Skogsfastigheter

[torpöbo]

ons 08 nov 2023, 22:49#817797

Men om av förälder nedlagd tid ger en ekonomisk fördel för ett av barnen ska inte det hanteras som förskott på arv?

För mig låter det helt tokigt och jag hade häpnat om ett av mina syskon dragit upp liknande 😅, Men blir nyfiken på hur du tänker. Tänker du tex att far- och morföräldrars tid ska dokumenteras även när de är barnvakter? Eller ska gränsen dras när det är förvärvinkomster inblandat?

Ja, om det kan ses som förskott på arv enligt gällande regelverk borde väl vara gränsen?

Finns det prejudikat på att arbete kan vara förskott av arv? Det vore helt absurt. Däremot ska man som förälder akta sig för att ge barn orättvisa ekonomiska förutsättningar om man inte vill särbehandla någon. Ditt exempel medför en avsevärd ekonomisk obalans som ingen förälder borde skapa utan att vara medveten om det och tala med alla barn om varför man gör det och huruvida man tänker kompensera de övriga på något sätt. Att som barn i efterhand komma dragande med förskott av arv är däremot inte rätt.

Vad i ligger det som inte är rätt? Är det etiskt eller moraliskt fel? Varför är det det i så fall fel att komma dragande i efterhand. I mitt fall har föräldrarna tydligt medvetandegjorts om problematiken.

Mina föräldrar(far) lade gårdens verksamhet i ett driftbolag av "skattetekniska" orsaker. Alla syskon blev tillfrågade om delägarskap. Jag svarade att jag ville vara delägare med fick inte det när det väl kom till kritan det fick däremot min bror. Som jag ser det har det blivit en avsevärd ekonomisk obalans då ett av 3 barn har fått vara delägare där då en förälder aktivt arbetat gratis I bolaget. Sedan har det då inte heller retts ut än om bolaget köpt inventarier och maskiner av min far till marknadsmässiga värdens osv.för har det inte skett har ju då min bror i praktiken fått förskott på arv.

[Hodal]

ons 08 nov 2023, 23:17#817799

Men om av förälder nedlagd tid ger en ekonomisk fördel för ett av barnen ska inte det hanteras som förskott på arv?

För mig låter det helt tokigt och jag hade häpnat om ett av mina syskon dragit upp liknande 😅, Men blir nyfiken på hur du tänker. Tänker du tex att far- och morföräldrars tid ska dokumenteras även när de är barnvakter? Eller ska gränsen dras när det är förvärvinkomster inblandat?

Ja, om det kan ses som förskott på arv enligt gällande regelverk borde väl vara gränsen?

Finns det prejudikat på att arbete kan vara förskott av arv? Det vore helt absurt. Däremot ska man som förälder akta sig för att ge barn orättvisa ekonomiska förutsättningar om man inte vill särbehandla någon. Ditt exempel medför en avsevärd ekonomisk obalans som ingen förälder borde skapa utan att vara medveten om det och tala med alla barn om varför man gör det och huruvida man tänker kompensera de övriga på något sätt. Att som barn i efterhand komma dragande med förskott av arv är däremot inte rätt.

Vad i ligger det som inte är rätt? Är det etiskt eller moraliskt fel? Varför är det det i så fall fel att komma dragande i efterhand. I mitt fall har föräldrarna tydligt medvetandegjorts om problematiken.

Mina föräldrar(far) lade gårdens verksamhet i ett driftbolag av "skattetekniska" orsaker. Alla syskon blev tillfrågade om delägarskap. Jag svarade att jag ville vara delägare med fick inte det när det väl kom till kritan det fick däremot min bror. Som jag ser det har det blivit en avsevärd ekonomisk obalans då ett av 3 barn har fått vara delägare där då en förälder aktivt arbetat gratis I bolaget. Sedan har det då inte heller retts ut än om bolaget köpt inventarier och maskiner av min far till marknadsmässiga värdens osv.för har det inte skett har ju då min bror i praktiken fått förskott på arv.

Vi är utanför tråden nu, men TS kanske ursäktar.

Jag förstår om du är besviken, frustrerad och kanske också kränkt. Det är en avsevärd ekonomisk obalans du beskriver, och att föräldrar skapar detta är svårt att förstå. Det som ändå talar mot att det kan räknas som förskott av arv är att det handlar om tid, och inte egendom, och det faktum att dina föräldrar uppenbarligen var medvetna om denna orättvisa. Om inget är uttalat om rättvisa eller förskott av arv antar man att föräldrar vill behandla sina barn lika, och då utgör stora gåvor förskott av arv. Om föräldrar däremot uttryckt att de inte tycker att syskon ska kompenseras för en viss gåva är den inte förskott av arv. Utan att veta vad som är sagt eller skrivet i er familj, är det möjligt att så är fallet, och då spelar det ingen roll hur orättvist det är, så länge inte laglotten påverkas.

Din situation låter hemskt tråkig på alla sätt och jag kan bara önska att alla föräldrar vore rimliga och tydliga när det handlar om rättvisa och orättvisa mellan barnen.

[torpöbo]

ons 08 nov 2023, 23:28#817800

Men om av förälder nedlagd tid ger en ekonomisk fördel för ett av barnen ska inte det hanteras som förskott på arv?

För mig låter det helt tokigt och jag hade häpnat om ett av mina syskon dragit upp liknande 😅, Men blir nyfiken på hur du tänker. Tänker du tex att far- och morföräldrars tid ska dokumenteras även när de är barnvakter? Eller ska gränsen dras när det är förvärvinkomster inblandat?

Ja, om det kan ses som förskott på arv enligt gällande regelverk borde väl vara gränsen?

Finns det prejudikat på att arbete kan vara förskott av arv? Det vore helt absurt. Däremot ska man som förälder akta sig för att ge barn orättvisa ekonomiska förutsättningar om man inte vill särbehandla någon. Ditt exempel medför en avsevärd ekonomisk obalans som ingen förälder borde skapa utan att vara medveten om det och tala med alla barn om varför man gör det och huruvida man tänker kompensera de övriga på något sätt. Att som barn i efterhand komma dragande med förskott av arv är däremot inte rätt.

Vad i ligger det som inte är rätt? Är det etiskt eller moraliskt fel? Varför är det det i så fall fel att komma dragande i efterhand. I mitt fall har föräldrarna tydligt medvetandegjorts om problematiken.

Mina föräldrar(far) lade gårdens verksamhet i ett driftbolag av "skattetekniska" orsaker. Alla syskon blev tillfrågade om delägarskap. Jag svarade att jag ville vara delägare med fick inte det när det väl kom till kritan det fick däremot min bror. Som jag ser det har det blivit en avsevärd ekonomisk obalans då ett av 3 barn har fått vara delägare där då en förälder aktivt arbetat gratis I bolaget. Sedan har det då inte heller retts ut än om bolaget köpt inventarier och maskiner av min far till marknadsmässiga värdens osv.för har det inte skett har ju då min bror i praktiken fått förskott på arv.

Vi är utanför tråden nu, men TS kanske ursäktar.

Jag förstår om du är besviken, frustrerad och kanske också kränkt. Det är en avsevärd ekonomisk obalans du beskriver, och att föräldrar skapar detta är svårt att förstå. Det som ändå talar mot att det kan räknas som förskott av arv är att det handlar om tid, och inte egendom, och det faktum att dina föräldrar uppenbarligen var medvetna om denna orättvisa. Om inget är uttalat om rättvisa eller förskott av arv antar man att föräldrar vill behandla sina barn lika, och då utgör stora gåvor förskott av arv. Om föräldrar däremot uttryckt att de inte tycker att syskon ska kompenseras för en viss gåva är den inte förskott av arv. Utan att veta vad som är sagt eller skrivet i er familj, är det möjligt att så är fallet, och då spelar det ingen roll hur orättvist det är, så länge inte laglotten påverkas.

Din situation låter hemskt tråkig på alla sätt och jag kan bara önska att alla föräldrar vore rimliga och tydliga när det handlar om rättvisa och orättvisa mellan barnen.

Men laglotten storlek påverkas om föräldrarna smyger undan pengar i ett bolag som ett av syskonen är delägare i.

Det är inte lagligt att upprätta gåvobrev I efterhand.

[Camaro1969]

tor 09 nov 2023, 05:53#817801 sälj gården och dela på pengarna, om man ska vara rättvis mot syskon

annars bestämmer ägarna helt och hållet själv hur de vill göra med egendomen, ena barnet kan få allt och andra bli utan, orättvist? jajjamän! men det kan finnas skäl för det med...

Valtra 6750, Ford 7700, BM 4400, DB 990, Pilkemaster evo36, Canam 400, Kranman P25 B Pro, BMF 11t1 Pro, SM868,Bröderna Lindqvist 1958, Woodmizer MP260,Stihl 362, 261, 201, Husqvarna 550xpg, 545fxt

[Skogsola]

tor 09 nov 2023, 06:14#817802 Är det en stor fastighet så finns möjligheten att klyva den.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Skogz]

tor 09 nov 2023, 09:05#817822

Är det en stor fastighet så finns möjligheten att klyva den.

Dyr förrättning.

