Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Badger]

sön 04 feb 2024, 06:22#831055 Satt och tittade på Skogspodden och fastnade för en intressant parentes i slutet på en av deras filmer där de visar att de huggit upp ett smalt stråk för att vänja skogen för vindarna inför en slutavverkning. På köpet har de råkat få en fin föryngring. Det här tycker jag är en intressant metod som jag funderar över varför den inte tillämpas i större skala.

-Hypotetiskt borde detta kunna vara en modell för ett mera naturnära, men ändå ganska storskaligt och maskinellt skogsbruk.
-Skördarbreda långa stråk som ger tillräcklig volym för att göra det praktiskt för maskinen.
-Lagom stort för självföryngring.
-Litet nog för att bevara svampkulturerna på platsen(om man har en god svamp som man vill bevara).
-Minskad risk för stormfällning.
-Tydligt var och när nästa avverkning kommer att ske och pedagogiskt tydligt för allmänheten vad som hände med skogen både före och efter och hur lång tid det tar innan kantarellställena är tillbaka.

Avsnittet kan ni se här:
https://youtu.be/Djq8coTEbAU?si=7Ja8N-O6jWgW3PRh&t=1155

• Läs mer om Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[jannee]

sön 04 feb 2024, 06:36#831056 Har man bara förutsättningar för att sköta skogen som filmen visar är det säkert ett bra ekonomiskt alternativ i. o. m. att man slipper en massa stormfällningar men även en gratis föryngring.
Nackdelen är att man inte tillgodogör sig fördelarna med den förädling som plantorna genomgått.

[Badger]

sön 04 feb 2024, 06:46#831058 Om man ser fördelar med plantering ser jag inget som hindrar att man planterar även i smala stråk som här. De plantorna bör få en god start med närhet till mykorrizhasvampar och mindre risk för kyla och torka än på ett stort öppet hygge. Om man vill kan man väl också kombinera att både plantera och låta det slå upp självföryngrat som kan mätta viltet kanske?

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Orsa]

sön 04 feb 2024, 06:49#831059 I Siljansbygdens tidigare men även idag oomarronderade marker fanns/finns väldigt många smala skiften.
Allt blir en fråga om hur smalt du tror ett sk smalhygge ska vara. Det behöver inte vara särskilt brett förrän du ändå drabbas av vindfällen, beroende på vindutsatthet. Drabbas av torrgran. Är smalskiftet ca en trädhöjd brett kommer kantzonerna, eller hela biten knappast att få nån vidare chans att föryngras pga konkurrens.
Men allt är egentligen beroende på lokalen, vilka betingelser som råder på platsen. Men, nej är min inställning när man samtidigt har en etableringskostnad för en fullständigt oekonomisk insats i jämförelse med att göra en samtidig insats.

[isteskog]

sön 04 feb 2024, 08:21#831062 Har för mig att jag läste en gång i en gammal Skogen att i vissa länder (tror det var Tjeckoslovakien) så gjorde man såna smalhyggen. Har för mig att man använde fällare-läggare då.

[Badger]

sön 04 feb 2024, 08:52#831069 Jag tänker att det ska göras som i exemplet att man avverkar ett smalt band i ett övrigt större sammanhängande skogsparti så att det hamnar mellan en äldre skog och ett tidigare avverkat band så att det görs som en trappa. Gjorde en kludd av principen. Trakthygge fast smalare kan man säga.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Badger]

sön 04 feb 2024, 08:57#831070

I Siljansbygdens tidigare men även idag oomarronderade marker fanns/finns väldigt många smala skiften.
Allt blir en fråga om hur smalt du tror ett sk smalhygge ska vara. Det behöver inte vara särskilt brett förrän du ändå drabbas av vindfällen, beroende på vindutsatthet. Drabbas av torrgran. Är smalskiftet ca en trädhöjd brett kommer kantzonerna, eller hela biten knappast att få nån vidare chans att föryngras pga konkurrens.
Men allt är egentligen beroende på lokalen, vilka betingelser som råder på platsen. Men, nej är min inställning när man samtidigt har en etableringskostnad för en fullständigt oekonomisk insats i jämförelse med att göra en samtidig insats.

Banden som avverkas behöver vara så långa att den ytan som avverkas kommer upp i några hektar motsvarande en mindre traditionell avverkning. Det fungerar så klart inte på ett litet smalt skifte mellan åkrar eller så. Det är något för de som har stora arealer sammanhängande skog.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Skogsola]

sön 04 feb 2024, 10:28#831080 Kanthuggning kallas det väl? Man flyttar hyggeskanten lite sakta varje år och ser till att man aldrig har mer än 0,5 hektar oföryngrad mark.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Badger]

sön 04 feb 2024, 10:45#831084

Kanthuggning kallas det väl? Man flyttar hyggeskanten lite sakta varje år och ser till att man aldrig har mer än 0,5 hektar oföryngrad mark.

