sön 12 jun 2016, 07:29#395739
Tillägg 160612. Jag insåg inte att den planerade avverkningen har något med det nybildade Naturreservatet Klämmeshöjden att göra där bombmurkla finns http://www.vf.se/nyheter/kristinehamn/vardefull-bombmurkla-i-nytt-naturreservat, och att det fanns en relevant tråd förut (även om jag tror jag berikade med utdrag och länken till Naturvårdsverkets yttrande och artfakta)
https://skogsforum.se/viewtopic.php?p=390145#p390145
Vad jag snappat tidigare om debatten var länsstyrelsen diskussion om markägaren verkligen behövde pengarna, inte kopplingen till Naturreservatet och jag kunde inte hitta det i Naturvårdsverkets yttrande. Det verkar verkligen ett ärende med många bottnar som Naturvårdsverket driver i avsikt att få ett prejudikat för att skriva något generellt om.Jag tittade på Naturvårdsverkets yttrande till miljööverdomstolen (MÖD)
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Rattsfall/Artskydd/Nationell-fridlysning-och-areella-naringar/. Det står ” …Mark- och miljööverdomstolen gjort bedömningen att det krävs en risk för påverkan på den fridlysta artens
bevarandestatus i området för att utlösa förbuden i 8 § artskyddsförordningen. Naturvårdsverket anser mot bakgrund av bestämmelsens syfte att detta är en
rimlig utgångspunkt. Om en prövningsmyndighet finner att en verksamhet står i
strid med förbudet på denna grund saknas förutsättningar att meddela dispens
enligt 15 § artskyddsförordningen, och det är då enligt Naturvårdsverkets
uppfattning inte relevant att pröva frågan om andra lämpliga lösningar.”
Här tycks man alltså införa begreppet artens bevarandestatus i området vilket MÖD och Naturvårdsverket verkar tycka är bra. Vad område syftar på framgår dock inte. Däremot tycks Naturvårdsverket inte tycka det är relevant med "andra lämpliga lösningar" som tydligen länsstyrelsen åberopade.
”Naturvårdsverket gör sammantaget bedömningen att förbuden i 8 §
artskyddsförordningen ska anses vara tillämpliga även om pågående
markanvändning riskerar att avsevärt försvåras, om sådan verksamhet innebär en
risk för påverkan på en fridlyst arts bevarandestatus.”
” Sju av de åtta växtplatser som registrerats för arten i det berörda området berörs, enligt vad länsstyrelsen uppgivit i sitt beslut, av den planerade avverkningen. Mot bakgrund av detta
bedömer Naturvårdsverket att det finns en påtaglig risk att en traditionell
föryngringsavverkning i enlighet med ansökan skulle medföra att den lokala
populationen av bombmurkla slås ut”
Det borde gå att kompromissa. Görs ett reservat av den för bombmurklor mest lämpliga halvan av det planerade hygget borde rimligen över 2/3 av bombmurklorna klara det och risken för den lokala förekomsten inte längre vara påtaglig och hälften av avverkningen kan genomföras.
”Mot bakgrund av den begränsade populationsstorleken och den fortgående
förlusten av lokaler kan arten enligt Naturvårdsverkets bedömning inte anses ha
gynnsam bevarandestatus på nationell nivå” ” Bombmurklans förekomster i
Värmland ligger dessutom i utkanten av artens svenska utbredningsområde,
vilket sannolikt gör den regionala bevarandestatusen extra känslig för förluster
eller försvagningar av lokala populationer.”
Artdatabladet visar fyndlokaler. Bombmurklan har svenska lokaler norr, söder och öster om Värmland så knappast i utkanten. I Värmland finns fynd på tolv lokaler så knappast överhängande risk ens "lokalt" (=Värmland)
Artdatabankens faktablad
http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/1445 Fakta bladet: ”Sällsynt kan bombmurklor påträffas i unga och till synes triviala granskogsbestånd, men dessa ligger då som regel i direkt anslutning äldre skog där det förekommer bombmurkla.” Detta stöder att bombmurklan kommer att sprida sig till det nya beståndet om en del av det gamla bevaras och om gran ingår eller finns omedelbart intill.
”Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (3000-12000).” Tycker det verkar tillräckligt för gynnsam bevarandestatus. ”Bombmurklan är idag sällsynt men har förmodligen alltid varit relativt ovanlig.” ”Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta”. ”Den totala population i landet historiskt ha minskat kraftigt p.g.a. avverkning av äldre ängsgranskog, och att denna minskning fortgår men i mindre takt som följd av att alla kända lokaler i dagsläget är uppmärksammade som nyckelbiotoper, har biotopskydd eller är reservat” Minskningstakten är inte högre trots de förändringar i skogsbruk mm som skett 50 år bakåt, vilket kanske inte är så oroande, men rent personligen har jag förståelse för behovet av att bevara en del av det avverkningsplanerade beståndet tills minskningen av arten upphört, men det borde ske i andra och mindre drastiska former än obetalt och konfliktskapande beslut. Varför kan man inte fortsätta linjen med nyckelbiotoper, biotopskydd och reservat som man gjort med andra lokaler?
”Bombmurklas fortlevnadsmöjligheter kommer förhoppningsvis starkt att förbättrats genom Naturvårdsverkets satsning på ett åtgärdsprogram för bombmurkla under 2010-2014.”. Naturvårdsverket har knappast kommenterat detta. Den nya utvecklingen borde förbättrat utrymmet för att medge avverkning.
Naturvårdsverket: ”Arten gynnas visserligen i många fall av en viss grad av störning och utglesning
av trädskiktet exempelvis genom skogsbete eller försiktig gallring. Det får dock
enligt Naturvårdsverkets uppfattning anses vara klarlagt att en traditionell
slutavverkning i ett område med förekomst av bombmurkla innebär en stor risk
för att en lokal population slås ut eller försvagas.”
Dvs Naturvårdsverket öppnar för en gallring av beståndet om det inte slutavverkas.
Senast redigerad av DagL sön 12 jun 2016, 21:33, redigerad totalt 2 gånger.