en annan mätning som kostar pengar så har skördarmätningen självklart ett värde. Det borde därför ersättas (efter kvalité) till skördarägaren som i det här fallet bekostar mätutrustningen vilket ger incitament att ha mätutrustningen i ordning.
Ett annat exempel som lyftes upp är hur produktionsdata ska hanteras för att inte missbrukas i prisförhandlingar med entreprenörer. Ytterligare ett exempel som togs upp var laserscanningen av skogsmarken. När nu nästa omdrev görs går det att få fram många nya uppgifter i mellanskillnaden mellan första och andra scanningen. Som t ex tillväxt, bonitet mm. Men frågan är hur den enskilde skogsägarens integritet säkerställs om alla dessa uppgifter ska göras offentliga för alla och envar? "Ingen företagare vill väl fläka upp sina affärer till öppet beskådande" som någon uttryckte det.
Ingen av dessa integritets- och ägarskapsaspekter har tagits upp i rapporten och det borde därför finnas starka skäl för både skogsägar- och entreprenörsrepresentanter att läsa igenom och lämnar remissyttranden. Som förslagen nu är skrivna så drivs det mot ett enda stort, massivt dataflöde, hanterat av SDC och med fri tillgång till denna data för framför allt slutanvändarna. D v s skogsindustrin.
5. I Infrastrukturrapporten anges också förbättringsmöjligheter i maskintekniken som en utvecklingsmöjlighet. Det här är kanske inget som ökar tillväxten och produktionen i skogen direkt men det kan bidra till en högre/bättre (och billigare) produktion av virke till industrin. Arbetsgruppen och rapporten har dock helt fastnat i teknik för drivning men nämner inget om teknik för skogsvård.
Det mesta av fokus ligger på ökad bärighet (band) och automatisering/autonoma drivningsmaskiner. Det kommer säkert att bli svårt att få fram tillräckliga resurser för avverkning i framtiden men det kommer med all sannolikhet att vara ännu svårare att få fram resurser för skogsvårdsarbete. Det är redan idag en bristsituation när det gäller arbetskraft för plantering och röjning. Vill vi dessutom öka ambitionsnivån inom röjningen borde det vara högre prioritet att jobba med mekanisering här. Dessutom så borde det vara enklare att jobba fram en autonom röjningsmaskin än en skördare eller skotare. Full utvecklingssatsning på mekaniserad röjning (med autonoma maskiner) kommer säkert att ge bra steg på vägen för att sedan ta nästa steg till skotare och skördare.
6. Det efterfrågas i flera av rapporterna efter ”ansvar” och ”finansiering” för att hålla data och göra analyser av dessa data. T ex data från den kommande laserscanningen eller generella data över skogsskadeläget. I vissa fall verkade det förväntas bildas nya "påtryckningsorganisationer" för att förmå politiker och myndigheter att säkerställa tillgängliga mobildatanät eller järnvägstransporter. Synpunkterna i arbetsgruppen för infrastruktur var att använda de organisationer som finns och inte skapa nya skikt. (Mitt förslag var att använda av den 60-öring som idag betalas till SkogForsk för varje inmätt kubikmeter om man behöver finansiera nya strukturer som är till gang för hela skogsbruket.)
Det här var ett axplock från rapporterna och från Seminariet i Växjö. Viltskadefrågan var givetvis också en het potatis som diskuterades i framför allt arbetsgruppen om åtgärder för minskade skador. Den har vi dock ägnat en del utrymme åt i andra trådar som t ex Remiss: Så kan tillväxten öka i skogen 🌲🌳👀 och Jägarförbundet och Skogsstyrelsens GD i fullt ordkrig så det tar jag inte upp här.
Avslutningsvis tyckte jag också att det var ett konstigt upplägg av Skogsstyrelsen, i samband med avslutningen där några deltagare fick ge sin syn på dagens övningar, att ge Birdlife Sweden ett talutrymme (och att som enda organisation få dela ut material i bänkarna) för att i stort sett såga dagens skogsbruksmodeller och hävda att skogsbruket tar alldeles för lite hänsyn och att mycket mer avsättningar behövs. Att naturvården ska vara med och diskutera förslagen tycker jag är självklart men varför upplåter myndigheten exklusivt utrymme för enskild lobbyverksamhet. Det ger minuspoäng för ett annars intressant och väl genomfört seminarium!
Läs gärna igenom och bidra med era egna synpunkter! Kanske vi kan hitta en gemensam linje som kan skickas som remissvar från Skogsforum innan den 12 februari?
Tidigare trådar om Skogsstyrelsens projekt mot ökad skogsproduktion
Remiss: Så kan tillväxten öka i skogen 🌲🌳👀
Torbjörn Johnsen - Skogsstyrelsen vill öka skogsproduktionen
Länkar
Seminarierna inkl presentationer (länkar till resp seminarie i högekanten)
Remissversionen av rapporten och förslagen (nov 2018)
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto