Skogsnyheter

Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

15 inlägg 6955 visningar 6 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

Fredrik Reuter  
#820642 Danske Bank är i sitt senaste nyhetsbrev om skogen förbryllade över råvarusituationen hos främst sågverken. De har letat bland gamla sågverksrävar men kan inte hitta en liknande situation som den vi nu befinner oss i. Timmerpriser har enligt Danske Bank lämnat “jordiska nivåer”, eller uttryckt annorlunda - “lämnat atmosfären". Detta är ur en historisk synvinkel gravt fel och något som inte bör stå oemotsagt.

I senaste nyhetsbrevet (nr 4, 2023) beskriver banken ett unikt läge just nu. Enligt DB blöder nu svenska sågverk och “sågar rött”. Det har att göra med att råvarupriset, rundvirkespriset på sågtimmer, vägrar gå ner samtidigt som priserna på sågade trävaror har gått ner under året. Det ska ha att göra med att byggandet har tvärbromsat i lågkonjunkturen. Det kan alltså te sig konstigt att sågverken då fortsätter att såga råvara som de köpt för utomjordiska priser av svenska skogsägare, speciellt när marknaden har kraschat (läs: går inte att sälja).

Men så verkar inte vara fallet. Lagren hos både sågverk och kunder är låga och folk i branschen som intervjuas säger bl.a att efterfrågan på sågade trävaror är oväntat bra och det sågade virket lämnar sågarna till kunder. Men priserna är låga. Mellan raderna skulle man kunna läsa att svenska sågverk inte är speciellt bra på business. Om det finns en efterfrågan och lagren gapar tomma så borde det finnas incitament för en prishöjning.

Sveaskog har dragit ner sina avverkningar, Rysslands krig mot Ukraina har ändrat spelplanen på främst energived men också andra sortiment. Under det senaste året har vi lärt oss att svensk skog kan ta slut. Häri ligger kanske att rundvirkespriserna inte sänkts i takt med slutprodukterna under 2023.

Kanske har vi också mer medvetna skogsägare som likt i början på 1980-talet är missnöjda över att inte rundvirkespriserna steg i coronaboomen 2021. Detta var en tid då industrin täljde guld och lämnade skogsägarna utanför och det faktum att t o m det halvstatliga sågverksföretaget Setra, som normalt sett verkar nöjda så fort man inte gjort förlust, levererade en rörelsemarginal på över 30 % borde fått den mest timide skogsägare att se rött.

Om historien upprepas igen ska man kanske inte vara förvånad. I så fall kommer skogsindustrin gråtande kräva lagändringar som ex. krav på avverkningstvång likt vad som skedde under 1980-talet. En sak är dock säker, timmerpriserna har inte lämnat atmosfären. De är inte ens rekordhöga. Grafen nedan är en kompletterad graf från vår genomgång av historiska priser på barrmassaved. I grafen nedan finns både historiska, reala, priser för barrmassaved och gransågtimmer.



Som du kan se så visar historien att vi idag långt ifrån har några rekordpriser. Att de var högre 2011 verkar Danske Bank helt ha glömt bort. För att inte tala om 1994 eller egentligen hela 1970 och 1980-talet. Nyhetsbrevet ger en missvisande bild och det är tråkigt om superlativen och rekommendationen får någon skogsägare att gå från tanke till handling utan data som motsäger bankens rekommendationer.

Några rekommendationer om du ska avverka eller ej får du inte i denna text. Rekommendationen blir istället att studera grafen ovan. Den visar reala priser på barrmassaved och gransågtimmer i kr/m3fub från 1952 till idag. Sett i medelvärde över trettio år har priset på gransågtimmer gått från 990 kr/m3fub till 628 kr/m3fub. Det är en nedgång med 37 %. Fundera på hur detta gynnat landsbygden i Sverige. Kanske kan du också fundera på hur svensk skogsindustri står sig i konkurrensen efter att ha haft skapligt billig råvara i 30 år?

Likt alla med en jägmästarväst och benlindor i sin garderob lyfter nu även Danske Bank upp lövet i detta nyhetsbrev. Den vita björken är nu helt plötsligt det nya svarta i skogsetablissemanget. Det kan man säga mycket om men det kanske gör sig bättre i en annan kontext?



   TS
Elmia
Avatar Fallback

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

SIOUX12  
#820688 Vänder konjunkturen, så borde priserna kunna ta ett steg uppåt.

Avatar Fallback

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

Tralsmo  
#820692 Skogsägare skall nog inte lyssna på DB är ju min slutsats.

Avatar Fallback

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#820696 Äntligen någon som använder realaa priser i jämförelser!👍

Skulle vara intressant att ta de senaste 20-30 åren och skala upp lite, ser ut som om priserna är de högsta i min karriär som skogsägare. Trodde jag inte.

Användarvisningsbild

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

0470  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#820699 Det hörs samma tongångar hos virkesköparna, att nu är det synd om sågverken för timret är så dyrt. Som om man vill ge skogsägarna dåligt samvete för att sågarna får betala för råvaran.

Kan inte svenska sågverk med Europas billigaste timmer, billigaste energi och gynnade av valutan få ihop sin ekonomi så kan det inte vara skogsägarnas fel.

Avatar Fallback

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

Bosse1  
#820728 "Det har varit ont om allt virke under hela 2023. Konkurrensen
mellan timmer, massaved och energived har varit sten-
hård och de olika sortimenten har parasiterat på varandra."
Parasiterande sortiment, whaat 🤣

Användarvisningsbild

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

Torbjörn Johnsen  
#820734 Danske Bank måste vara virkesköparnas största vän. Rekommendationen i söder är att "om du inte har träffat din virkesköpare än så är det dags" för att citera från seminariet nu i kväll. Tidsurvalet för att visa timemrpriserna är taget snävt så det bara finns uppgång.

En sak att ta med sig när det pratas om timmer- och virkesbrist, är att bristen inte i första hand beror på bristande avverkningsvilja eller att avverkningar i Sverige förhindras eller begränsas. Enligt Skogsstyrelsen så ligger prognosen för 2023 års bruttoavverkning på 93 miljoner kubikmeter. Endast slaget av rekordåren 2022 (95,8 milj m3sk) och 2021 (96,0 milj m3sk) samt två år kring Gudrun- och Per-stormarna.

Skogsavverkningen och virkesflödet ligger alltså på rekordhöga nivåer (för att använda bankens terminologi) och det är t o m så att avverkning och naturlig avgång övertsiger tillväxten i både Svealand och Götaland (se artikel på iskogen.se).

Avatar Fallback

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

bgsentr  
#820746 Bra Fredrik och Thorbjörn!
Danske Banks analyser kan man kasta i papperskorgen, deras analyser är helt utan värde.
När södras sågverk gjorde vinst för något år sedan förstod man hur utomjordiska priserna på sågat var, för det händer liksom inte normalt sett.
Jag tänker att med den bananvalutan vi har så måste det vara något grundläggande fel om inte svenska sågverk står sig i konkurrensen med övriga Europa. Köpa timmer med svenska kronor och sälja i euro eller dollar, hur svårt kan det va?

Avatar Fallback

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

ÅsaNisse  
#820755 Jag skickade en fråga om priser på grantimmer med hänvisning till diagrammet för 1954 och 1976 men den besvarades inte av Danske bank .

Avatar Fallback

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

jl  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#820778 När en del hävdar att det är höga priser i södra Sverige brukar Fredrik och Torbjörn hänvisa till att pris statistiken avser hela Sverige.
Därför tänkte jag se vad mina företrädare som skogsbrukare har fått betalt.
Jag valde att titta på som Fredrik nämnde rekord året 1994. Jag hittade en slutavverkning på 0,7ha.


Som framgår från bilden blev det ett netto på 40 364kr, vilket om jag använder scb prisomräknare blir 66 443 kr i dagens penningvärde.
Om jag skulle låtit utföra denna avverkning i dag skulle jag fått enligt följande (jag omvandlar dom olika kubikmåtten till fub).

Grantimmer 78,79 m3TO blir (78,79*1,12) 88,24 fub a 1150kr/fub =101 476
Barrmassa 66,2 m3F blir (66,2*,88) 58,256 fub a 650kr/fub= 37866,40
Averkningskostnader 146,5fub a 100kr/fub= -14650
Totalt netto blir 124 692

Tittade också på en avverkning från 1982 och gjorde samma uträkning.
Där blev nettobetalningen 1982 i dagens penningvärde 167 678kr och om jag skulle gjort samma averkning i dag skulle jag få 309 610kr netto.

Kanske har jag räknat fel, men om inte tycker jag att det är betydligt bättre betalt i dag.

Användarvisningsbild

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

generationsskifte  
#820786
ÅsaNisse skrev:Jag skickade en fråga om priser på grantimmer med hänvisning till diagrammet för 1954 och 1976 men den besvarades inte av Danske bank .


Mycket bra text Fredrik!

Och mina tanke blev direkt om något konfronterat Danske bank med dessa uppgifter, så bra initiativ! Märkligt att dom väljer att bemöta det hela med tystnad. Riktigt oseriöst, så detta bör verkligen spridas bland skogsägare att just Danske bank far med osannaningar så vi få slut på dessa kampanjer som jämnt och ständigt kommer ifrån dessa håll.

Avatar Fallback

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

Orsa  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#820787 Danskar och bank, ja.
Danskar och Swedbank.
Danskar och Vasa.
Varför skulle någon bank öht vara att lyssna på för skogsägare.

Användarvisningsbild

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

Torbjörn Johnsen  
#820942 Intressant att se din prishistorik jl! Jag tittade lite grundligare på det här och satte upp dina priser i en tabell för att jämföra. Jag lägger in den här nedan. Först har jag räknat om timmervolymen från m3to till m3fub med ormäkningstal från Skogskunskap. Samma omräkningstal har använts för att räkna om timmerpriset. Även massaveden har räknats om eftersom det 1994 fortfarande mättes i m3fpb. Skogskunskaps omräkningstal även här.
Resultatet efter omräkningen ger näst intill samma pris som du har i avräkningen bortsett från en diff om 30 kr vilket troligen kan tillskrivas avrundningsfel i omräkningen.

Därefter har jag räknat upp priserna med KPI och fått ett resultat i reala priser per m3fub. Jag har även lagt in de reala virkespriserna vi har ui tabellen för virkessäongen 1994/1995 då vi hade en pristopp. I den jämförelsen ligger priset för din avverkning lågt vilket det inte borde göra eftersom du befinner dig i södra delen av landet. Om jag däremot jämför med priserna vi har för avverkningssäsongen 1993/1994 så ser dina priser ut att stämma bättre då de ligger lite högre. Det blev alltså en skaplig prishöjning mellan 93/94 till 94/95 och det är lite lurigt att veta vilken säsong som avses. Men jag skulle, mot bakgrund av detta, gissa att ditt avräkningsbesked kommer från första halvan av 1994 och avser avverkning 1993/1994? Du har säkert ett datum och kan kolla om det stämmer.

Här kan ni se de värden jag har använt:

Jämförelse av jl:s avverkning omräknat till m3fub och i reala priser med reala priser från Skogsstyrelsens prishistorik.


Sen har jag gjort en tabell där jag summerat ihop alla virkesvärden från olika simuleringar. Dels det faktiska utfallet från 1994 (med en diff på 30 kr) och dels om man räknar upp dessa värden realt till nuvärden. Jag har också lagt in vart vi hamnar om vi använder de reala priserna från vår tabell för både 93/94 och för 94/95. Där hamnar dina priser mitt emellan och jag gissar som sagt att din avräkning avser säsongen 93/94.

När jag sedan lägger in Skogsstyrelsens priser från idag (Q3, genomsnitt hela landet) så kan man se att priset med 94/95 års reala virkespriser faktiskt var högre. Men om jag däremot lägger in det pris du anger att du får idag (1050 kr/m3fub för timmer och 650 kr för massaved) så klår du ju Skogsstyrelsens medel med skapliga +54%. Bara att gratulera till att ha skogen i rätt landsände om man ser till virkespriserna! Däremot ligger virkesvärdet enligt dagens SKS-pris något lägre än vad motsvarande avverkning skulle ha gett virkessäsongen 94/95.

Jämförelse av det ekonomiska utfallet av jl:s avverkning omräknat till m3fub och i reala priser med reala priser från Skogsstyrelsens prishistorik samt jl:s priser från idag


Det blev mycket siffror men det är väldigt intressant att jämföra. Tack fär bra input jl!

Avatar Fallback

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

jl  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#820999 Har kollat vilken säsong avverkningen gällde och du har helt rätt det var säsongen 93/94.


Här är priser för säsongen 94/95.

Priser för 96 behöver jag nog inte lägga till för så här såg sydveds analys av 1996 ut.


Nu var huggningen 94/95 både gallring och slutavverkning, så därför lägger jag in 94/95 års priser i den förra avverkningen som Torbjörn också använder i sin kalkyl.
Då får jag det till att bli en virkesersättning på ca 58 500 i 94 års pengavärde och netto efter avverkningskostnad blir ca 48 500kr. Vilket i dagens penningvärde borde bli ca 79 900kr.
Som skogsägare tycker jag det är bättre att göra prisjämförelser netto efter avverkningskostnader, då det är det som jag får i näven.
Och som ni diskuterade i podden och man även kan se i kurvan som Fredrik har i början av tråden hände det mycket i början på 90 talet, mycket av det har säkert med att göra att mekaniseringen i skogsbruket höll på att få fullt genomslag. Men även att järnridån mot öst föll vid denna tidpunkt och en stor virkesmarknad öppnades upp på ett helt annat sätt än tidigare.
Däremot som självverksam skogsägare (vilket jag själv är, har inte haft inne någon entreprenör sedan 2001/2002 utan manuellhuggit allt själv) skulle jag själaglad hoppat upp och ner av förväntan inför huggningen om jag hade haft 1982 priser. Då när jag kollar avräkningen det året så står avverknings kostnaderna för över 50 procent av virkeslikviden. Hade dom förhållandena gäll i dag skulle jag tjänat runt 1000 kr i timmen i slutavverkningen i dag. Har kanske inte tillräckligt med skog för att kunnat leva på det, men det hade i alla fall kunnat ge en bra sidoinkomst.
Nu är jag nog ytterst tveksam till att där är någon som är villig att betala mer för timret för att jag ska kunna leva på det som manuellhuggare .....Tyvärr.

