I senaste nyhetsbrevet (nr 4, 2023) beskriver banken ett unikt läge just nu. Enligt DB blöder nu svenska sågverk och “sågar rött”. Det har att göra med att råvarupriset, rundvirkespriset på sågtimmer, vägrar gå ner samtidigt som priserna på sågade trävaror har gått ner under året. Det ska ha att göra med att byggandet har tvärbromsat i lågkonjunkturen. Det kan alltså te sig konstigt att sågverken då fortsätter att såga råvara som de köpt för utomjordiska priser av svenska skogsägare, speciellt när marknaden har kraschat (läs: går inte att sälja).
Men så verkar inte vara fallet. Lagren hos både sågverk och kunder är låga och folk i branschen som intervjuas säger bl.a att efterfrågan på sågade trävaror är oväntat bra och det sågade virket lämnar sågarna till kunder. Men priserna är låga. Mellan raderna skulle man kunna läsa att svenska sågverk inte är speciellt bra på business. Om det finns en efterfrågan och lagren gapar tomma så borde det finnas incitament för en prishöjning.
Sveaskog har dragit ner sina avverkningar, Rysslands krig mot Ukraina har ändrat spelplanen på främst energived men också andra sortiment. Under det senaste året har vi lärt oss att svensk skog kan ta slut. Häri ligger kanske att rundvirkespriserna inte sänkts i takt med slutprodukterna under 2023.
Kanske har vi också mer medvetna skogsägare som likt i början på 1980-talet är missnöjda över att inte rundvirkespriserna steg i coronaboomen 2021. Detta var en tid då industrin täljde guld och lämnade skogsägarna utanför och det faktum att t o m det halvstatliga sågverksföretaget Setra, som normalt sett verkar nöjda så fort man inte gjort förlust, levererade en rörelsemarginal på över 30 % borde fått den mest timide skogsägare att se rött.
Om historien upprepas igen ska man kanske inte vara förvånad. I så fall kommer skogsindustrin gråtande kräva lagändringar som ex. krav på avverkningstvång likt vad som skedde under 1980-talet. En sak är dock säker, timmerpriserna har inte lämnat atmosfären. De är inte ens rekordhöga. Grafen nedan är en kompletterad graf från vår genomgång av historiska priser på barrmassaved. I grafen nedan finns både historiska, reala, priser för barrmassaved och gransågtimmer.
Som du kan se så visar historien att vi idag långt ifrån har några rekordpriser. Att de var högre 2011 verkar Danske Bank helt ha glömt bort. För att inte tala om 1994 eller egentligen hela 1970 och 1980-talet. Nyhetsbrevet ger en missvisande bild och det är tråkigt om superlativen och rekommendationen får någon skogsägare att gå från tanke till handling utan data som motsäger bankens rekommendationer.
Några rekommendationer om du ska avverka eller ej får du inte i denna text. Rekommendationen blir istället att studera grafen ovan. Den visar reala priser på barrmassaved och gransågtimmer i kr/m3fub från 1952 till idag. Sett i medelvärde över trettio år har priset på gransågtimmer gått från 990 kr/m3fub till 628 kr/m3fub. Det är en nedgång med 37 %. Fundera på hur detta gynnat landsbygden i Sverige. Kanske kan du också fundera på hur svensk skogsindustri står sig i konkurrensen efter att ha haft skapligt billig råvara i 30 år?
Likt alla med en jägmästarväst och benlindor i sin garderob lyfter nu även Danske Bank upp lövet i detta nyhetsbrev. Den vita björken är nu helt plötsligt det nya svarta i skogsetablissemanget. Det kan man säga mycket om men det kanske gör sig bättre i en annan kontext?
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Kort information om skogsforum.se