Gallringkatastrof både i Sverige och Finland
Skogsforum har länge påtalat problemet med allt för höga gallringsuttag i de svenska skogarna. Sedan maskinerna kom in i gallringsskogen i början på 90-talet så har uttagen i kubikmeter per hektar ökat stadigt. Det mänskliga köttögat har successivt kalibrerats om och uppfattningen om vad som är en bra gallring har förskjutits. Idag är gallringsuttag med mer än 40% av volymen/grundytan vanligt och uttag över 50% förekommer. Tyvärr finns ingen officiell gallringsuppföljning längre sedan Skogsstyrelsen la ner myndighetens uppföljningsarbete 1997. Vi kan endast förlita oss på Riksskogstaxeringens femårsmeldelvärden vilket ni kan läsa mer om i vår artikel om ”Gallringskatastrofen”.
I Finland görs kontinuerliga gallringsuppföljningar och där har man under de senaste åren kunnat se hur allt fler gallringar bedöms som olämpligt utförda eller till och med olagliga. Den största anledningen till detta är för höga gallringsuttag. Mer om detta i tråden Gallringskatastrof även i Finland
Stickvägarna lurar köttögat
En av anledningarna till att uttagen blir för stora, och att det är svårt att mäta, är att stickvägarna tar en relativt stor andel av både uttag och beståndsyta. Skogen mellan stickvägarna måste vara tätare än vad som hade varit fallet om skogen gallrats utan stickvägar eller med en väldigt smal maskin (typ Kranman eller ATV). Om skogen mellan stickvägarna gallras så som man (”köttögat”) vill ha den kommer volymen per hektar efter gallring bli för låg eftersom man har tagit bort alla träden i stickvägarna. Man hamnar lätt på uttag som närmar sig 50% av beståndsvolymen. Därför måste skogen mellan stickvägarna stå tätare efter gallring och uttaget där måste vara lägre än vad som anges på beståndsnivå.
NFAs idé med sitt laserbaserade system är att få fram ett hjälpmedel som i realtid kan stöja maskinförarna så att de hamnar rätt i sina uttag. Deras teknik mäter in varje träd inom ett stort område runt skördaren och det innebär att de får ett genomsnitt för stamantal och (snart även) grundyta från hela arealen. Inklusive både stickväg och bestånd mellan vägarna. Föraren ställer in önskad stamtäthet (eller grundyta) efter gallring och får sedan med hjälp av färger på skärmbilden stöd för var det ska tas ut mer och var det är färdiggallrat. Det här innebär att maskinförarna inte behöver gå ut och mäta stickvägsbredder, grundyta eller stamantal i beståndet utan att de kan förlita sig på NFAs system som guidar dem till rätt uttag.
HPR-gallring
Vi har vid flera tillfällen propagerat för en programvara som Skogforsk tagit fram och som kallas för HPR-gallring. Detta hjälpmedel har installerats i allt fler skogsmaskiner men enligt både Södra och Sveaskog som deltog på NFAs demo, så har HPR-gallring en del brister som gör det svårt att använda för att styra gallringsuttagen i realtid. Dels så fungerar det sämre i andragallringar när inga stickvägar huggs upp. Men framför allt så behövs ett ganska stort underlag i antal avverkade träd och gallrad yta innan systemet är kalibrerat och enligt Södras representant på demodagen så har man sällan det förrän jobbet är klart. Däremot kan HPR-gallring fungera bra som dokumentation över utfört arbete och HPR-filerna innehåller mycket data som går att använda på olika sätt. Dessutom kräver inte HPR någon installation av extra hårdvara vilket NFAs laserbaserade system gör.
Demo på Bergviksmarker i Hylte
Nordic Forestry Automation har nu fått ut sin teknik i några gallringsskördare runt om i landet för tester och vid visningen i början av maj var det en av Södras egna skördare som hade NFAs laserteknik monterad, en Komatsu 901 stickvägsgående skördare. Demon kördes i en andragallring, på f d Bergviksmarker utanför Hylte i Halland. Enligt NFA så borde det stå ca 750 stammar/ha efter gallringen men det var ungefär vad som stod där nu, innan gallringen. Beståndet hade med andra ord inget egentligt gallringsbehov på grund av att det gallrats för hårt vid förstagallringen för sisådär 10 år sedan. Men nuvarande markägare vill gynna tallen som finns i beståndet för att kunna få fram frötallar till nästa slutavverkning så NFAs gallringsstöd sattes till 550 stammar/ha efter gallring och på så sätt gick det att visa hur utrustningen fungerar. Vi råkade ut för samma sak när NFA visade en video för mig och Fredrik från en gallring med samma maskin i närheten av Tönnersjöheden. Även här var det en andragallring och även här var gallringsbehovet obefintligt p g a för hård förstagallring. Men slentrianmässigt hade beståndet angetts för andragallring. Det här om något visar ju på behovet av utrustning som hjälper till att hålla gallringarna inom vad gallringsmallarna förespråkar.
Grönt = gallra!
NFAs gränssnitt för skördarföraren (bildskärmen) är mycket enkelt och pedagogiskt. Man ser exakt var stammarna står och om det är grön bakgrund på bilden så står de för tätt. Föraren hugger ut stammar tills bakgrunden blir neutralt grå. Då är det färdiggallrat och lagom mycket skog kvar. Blir det vit bakgrund är det för glest och man kan t ex se äldre stickvägar som ljusare stråk. Enkelt och pedagogiskt.
Grundyta i stället för stamantal
Teamet bakom NFA håller som bäst på att utveckla utrustningen och mätningen så att systemet ska kunna jobba med grundyta i stället för stamantal som nu är fallet. Då blir det ett skarpt verktyg på allvar. Grundytan går ju att matcha direkt mot gallringsmallar och grundytan är ju i stort sett linjär mot volymen när man räknar gallringsuttag. NFA tror att de har grundytebaserat gallringsstöd framme inom en dryg månad.
Sveaskog och Vida fokuserar på minskade gallringsuttag
Både Sveaskog och Södra har gått in som delägare och finansiärer i Nordic Forestry Automation. Södra säger att de ser tekniken som ett bra förarstöd men framför allt också som en bra hjälp för att dokumentera det utförda arbetet och beståndet efter gallring. Sveaskog har identifierat att gallringsuttagen på bolagets marker ligger för högt och de har satt upp en ambition om ett maxuttag om 35% av grundytan/volymen i förstagallring. De anser att de mätmetoder som Sveaskog har idag för gallringsuppföljning är för komplicerade och svåra att tillämpa. Mer information om Sveaskogs nya gallringsstrategier kommer i separat artikel.
Även sågverkskoncernen Vida har uppmärksammat att det gallras för hårt i Götaland. Det leder enligt Vida till allt för låga volymer i slutavverkningsskogen. Därför har Skogforsk på Vidas uppdrag gjort en simulering om hur man kan öka volymen i slutavverkningsskogen utan avkall på skogsägarekonomin. Resultatet är inte direkt förvånande: minska uttagen i gallringsfasen eller kort och gott – följ gallringsmallarna. Mer om denna rapport kommer i en separat artikel här på Skogsforum.
Vem ska betala utrustningen?
En fråga som dök upp på NFAs demodag var dels hur mycket utrustningen kostar och dels vem som ska betala. Priset framgick inte men enligt NFA så kan kostnaden för den här typen av hårdvara förväntas sjunka relativt snabbt eftersom fordonsidustrin kommer att bli stora beställare. Men oavsett prisnivån så blir det en kostnad som ska tas av någon. Är det entreprenören, uppdragsgivaren eller skogsägaren som ska betala? Ska man gå efter vem som får mest nytta och glädje av tekniken så kanske det är skogsägaren som ska står för en del av kostnaden. Det som talar emot detta är att virkesköparen borde klara att följa en gallringsmall utan att det kostar extra för skogsägaren. Risken blir väl (som vanligt?) att det blir entreprenören och maskinägaren som får betala den utrustning som uppdragsgivarna kräver att maskinerna ska ha. Möjligen kan kanske förhandlingspositionerna har stärkts för både skogsägare och entreprenör i dagens marknad där det råder brist på både virke och maskinförare. Framtiden får utvisa hur det blir.
Enklaste lösningen för Sveriges LULUCF-beting?
Vi följer den här utvecklingen med stort intresse och kommer att skriva mer om både teknik för uppföljningsarebetet och om hur skogsbruket klarar att parera de allt för höga gallringsuttagen. Att höja virkesförrådet efter gallring till nivåer i enlighet med gallringsmallarna kan vara det enklaste och snabbaste sättet att klara av Sveriges LULUCF-beting. Ökat virkesförråd över stora arealer där skogen växer som bäst kommer att bygag förråd och lagra kol. Utan att ett enda sågverk behöver läggas ner.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto