Föryngring

[r93]

ons 13 mar 2024, 11:18#836555

Hur funkar björk som konstruktionsvirke när det väl lyckats med att såga upp det till rätt dimensioner Hannuröj?

Troligvis värdelöst om du menar till reglar och liknande, är stenhårt och vill gärna spricka.

Björkfoder har blivit populärt i offentliga byggnader nu, men det är hemskt att sätta upp, krokigt och vill gärna spricka, men det är ljust och fint att titta på!

När jag gick min finsnickarutb på sent 90-tal så gjorde vi allt i björk och alm, hälften av björken går ju i tuggen, väldigt mycket dolda fel som hannu skriver.

...

[Badger]

ons 13 mar 2024, 13:11#836569 Jag menar ingenting. Jag är nyfiken på om det finns något som finnarna eller balterna använder björken till med framgång i sina byggen eller om det var en ren myt.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[HannuRöj]

ons 13 mar 2024, 18:19#836611 😀 Av björk har aldrig byggt mycket annat än trägolvar, trapp plankor och sånt.
Men som limträ skulle även brädor i billigare kvalite utnyttjas och därmed öka lönsamhet av sågning som helhet. Det är i stort sätt lim mellan virke som skapar bärheten och hindrar sprickning, stora kvistar kan möjligtvis ge trevligare utseende. Mest är det marknadsföringsfråga, vad som uppskattas. Men sådana massiva ekbalkar som kan ses i filmer av Nottre Dame till eksempel, kan inte täljs av björk. Den spricker i skarven.

En annan sak är, att förr i tiden björk av bra kvalite behövdes för olika trävaror och möblar så det hade inte räckt till något annat.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[HannuRöj]

ons 13 mar 2024, 18:23#836613 Trägolv av 3" björk är nog snygg och hållbar. 😀
Men mycket jobbig är det att göra, och mycket blir bastuved också.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[skogshare]

tor 14 mar 2024, 10:34#836704 Vad säger @jessica80 i denna fråga?

[jessica80]

tor 14 mar 2024, 17:31#836751 Min åsikt om björken då...
Först om efterfrågan - den ökar visst! Metsäs bruk i Kemi ökar nu med 400 000 m3f björkmassaved och SCAs CTMP-linje i Ortviken kräver 300 000 m3fub ytterligare björk. Dessutom - varifrån ska de dryga två miljoner m3fub björkmassaved som tidigare importerats nu hämtas efter importstoppet från öst?
Förädlad björk - ja, satsningen som Urban Nilsson basar för är väl bra. Men 40 miljoner högförädlade plantor som mål utgör ett jättelikt riskprojekt. Varför? Jo, han säger själv i intervjuer att kalkylen inte tillåter hägn av detta välgödslade älggodis. Låter minst sagt skakigt...
Men man kanske ska lära sig gå inte man kan springa! Läs - att ta bättre hand om den självföryngrade björken är en bra början. För det är faktiskt så att den självsådda björken fortsatt sitter på reservbänken, för att tala fotbollsspråk. Det här landet saknar fortsatt lövskötselkultur. Gamla myter (typ - röj och gallra så du skäms - gå sen ut och ta lika mycket till), dålig forskning och en tidigare ointresserad skogsindustri ligger bakom.
Tänk på att björken är vårt friskaste trädslag! Den saknar svåra patogener och skadegörare och klarar dessutom både storm och torka bättre än granen. Själv har jag medvetet röjt fram björk-/gran-blandskogar på tusentals hektar sedan Gudrun. Både som höjdskiktade skärmbestånd och i stamvis blandning.
Jag har dessutom fått bekräftat av experter i ämnet skogsskadegörare - att blandbestånd av gran och björk ökar resiliensen inför framtiden hos granen. Monokulturer av gran i södra Sverige verkar ha framtiden bakom sig.
Så slutsatsen - björk som huvudträdslag - nja - men allt viktigare inför framtiden som blandträdslag. Då pratar jag inte om några sketna 10 procent, som miljöcertifieringen kräver, utan minst 25 procent på friska bördiga ståndorter.
Hur kommer man då dit? Ett absolut krav är att björken är förväxande i förhållande till granen när beståndet går ur röjningsfasen!
I övriga skötseldetaljer rörande självföryngrad björk hänvisar jag till en längre artikel som kommer i Svenska Lövträdsföreningens årstidskrift, som kommer senare i vår.
/"Röjar-Alrik"

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Lindveden]

tor 14 mar 2024, 17:49#836755

Min åsikt om björken då...
Först om efterfrågan - den ökar visst! Metsäs bruk i Kemi ökar nu med 400 000 m3f björkmassaved och SCAs CTMP-linje i Ortviken kräver 300 000 m3fub ytterligare björk. Dessutom - varifrån ska de dryga två miljoner m3fub björkmassaved som tidigare importerats nu hämtas efter importstoppet från öst?
Förädlad björk - ja, satsningen som Urban Nilsson basar för är väl bra. Men 40 miljoner högförädlade plantor som mål utgör ett jättelikt riskprojekt. Varför? Jo, han säger själv i intervjuer att kalkylen inte tillåter hägn av detta välgödslade älggodis. Låter minst sagt skakigt...
Men man kanske ska lära sig gå inte man kan springa! Läs - att ta bättre hand om den självföryngrade björken är en bra början. För det är faktiskt så att den självsådda björken fortsatt sitter på reservbänken, för att tala fotbollsspråk. Det här landet saknar fortsatt lövskötselkultur. Gamla myter (typ - röj och gallra så du skäms - gå sen ut och ta lika mycket till), dålig forskning och en tidigare ointresserad skogsindustri ligger bakom.
Tänk på att björken är vårt friskaste trädslag! Den saknar svåra patogener och skadegörare och klarar dessutom både storm och torka bättre än granen. Själv har jag medvetet röjt fram björk-/gran-blandskogar på tusentals hektar sedan Gudrun. Både som höjdskiktade skärmbestånd och i stamvis blandning.
Jag har dessutom fått bekräftat av experter i ämnet skogsskadegörare - att blandbestånd av gran och björk ökar resiliensen inför framtiden hos granen. Monokulturer av gran i södra Sverige verkar ha framtiden bakom sig.
Så slutsatsen - björk som huvudträdslag - nja - men allt viktigare inför framtiden som blandträdslag. Då pratar jag inte om några sketna 10 procent, som miljöcertifieringen kräver, utan minst 25 procent på friska bördiga ståndorter.
Hur kommer man då dit? Ett absolut krav är att björken är förväxande i förhållande till granen när beståndet går ur röjningsfasen!
I övriga skötseldetaljer rörande självföryngrad björk hänvisar jag till en längre artikel som kommer i Svenska Lövträdsföreningens årstidskrift, som kommer senare i vår.
/"Röjar-Alrik"

Va tror du om denna forskarartikel som ja la ut i tråden tidigare? Kan det bli bekymmer i framtiden?
https://treesforme.se/sv/nyheter/verkty ... -bjoerkar/

[jessica80]

tor 14 mar 2024, 19:04#836772 Med mänsklighetens benägenhet att förflytta arter så är inget hugget i sten. Men hittills har björken sluppit de problem som samtliga våra andra lövträdarter utsätts för i ökande utsträckning. Min strategi att - ALLTID - eftersträva blandbestånd redan i röjningsfasen är kanske bästa sättet att öka motståndskraften i skogen mot allt framtiden för med sig. I ex.vis Tjeckien krävs nu enligt lag plantering av minst fyra trädslag vid nybeskogning efter granbarkborrekatastrofen. Hur länge ska plantering av enbart gran tillåtas i Götaland?

[Lindveden]

tor 14 mar 2024, 21:39#836802

Med mänsklighetens benägenhet att förflytta arter så är inget hugget i sten. Men hittills har björken sluppit de problem som samtliga våra andra lövträdarter utsätts för i ökande utsträckning. Min strategi att - ALLTID - eftersträva blandbestånd redan i röjningsfasen är kanske bästa sättet att öka motståndskraften i skogen mot allt framtiden för med sig. I ex.vis Tjeckien krävs nu enligt lag plantering av minst fyra trädslag vid nybeskogning efter granbarkborrekatastrofen. Hur länge ska plantering av enbart gran tillåtas i Götaland?

Inte ska det behövas lagstiftning för va skogsägare ska återbeskoga me för trädslag inte. Skogen har/haft genom åren tillräckligt me lagstiftning hit o dit. Men gran kommer nog tillåtas planteras där markägaren själv vill, det drabbar ju bara han/hon själv längre fram om det inte e ståndorts anpassat ordentligt om granen dör el liknande. Då har man liksom kastat bort mycket pengar på fel plant😉
Sen e det som du beskriver det att man styr ganska mycket trädslagsvalet i röjningsfaserna,man brukar ju kunna se redan då va som växer bäst o lite blandskog e säkert gångbart på dom flesta markerna. Och självföryngring kommer det ju förr eller senare ändå på ett hygge👍🌳🌲.