Avatar Fallback

Re: Nej Danske Bank, timmerpriser har inte lämnat atmosfären

Vnorrland  
#821013
Fredrik Reuter skrev:Danske Bank är i sitt senaste nyhetsbrev om skogen förbryllade över råvarusituationen hos främst sågverken. De har letat bland gamla sågverksrävar men kan inte hitta en liknande situation som den vi nu befinner oss i. Timmerpriser har enligt Danske Bank lämnat “jordiska nivåer”, eller uttryckt annorlunda - “lämnat atmosfären". Detta är ur en historisk synvinkel gravt fel och något som inte bör stå oemotsagt.[url][/url]

I senaste nyhetsbrevet (nr 4, 2023) beskriver banken ett unikt läge just nu. Enligt DB blöder nu svenska sågverk och “sågar rött”. Det har att göra med att råvarupriset, rundvirkespriset på sågtimmer, vägrar gå ner samtidigt som priserna på sågade trävaror har gått ner under året. Det ska ha att göra med att byggandet har tvärbromsat i lågkonjunkturen. Det kan alltså te sig konstigt att sågverken då fortsätter att såga råvara som de köpt för utomjordiska priser av svenska skogsägare, speciellt när marknaden har kraschat (läs: går inte att sälja).

Men så verkar inte vara fallet. Lagren hos både sågverk och kunder är låga och folk i branschen som intervjuas säger bl.a att efterfrågan på sågade trävaror är oväntat bra och det sågade virket lämnar sågarna till kunder. Men priserna är låga. Mellan raderna skulle man kunna läsa att svenska sågverk inte är speciellt bra på business. Om det finns en efterfrågan och lagren gapar tomma så borde det finnas incitament för en prishöjning.

Sveaskog har dragit ner sina avverkningar, Rysslands krig mot Ukraina har ändrat spelplanen på främst energived men också andra sortiment. Under det senaste året har vi lärt oss att svensk skog kan ta slut. Häri ligger kanske att rundvirkespriserna inte sänkts i takt med slutprodukterna under 2023.

Kanske har vi också mer medvetna skogsägare som likt i början på 1980-talet är missnöjda över att inte rundvirkespriserna steg i coronaboomen 2021. Detta var en tid då industrin täljde guld och lämnade skogsägarna utanför och det faktum att t o m det halvstatliga sågverksföretaget Setra, som normalt sett verkar nöjda så fort man inte gjort förlust, levererade en rörelsemarginal på över 30 % borde fått den mest timide skogsägare att se rött.

Om historien upprepas igen ska man kanske inte vara förvånad. I så fall kommer skogsindustrin gråtande kräva lagändringar som ex. krav på avverkningstvång likt vad som skedde under 1980-talet. En sak är dock säker, timmerpriserna har inte lämnat atmosfären. De är inte ens rekordhöga. Grafen nedan är en kompletterad graf från vår genomgång av historiska priser på barrmassaved. I grafen nedan finns både historiska, reala, priser för barrmassaved och gransågtimmer.

Bilagan $matches[2] finns inte längre


Som du kan se så visar historien att vi idag långt ifrån har några rekordpriser. Att de var högre 2011 verkar Danske Bank helt ha glömt bort. För att inte tala om 1994 eller egentligen hela 1970 och 1980-talet. Nyhetsbrevet ger en missvisande bild och det är tråkigt om superlativen och rekommendationen får någon skogsägare att gå från tanke till handling utan data som motsäger bankens rekommendationer.

Några rekommendationer om du ska avverka eller ej får du inte i denna text. Rekommendationen blir istället att studera grafen ovan. Den visar reala priser på barrmassaved och gransågtimmer i kr/m3fub från 1952 till idag. Sett i medelvärde över trettio år har priset på gransågtimmer gått från 990 kr/m3fub till 628 kr/m3fub. Det är en nedgång med 37 %. Fundera på hur detta gynnat landsbygden i Sverige. Kanske kan du också fundera på hur svensk skogsindustri står sig i konkurrensen efter att ha haft skapligt billig råvara i 30 år?

Likt alla med en jägmästarväst och benlindor i sin garderob lyfter nu även Danske Bank upp lövet i detta nyhetsbrev. Den vita björken är nu helt plötsligt det nya svarta i skogsetablissemanget. Det kan man säga mycket om men det kanske gör sig bättre i en annan kontext?
Exportpriset har ökat med 35 % sedan 2020, de täljer fortfarande guld på exportvirke.

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).