[Sjögården]

tor 09 nov 2023, 09:55#817827

Men om av förälder nedlagd tid ger en ekonomisk fördel för ett av barnen ska inte det hanteras som förskott på arv?

För mig låter det helt tokigt och jag hade häpnat om ett av mina syskon dragit upp liknande 😅, Men blir nyfiken på hur du tänker. Tänker du tex att far- och morföräldrars tid ska dokumenteras även när de är barnvakter? Eller ska gränsen dras när det är förvärvinkomster inblandat?

Ja, om det kan ses som förskott på arv enligt gällande regelverk borde väl vara gränsen?

Finns det prejudikat på att arbete kan vara förskott av arv? Det vore helt absurt. Däremot ska man som förälder akta sig för att ge barn orättvisa ekonomiska förutsättningar om man inte vill särbehandla någon. Ditt exempel medför en avsevärd ekonomisk obalans som ingen förälder borde skapa utan att vara medveten om det och tala med alla barn om varför man gör det och huruvida man tänker kompensera de övriga på något sätt. Att som barn i efterhand komma dragande med förskott av arv är däremot inte rätt.

Vad i ligger det som inte är rätt? Är det etiskt eller moraliskt fel? Varför är det det i så fall fel att komma dragande i efterhand. I mitt fall har föräldrarna tydligt medvetandegjorts om problematiken.

Mina föräldrar(far) lade gårdens verksamhet i ett driftbolag av "skattetekniska" orsaker. Alla syskon blev tillfrågade om delägarskap. Jag svarade att jag ville vara delägare med fick inte det när det väl kom till kritan det fick däremot min bror. Som jag ser det har det blivit en avsevärd ekonomisk obalans då ett av 3 barn har fått vara delägare där då en förälder aktivt arbetat gratis I bolaget. Sedan har det då inte heller retts ut än om bolaget köpt inventarier och maskiner av min far till marknadsmässiga värdens osv.för har det inte skett har ju då min bror i praktiken fått förskott på arv.

Det kommer att bli en utdragen juridisk tvist när en eller bägge förälderna dött och arvsskiftet skall genomföras.Tillgångarna i bolaget kommer naturligtvis att ingå i arvsskiftet.
Frågan är om det värt att lägga så mycket energi på denna av dig upplevda orättvisa, som säkert är befogad.
Jag kanske hade försökt prata med föräldrarna om hjälp och stöttning för att köpa en annan fastighet till dig.
Det kan bli många års tråkig hantering som tar mycket kraft och det är bättre att lägga energin på annat.
Men som sagt vill dom inte så kan du inte tvinga dem.

[Skogsola]

tor 09 nov 2023, 10:17#817828 Klyvning var dyrt tyckte någon. Kan det möjligen vara enklare att göra avstyckningar utan att blanda in Lantmäteriet i själva värderingen? Jo jag vet att nya fastigheter bör hålla 40 hektar

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Rättselarn]

tor 09 nov 2023, 16:06#817868 Det går att hålla ner förrättningskostnaden med några åtgärder.
Bråk mellan delägarna ska hållas utanför förrättningen. Ta diskussionerna utanför sammanträdena.
Beställ en ny skogsbruksplan och värderingen innan ansökan. Ni får garanterat ett bättre pris än om förrättningslantmätaren beställer samma sak. Dessutom kan kostnaden dras av på driften.
Försök skifteslägga innan förrättningen, men var beredd på att justera.

Jag har försökt ge dessa råd när jag haft klyvningsärenden och de som lyssnat har fått en helt annan räkning än det man ofta ser. Sedan är det en snällare prislapp om man avstyckar, men då måste man se upp med avtalen så att allt som ska delas verkligen kommer med.
När det gäller storlek på fastigheterna så måste minsta ny - eller ombildad fastighet kunna producera minst 200 m3sk/år. I Sydsverige kan det krypa ner mot 25-30 ha, medan det i Norrbottens inland kan krävas 75 ha.

[alias]

tor 09 nov 2023, 16:39#817878

Det går att hålla ner förrättningskostnaden med några åtgärder.
Bråk mellan delägarna ska hållas utanför förrättningen. Ta diskussionerna utanför sammanträdena.
Beställ en ny skogsbruksplan och värderingen innan ansökan. Ni får garanterat ett bättre pris än om förrättningslantmätaren beställer samma sak. Dessutom kan kostnaden dras av på driften.
Försök skifteslägga innan förrättningen, men var beredd på att justera.

Jag har försökt ge dessa råd när jag haft klyvningsärenden och de som lyssnat har fått en helt annan räkning än det man ofta ser. Sedan är det en snällare prislapp om man avstyckar, men då måste man se upp med avtalen så att allt som ska delas verkligen kommer med.
När det gäller storlek på fastigheterna så måste minsta ny - eller ombildad fastighet kunna producera minst 200 m3sk/år. I Sydsverige kan det krypa ner mot 25-30 ha, medan det i Norrbottens inland kan krävas 75 ha.

@Rättselarn;
Varför blir det "en snällare prislapp" vid avstyckning än vid klyvning om parterna är överens och resultatet ska vara likvärdigt?

Har jag fattat det rätt att klyvning ger en möjlighet att fördela befintliga pantbrev i egendomen mellan klyvningslotterna, till skillnad från avstyckningsalternativet?

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Rättselarn]

tor 09 nov 2023, 17:23#817884 Vid avstyckning så kollar förrättningslantmätaren bara att det är tillåtet. I stort sett genomförs bara det som står i ansökan och eventuella avtal. Ifall det är rättvist eller ej är upp till parterna att klara ut. Det som inte står i avtalet hanteras inte. I de trakter där jag huserar finns det allmänningsskogar. Det kan vara stora värden att andelar följer med, men finns det inte i avtalet så följer det inte med.
Vid en klyvning ska allt delas exakt i de ägarandelar som finns. Då ska allt delas även rättigheter och annat som går att dela. Det finns en del som inte går att dela och då kan det bli kvar samfällt. Allt detta ligger på förrättningslantmätaren att värdera och dela ner på sista krona.
Jag har i mina förrättningar försökt få parterna att förstå att de tjänar på att se det affärsmässigt. De behöver inte vara vänner, men resonera logiskt.
När det gått bra har delägarna lagt värdemässigt lika lotter, sedan har jag kollat att ingen blir lurad utan att det har varit rättvisa lotter. Förrättningen har därefter slutat med ett lotteri då de nya fastigheterna fördelats. De som klarar av att resonera affärsmässigt har ju gjort halva mitt jobb och därför fått halva fakturan.
Vid klyvning så blir ägarna lagfarna på sina nya fastigheter med automatik medan det vid avstyckning ska lagfaras och betalas stämpelskatt.

[Skogsola]

tor 09 nov 2023, 19:39#817904 Intressant! Om syskonen redan har gjort en uppdelning som de är överens om och inget vederlag utgår åt något håll. Hur beräknas stämpelskatten? Utlöser det möjligen någon reavintskatt?

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Rättselarn]

fre 10 nov 2023, 06:53#817908 Om man gör en klyvning så räknas det som att den andel du haft i det gemensamma placeras i en fysisk del som du äger själv. Därför blir det ingen stämpelskatt eller reavinst.
Gör man en avstyckning eller fastighetsreglering så får man se upp med detta. Har man tänkt sälja sin del så kan det vara en fördel i vissa lägen att avstycka och betala stämpelskatt, men ska man fortsätta att bruka så finns det fördelar med klyvning särskilt om man kan göra förarbetet i samförstånd.

[svampbob]

fre 10 nov 2023, 11:25#817932 På ett vis tycker jag att man ska se gården som ett väsen som ska få finnas kvar över generationer och århundraden. Att det finns ett egenvärde i det. Ca var trettionde år så sker det ett arvskifte och ska då varje generation kräma ut allt till marknadsvärde så finns det snart ingen stor och bärkraftig gård kvar i släkten.

Jag har läst det jag har kunnat komma över om hur min gård generationsväxlats genom århundradena. Det går att se att det har varit utmaningar många gånger men ledordet verkar ha varit att den dugligaste har tagit över.

"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"

- Richard Feynman

[torpöbo]

lör 11 nov 2023, 09:33#818042

På ett vis tycker jag att man ska se gården som ett väsen som ska få finnas kvar över generationer och århundraden. Att det finns ett egenvärde i det. Ca var trettionde år så sker det ett arvskifte och ska då varje generation kräma ut allt till marknadsvärde så finns det snart ingen stor och bärkraftig gård kvar i släkten.

Jag har läst det jag har kunnat komma över om hur min gård generationsväxlats genom århundradena. Det går att se att det har varit utmaningar många gånger men ledordet verkar ha varit att den dugligaste har tagit över.

Jo så är det. Min far som styrande har tillsammans men min bror som anställd och delägare i gårdens driftbolag, har dessvärre förvanskat gårdens ursprungsvärden till sådan grad att det kommer kräva en hel mansålder att komma ifatt med allt. Så det där med duglighet ligger det mycket i..

Driftbolaget har samtidigt slitit ner gården och tömt den på kapital som borde gått till kloka investeringar och underhåll. Den som finns kvar är möjlighetvis är ett stående rotnetto och en skatteskuld från något skogskonto...