[Lars Lundqvist SLU]

tor 14 mar 2024, 21:46#836805 Björk är inte skyddad från allt ont…
https://www.slu.se/ew-nyheter/2023/12/v ... d-bjorkar/

[Lindveden]

tor 14 mar 2024, 22:02#836806

Björk är inte skyddad från allt ont…
https://www.slu.se/ew-nyheter/2023/12/v ... d-bjorkar/

Nä vi får hoppas att baggen inte hittar hit på ena eller nåt annat sätt🌲🌳. Vi har nog me skadegörare i skogen som det e

[Skogsola]

tor 14 mar 2024, 22:52#836809 Har väntat på det sedan 70-talet. Om vi skulle odla björk i stor skala, hugga bort allt annat och sen låta den stå till den blir alldeles för gammal. Så skulle den också drabbas av något.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Älgfoderodlare]

tor 14 mar 2024, 23:47#836811

Min åsikt om björken då...
Det här landet saknar fortsatt lövskötselkultur. Gamla myter (typ - röj och gallra så du skäms - gå sen ut och ta lika mycket till), dålig forskning och en tidigare ointresserad skogsindustri ligger bakom.
Jag har dessutom fått bekräftat av experter i ämnet skogsskadegörare - att blandbestånd av gran och björk ökar resiliensen inför framtiden hos granen. "Röjar-Alrik"

Den täthet hos Björken som finns i beståndet på bilden, hur länge hålls den innan den gallras ? Underväxten med Gran, hur ska den skötas enl. dig ?
Jag har i mina nyanlagda Björkskärmar ca. samma täthet av Björk som jag stamkvistar o får väldigt mycket Gran som underväxt. Björkarna verkar inte ha någon sämre tillväxt även om krondelen i många fall understiger 50 %. O jag kan anta att även du ser en hög grad av kvistrensning i så täta bestånd. Upplever du / ser någon skillnad i tillväxt vid lägre krondel än 50 % ?

Granen verkar stortrivas o har toppskott på 40 - 70 cm även om den står tätt ( högst på de Granar som stamkvistas ). Alla Granar som kommer får stå. Tanken är att ev. kunna få så stor spridning i ålder o höjd ( idag 1 - ca. 25 år, 1 dm - ca. 14 m ), att Granbestånden senare ska kunna utvecklas som en blädningsskog. Tätheten av Gran på bilden, kommer den att röjas ?

[jessica80]

fre 15 mar 2024, 00:11#836812 Intressanta synpunkter. Jag har självklart facit på det aktuella beståndet till efter förstagallring. Förröjdes till 1.300 st gran och 2.700 björk. Gallrades vid 14 m höjd. uttag 95 m3sk/ha vid 16 år efter granplanteringen, där den självsådda björken betalade nettot på 70 kr/m3fub (2016). Bifogad bild fem år efter gallringen. Har som du tankar på att granen i sinom tid inte behöver gallras som vanligt utan kan skötas hyggesfritt. Anledning: Jo, stickvägar redan anlagda och granen under skärmen är mer heterogen i höjdutvecklingen än vad en monokultur av gran är. Observera att det är ett självändamål att hålla björken tätt i ungdomen och få två massavedsbitar kvistrent i syftre att underlätta flerträdshantering. Spetsiga kronor krävs för bibehållen vitalitet i höjdtillväxten. Glöm tjatet om grönkronan! Björkens unika skiktningsförmåga gör att huvudstammarna alltid tar för sig ändå. De flesta tittar på fel stammar och går in alldeles för tidigt, när bistammarna börjar tappa krona. Vilket ger för låga grundytor och låg löpande tillväxt. Björken är ingen hybridasp och behöver hyfsat stamantal för hög grundytetillväxt.
Lycka till med din björk!

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Älgfoderodlare]

fre 15 mar 2024, 02:03#836813 Tack för svaret ! Jag har ju läst din egna tråd, " Björken - Äntligen en vinnare " ett antal gånger o gör idag i mångt o mycket redan som du beskriver i de yngre bestånden. O jag är av den sorten att jag tittar som oftast i toppen på träden för att se lite hur de mår.
O när det gäller just spetsiga toppar, så ser jag även den utvecklingen i blandbestånd med Tall - Björk - Gran. Där de båda pionjärerna blir att öka sin tillväxt allteftersom skuggningen ökar. I dessa bestånd vill jag även hävda att stamkvistning av främst Tall, tenderar att öka höjdtillväxten än mer.
Att jag stamkvistar så gott som alla träd, så får jag även en mycket bra översyn av antalet stam o utvecklingen av det som kommer bli huvudstammar av både Tall o Björk. Har haft mycket få, om knappt några stambrott av snö i dessa bestånd.
Innan bestånden nått ca. 6 m, röjs endast hårt undertryckta eller självgallrade / döda Björkar o Tallar.
Men också att stamkvistningen gynnar den underväxande Granen som då ofta inte ligger långt efter i tillväxt. Samt kontinuerlig inväxning av plant.

Tätheten i blandbestånd, ger fina raka Björkstammar. Bra höjdtillväxt. Få skador.

Så som läget är idag, så ser jag inget behov av att behöva plantera förädlade plantor av Björk för att nå hög tillväxt / areal i blandbestånd.
Gratis Björkskog så mycket man vill i nyanlagda bestånd. Det är även kul att sköta en sån skog !