Gallring

[Anton på NFA]

mån 27 maj 2024, 11:01#845208 Många bra tankar och frågor, och tack för de vänliga orden. Jag försöker sammanfatta svar nedan.

Angående inventering/planering så är det inte vårt fokus även om det förmodligen går att bygga på samma teknikplattform, med det sagt så är det såklart inte oviktigt men andra får fokusera på det. Vår filosofi, rätt eller fel, är att det är personen som faktiskt fattar besluten i skogen (skördarföraren) som har bäst nytta av beslutsstödet och ska ha tillgång till den bästa tekniken.

Jag förstår att det är väldigt många engagerade och kunniga skogsägare här på forum:et och för er som själva vill definiera traktdirektivet (tex. som % uttag, målgrundyta eller stammar/ha) så ska ni kunna göra det och systemet kalibreras enkelt om därefter. Systemet är så exakt att det tom. skulle gå att specificera enskilda träd som man vill avverka eller spara på en karta i förväg som sedan systemet/skördaren kan identifiera i terrängen när den arbetar. Du som skogsägare kan sen få ett kvitto som visar på precis hur åtgärden genomförts, dvs. vilka träd som avverkats och vilka som lämnats (om man så önskar, notera att det inte är en färdig tjänst än).

Om skogsägaren inte har några egna önskningar kring gallringen/traktdirektivet utan lämnar över det till det köpande bolaget/entreprenören så tycker vi att det är rimligt att förvänta sig att gallringarna görs enligt vetenskapen, dvs. följer gallringsmallarna (i normal produktionsskog) och det är det som vi först och främst fokuserar på att lösa idag.

[Lars Lundqvist SLU]

mån 27 maj 2024, 11:49#845210 Två kommentarer:

Det nämndes tidigt skillnad i grundyta före och efter underröjning. I så fall har den som inventerar mätt fel. Träd som inte ingår i produktionsbeståndet, som alltså potentiellt hypotetiskt kan bli huvudstam till slutavverkningen, ska inte ingå i grundytan. Riksskogstaxeringen mäter allt över brösthöjd, men där är syftet att objektivt beskriva hur skogarna ser ut. Den som inventerar brukad skog ska mäta/beskriva det som är relevant för planerad skötsel, och då ingår inte underväxt i produktionsbeståndet utan bara som eventuellt tekniskt hinder.

Varför jämför ni med gallringsmallen? Att Skogsstyrelsen en gång i tiden, för över 40 år sen, tog fram gallringsmallar som förenklat prognosinstrument och stöd för självverksamma innebär inte att de ska ses som nåt slags facit. Gallringsmallarna är och var ett politiskt färgat instrument som skulle uppmuntra skogsägare att initialt ha ganska stora stamantal och göra många svaga gallringar. Normalt gallringsuttag låg kring 25% av grundytan, mer än 30% var en hård gallring, och alternativet att bara göra en väldigt hård gallring (50-60% av grundytan) var enligt dåtidens synsätt ett extremt gallringsprogram som låg långt utanför det normala på samma sätt som höggallring bedömdes extremt och förkastligt.

[Anton på NFA]

mån 27 maj 2024, 14:03#845228

Två kommentarer:

Det nämndes tidigt skillnad i grundyta före och efter underröjning. I så fall har den som inventerar mätt fel. Träd som inte ingår i produktionsbeståndet, som alltså potentiellt hypotetiskt kan bli huvudstam till slutavverkningen, ska inte ingå i grundytan. Riksskogstaxeringen mäter allt över brösthöjd, men där är syftet att objektivt beskriva hur skogarna ser ut. Den som inventerar brukad skog ska mäta/beskriva det som är relevant för planerad skötsel, och då ingår inte underväxt i produktionsbeståndet utan bara som eventuellt tekniskt hinder.

Varför jämför ni med gallringsmallen? Att Skogsstyrelsen en gång i tiden, för över 40 år sen, tog fram gallringsmallar som förenklat prognosinstrument och stöd för självverksamma innebär inte att de ska ses som nåt slags facit. Gallringsmallarna är och var ett politiskt färgat instrument som skulle uppmuntra skogsägare att initialt ha ganska stora stamantal och göra många svaga gallringar. Normalt gallringsuttag låg kring 25% av grundytan, mer än 30% var en hård gallring, och alternativet att bara göra en väldigt hård gallring (50-60% av grundytan) var enligt dåtidens synsätt ett extremt gallringsprogram som låg långt utanför det normala på samma sätt som höggallring bedömdes extremt och förkastligt.

Hej Lars. Systemet är helt flexibel med avseende på vilka parametrar den kan matas med (baserat på markägarens önskemål och/eller senaste vetenskapliga rönen). I ett sånt här system går det också att skapa betydligt mer dynamiska/avancerade direktiv än de äldre "standardmallarna" men vi låter andra människor med mycket bättre skoglig kompetens än oss (som tex. du och dina kollegor på SLU) stå för att beskriva och definiera hur en optimal gallring ser ut för varje given skog. Vi tillhandahåller bara verktyget så att den rådande teorin omsätts till praktik.

[Lars Lundqvist SLU]

mån 27 maj 2024, 20:32#845294 Min kommentar riktade sig lika mycket (mer?) till övriga här inne.

[Älgfoderodlare]

mån 27 maj 2024, 21:06#845298

Min kommentar riktade sig lika mycket (mer?) till övriga här inne.

Och ? Vad är ditt problem ? Att det gallras för hårt på många platser o urholkar skogsägares möjlighet till att få ut mer vid en slutavverkning. Är det ett problem för dig ? Om det nu finns digitala verktyg som kan vara till stöd för att bibehålla en för marken möjlig tillväxtpotential, som gynnar skogsägaren. Är det till besvär för dig ? Vems sida står du på kan man undra ?
Det här är något som verkligen bör uppmuntras i skogsägarögon !

[Lars Lundqvist SLU]

mån 27 maj 2024, 21:19#845300 Jag står (som vanligt) på kunskapens sida.
Gallringsmallen är inget facit som visar hur man bör gallra, utan ett förenklat hjälpmedel som visar hur Skogsstyrelsen på 1980-talet tyckte man skulle gallra. Hårda gallringar idag ger längre omloppstid för att nå samma slutvolym som en svagare gallring skulle gjort, eller mindre slutvolym vid samma omloppstid. Mer/mindre pengar idag och mindre/mer pengar i framtiden. Vem avgör vad som är bättre eller sämre?

[Älgfoderodlare]

mån 27 maj 2024, 22:01#845303 Kunskap verkar ju vara lika flyktigt som vinden ( se mitt svar i annan tråd ). Helt beroende på vem som är uppdragsgivare o vad det önskade utfallet ska visa. Objektivitet är o har blivit en sällsynt vara i vår digitaliserade värld. "Always a dark objective !" är nog det mest talande !
Man sa förr; Ärlighet vara längst, men hursom, så har alltid falska personer tjänat mest pengar på att ljuga.
Vad skulle få oss att tro att forskningsinstitut är annorlunda ? "Kappan efter vinden" ! Upp med det slickade fingret o känn från vart det blåser idag. Den så kallade forskningens prognoser / förutspåelser, kunskapens riskanalyser, har fört oss till en gräns vi snart inte längre kan hantera. O ändå går Jorden inte under !
Ta vara på den möjlighet vi har nu att låta skogen växa i dess fulla kapacitet.

[Lindveden]

mån 27 maj 2024, 22:47#845306

Jag står (som vanligt) på kunskapens sida.
Gallringsmallen är inget facit som visar hur man bör gallra, utan ett förenklat hjälpmedel som visar hur Skogsstyrelsen på 1980-talet tyckte man skulle gallra. Hårda gallringar idag ger längre omloppstid för att nå samma slutvolym som en svagare gallring skulle gjort, eller mindre slutvolym vid samma omloppstid. Mer/mindre pengar idag och mindre/mer pengar i framtiden. Vem avgör vad som är bättre eller sämre?

Vilka "mallar" skulle du rekommendera att följa?
Sen beror det förstås på tidigare skötsel av beståndet naturligtvis,men man måste/borde ha nåt att gå efter när man gallrar. Sen om resultatet efteråt är facit det ska väl va osagt.
Tittar man exempelvis på internet sidan "skogs kunskap.se" så rekommenderar ju dom vissa riktlinjer hur,när hur hårt/svagt man ska gallra givet hur bestånden har skötts tidigare me röjning osv... Sidan e ju nåt samarbete mellan sks, Skogforsk och lrf. Är denna sida nåt man kan gå efter, eller har du andra bättre?

Hur lär ni ut era elever t ex på slu nu för tiden,vilka "riktlinjer/mallar" går dom efter när dom studerar uttag osv?
När en annan gick i skogsskola för ca 25 års sen så fanns det ju bara sks mallar att referera till när man skulle avgöra hur mycke uttag man skulle ligga på ett ungefär

[Lindveden]

mån 27 maj 2024, 23:10#845307 Grunden för hur hårt/svagt man kan gallra ligger ju egentligen hur välröjt beståndet är från början skulle ja säga.
(Rätta mig nån om ja har fel) Ju mer välröjt desto bättre uttag i framförallt 1:a gallring. Dåligt röjt eller ingen röjning alls desto svagare uttag 1:a gallring.
Det är det ja går efter iallafall... Rätt eller fel,vem vet?

[HannuRöj]

tis 28 maj 2024, 06:35#845309

Grunden för hur hårt/svagt man kan gallra ligger ju egentligen hur välröjt beståndet är från början skulle ja säga.
(Rätta mig nån om ja har fel) Ju mer välröjt desto bättre uttag i framförallt 1:a gallring. Dåligt röjt eller ingen röjning alls desto svagare uttag 1:a gallring.
Det är det ja går efter iallafall... Rätt eller fel,vem vet?

😀 Det är ju helt rätt tänkt och tror laserskanningen kan bli bra verktyg för detta.

I nuläget har föraren ingen tillgång informationen av skötselhistorian eller mycket något annat heller. Därför bestånden blir allt för ofta gallrat allra enklaste sätt, vilket är att man oavsett grundytan lämnar någon viss stamantal inom kranlängden.

Grundorsak för hård gallringsuttag är nog mer ekonomisk än teknisk.
Så länge svagare uttag blir inte bättre betalt per bearbetat kubik, utförs gallrigarna för hårda.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Torbjörn Johnsen]

tis 28 maj 2024, 08:50#845324

Jag står (som vanligt) på kunskapens sida.
Gallringsmallen är inget facit som visar hur man bör gallra, utan ett förenklat hjälpmedel som visar hur Skogsstyrelsen på 1980-talet tyckte man skulle gallra. Hårda gallringar idag ger längre omloppstid för att nå samma slutvolym som en svagare gallring skulle gjort, eller mindre slutvolym vid samma omloppstid. Mer/mindre pengar idag och mindre/mer pengar i framtiden. Vem avgör vad som är bättre eller sämre?

Det är ju allmänt känt från alla de gallringsförsök som gjorts genom åren att för hårda gallringar sänker tillväxten under ganska lång tid. Och förlorad tillväxt är ju förlorad inkomst för skogsägaren. Inte bara i framtiden utan det påverkar ju hur mycket virke fastigheten producerar per år även här och nu om man gallrar för hårt. Problemet är rimligtvis inte så stort på fastighetsnivå men däremot blir det riktigt intressant om vi tittar på ett nationellt plan.

Hur mycket sänker dagens hårda gallringar den svenska skogens totala skogstillväxt? Pratar vi om fem miljoner m3sk per år. Eller är det mer? Om vi minskar gallringsuttagen så höjer vi tillväxten och förrådsuppbyggnaden. Vilket innebär att vi kan fortsätta hugga stora volymer slutavverkning utan att få problem med t ex LULUCF-betinget. Häromdagen hörde jag t o m EU-parlamentarikern Emma Wiesner (c) nämna gallring som en del i skogsskötseln som gör att vi bör klara nuvarande ökning av LULUCF-målet om 4 milj tCO2e.

Sveaskog har sett att de tar ner sin tillväxt för mycket p g a för hårda gallringar och har satt ett generellt maxtak om 35% uttag i förstagallringar. PÅ så sätt vill de höja tillväxten i sitt skogsinnehav vilket ökar möjligheten att avverka mer på lite sikt. Vida är inne på samma sak och upplever att virkesvolymen i slutavverkningsskogen i Götaland är får låg sett till boniteten och att det beror på för hårda gallringar. Deras lösning: följ gallringsmallarna.

[Älgfoderodlare]

tis 28 maj 2024, 09:03#845325 Minst ! Urban Nilsson, bröderna Eriksson i Hyssna + några fler, är inte helt fel ute. Skog klarar sig mycket bra utan allt för hård gallring som bara urholkar den framtida eko. utveckling för skogsägare.

[Torbjörn Johnsen]

tis 28 maj 2024, 09:07#845326 En av de största anledningarna till att virkesförrådet blir för lågt i slutavverkningsskogen kan vara slentrianmässiga andragallringar. Jag har sett det så många gånger, t ex i samband med maskinreportage, hur det andragallras i bestånd där det absolut inte behöver gallras. P g a att det har tagits ganska hårt i förstagallringen. Det har inte funnits någon som helst risk för självgallring innan slutavverkning, ändå gallras det för att det står så i skogsbruksplanen. Eller för att rådgivaren (virkesköparen) tycker att det borde gallras. Med en för skogen helt onödig gallring går man in och skapar en påtagligt större risk för storm- och rötskador samtidigt som man sänker värdet för den kommande slutavverkningen.

Man måste komma ihåg att virke som tas ut i gallring alltid är klenare, mindre värt och dyrare att avverka än om det får stå till slutavverkning. Får det stå till slutavverkning så blir det grövre, mer värt och billigare att avverka (större medelstam). Gallrar man försiktigare så kan man även slutavverka tidigare. Det är bara med hjälp av nuvärdeskalkyler (som dissar alla framtidsintäkter till dagens prisnivå) som man kan räkna hem högre gallringsuttag.

[HannuRöj]

tis 28 maj 2024, 09:39#845328 Det är ju inte endast skogen och tillväxten som gallringsmallen baseras på. 😀

Hårdare uttag betyder också något lägre planerings-, maskinflytt-, och virkestransport kostnader per kubik.
Kortsiktigt kanske, men tanken har tydligen varit att det skulle öka intresset för första gallringar.
Lönsamhetet låg länge så nära noll, att inkomsten inte täckte ens odlingskostnaden. 🤔

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[HannuRöj]

tis 28 maj 2024, 09:46#845329

En av de största anledningarna till att virkesförrådet blir för lågt i slutavverkningsskogen kan vara slentrianmässiga andragallringar. Jag har sett det så många gånger, t ex i samband med maskinreportage, hur det andragallras i bestånd där det absolut inte behöver gallras. P g a att det har tagits ganska hårt i förstagallringen. Det har inte funnits någon som helst risk för självgallring innan slutavverkning, ändå gallras det för att det står så i skogsbruksplanen. Eller för att rådgivaren (virkesköparen) tycker att det borde gallras. Med en för skogen helt onödig gallring går man in och skapar en påtagligt större risk för storm- och rötskador samtidigt som man sänker värdet för den kommande slutavverkningen.

Man måste komma ihåg att virke som tas ut i gallring alltid är klenare, mindre värt och dyrare att avverka än om det får stå till slutavverkning. Får det stå till slutavverkning så blir det grövre, mer värt och billigare att avverka (större medelstam). Gallrar man försiktigare så kan man även slutavverka tidigare. Det är bara med hjälp av nuvärdeskalkyler (som dissar alla framtidsintäkter till dagens prisnivå) som man kan räkna hem högre gallringsuttag.

🤯 Nu 'gallras' många fina avverkningsmågna skogar bara att man vill undvika slutaverka.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"