Inte riktigt eftersom det inte blir någon "riktig kant" utan mer som en väldigt lång lucka inne i beståndet och min tanke vara att remsan också ska vara så lång att den motsvarar flera hektar så det blir lönsamt att ta in skördare och skotare. Alltså inget för oss som har små fastigheter. Om du tittar på skissen så tänker jag mig att man flyttar avverkningen till nästa band efter ett antal år när föryngringen kommit upp i "färdig höjd" i remsan man tog förra gången.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[HannuRöj]

sön 04 feb 2024, 11:55#831096 😀 Ja, kanthuggning kallas det för.

Det är en gammal metod för naturlig föryngring. Detta beskrivs på gamla böker, men vet inte om det aldrig slåg igenom i större skala.
En sak som pointerades vara viktig var att avverkningen ska börjas från norra kanten. Skuggan och sen snösmältning gynnar föryngringen, vallande vindriktningen är sydlig mm

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[HannuRöj]

sön 04 feb 2024, 11:59#831098

Kanthuggning kallas det väl? Man flyttar hyggeskanten lite sakta varje år och ser till att man aldrig har mer än 0,5 hektar oföryngrad mark.

Inte riktigt eftersom det inte blir någon "riktig kant" utan mer som en väldigt lång lucka inne i beståndet och min tanke vara att remsan också ska vara så lång att den motsvarar flera hektar så det blir lönsamt att ta in skördare och skotare. Alltså inget för oss som har små fastigheter. Om du tittar på skissen så tänker jag mig att man flyttar avverkningen till nästa band efter ett antal år när föryngringen kommit upp i "färdig höjd" i remsan man tog förra gången.

Ursäkta missade ditt inlälgg..

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Badger]

sön 04 feb 2024, 13:04#831104 Kollade lite mer på kanthuggning nu och det liknar detta. Såg att i kanthuggning ska man eventuellt även hugga fram fröträd i kanten som man inte avverkar. Intressant att metoden verkar fått litet genomslag.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Orsa]

sön 04 feb 2024, 13:42#831106 Det beror på att man strävat efter stora enhetliga bestånd, rationella för storskalig drift. En ekonomisk styrning.
I slutänden lever ingen av skog utan pengar. Det är bakgrunden till att staten och kapitalet utformat skogsbruket till det vi ser, eller sett under 1900-talet.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 04 feb 2024, 13:42#831107

Satt och tittade på Skogspodden och fastnade för en intressant parentes i slutet på en av deras filmer där de visar att de huggit upp ett smalt stråk för att vänja skogen för vindarna inför en slutavverkning. På köpet har de råkat få en fin föryngring. Det här tycker jag är en intressant metod som jag funderar över varför den inte tillämpas i större skala.

Det dom visar upp är ett typiskt exempel på första steget vid kanthuggning. Det testades en hel del under första halvan av 1900-talet.
Tanken är då att dela upp slutavverkningen i flera steg, en remsa i taget, och få naturlig föryngring i bältena. Ofta gallrade man samtidigt i det som skulle bli nästa bälte.

Det finns flera generella slutsatser av de äldre försöken.

1) Risken för vindskador i den äldre skogen (till vänster i videoklippet) ökar eftersom det blir nya beståndskanter hela tiden. De träd som precis stabiliserat sig plockas ju ner när bältet utvidgas.
2) På en del marker kommer det rikligt med föryngring, på andra ingenting. Markberedning är ofta nödvändigt och går att göra mekaniserat, men blir då naturligtvis dyrt pga den lilla arealen varje gång.
3) Om man har ett lite större bestånd måste man börja med flera parallella bälten för att få allt klart i rimlig tid, vilket i sig ökar risken för stormskador. På lättföryngrade marker ledde det ofta till riklig föryngring i hela beståndet långt innan kanthuggningen var klar. I de lägena ställde man fröträd på sämre delar eller slutavverkade helt sonika allt som var kvar.

Om man tänker sig att inte vidga bältena utan bara göra väldigt avlånga, smala bestånd så finns även det testat. Det ökade risken för vindskador markant, eftersom det blir väldigt mycket beståndskant i förhållande till ytan. Värst blev det när man gjorde flera långsmala hyggen ganska nära varandra med lika smala bestånd kvar mellan bältena/hyggena.

Det gäller att tänka igenom hela omloppstiden innan man startar. I podden sas att de redan röjt en gång, och så småningom blir det ju dags att gallra. Hur funkar det på sikt om man skapar många väldigt långa och smala bestånd på sin fastighet?

[jl]

sön 04 feb 2024, 13:48#831108 En granne ringde och frågade om jag var intresserad av att köpa några träd som hade trilla.
Han håller sedan Gudrun på med en ofrivillig kantföryngring.

1707050548_img_20240122_145949.jpg

Faktiskt en rätt tät och fin mestadels granföryngring som snart börjar närma sig 1/2 hektar, om än något ojämnt i höjd. Bakre biten där det började är granarna i dag över 10m och i bildens framkant är dom minsta endast ett par centimeter höga.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto