Föryngring

[Fredrik Reuter]

tor 14 sep 2023, 12:42#811742 Plantdöd, multiskador, viltbete, gran på tallmark, vitalitetsnedsättning, torkår och snytbagge. Listan med utmaningar för skogsföryngringen kan göras ganska lång. Och inte blir den kortare efter att man läste i senaste numret av Skogforsks tidning Vision. Här finns ett reportage om problematiken vi verkar stå inför. Frågan om man kan kalla det katastrof?

Problemställningen är också tudelad. Dels så investerar skogsägare stora summor pengar för återväxt genom plantering av skogsplantor efter avverkning. Dels så finns ett nationellt tillväxt-perspektiv där också krav på tillväxt idag finns genom ex. LULUCF.

Om man tar på den negativa kepsen så skulle det kunna vara att flera saker just nu inte spelar oss i händerna. Dels så har vi ett troligt förändrat klimat som kan ställa till det med ståndortsanpassning, ökade perioder av torka med ökade svampangrepp och ökad plantdödlighet genom torkstress som några faktorer.

Sedan skulle det kunna vara så att förbudet av kemiska bekämpningsmedel ställer till det ytterligare. Dels så kan sjukdomar etc. följa med ut i skogen från plantskolan men det kan också vara så att den kemiska behandlingen som nu är förbjuden fungerade väldigt bra på ex. snytbagge men också kanske andra skadegörare?

Erik Viklund intervjuas i tidningen Vision och frågar om det skydd som ersatt det kemiska skyddet också kan fungera som en solskyddskräm för plantorna och förhindra fotosyntesen. Detta kan vara en anledning varför man ser en ökad dödlighet på grund av torkstress av skogsplantor som blivit behandlad på detta vis.

Ytterligare ett orosmoln är att antalet godkända föryngringar som mäts av Skogsstyrelsen fortsätter att minska. Vid senaste inventeringen så fortsätter en vikande trend där 84 % av de kontrollerade ytorna är godkända. Detta trots att plantering med markberedning, som anses som en av de säkraste föryngringsmetoderna fortsätter att vara i stark majoritet. Självföryngring genom ex. fröställning sjunker kraftigt från mätningarnas början runt år 2000.

Jag tänkte att vi i denna tråd kan diskutera lite mer allmänt om läget i ungskogen och vad den minskade kvaliteten kan bero på. Är det något enskilt och något som kanske inte hittills tagits med i tråden, eller är det en kombination av förändrat klimat tillsammans med ex. förbud mot kemisk behandling? Vad tror du? Sett ur ett nationellt perspektiv, är det snart vad man skulle kunna kalla ett katastrofläge?



Några axplock av problematiken:

Nästan 40 % av ungskogen i norr är multiskadad: https://via.tt.se/pressmeddelande/multi ... Id=3354322

40 % av planterade plantor spårlöst borta från SCA:s hyggen innan förstaröjning: https://iskogen.se/skogsbruk/foradlade- ... lustaffar/

7 % av skogsplantor behandlade med vax eller sand dog första året: https://snytbagge.slu.se/attachment/con ... 7-2014.pdf

• Läs mer om Föryngring
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Ove Lindberg]

tor 14 sep 2023, 14:56#811750 Enligt min erfarenhet är problemen med dödade granplantor större nu med förbjudna kemiska medel mot snytbaggeangrepp. Speciellt år två efter plantering. Kanske tillfällighet? Men har inte uppmärksammat detta problem tidigare.

[Sjögården]

tor 14 sep 2023, 15:22#811753 Tycker det samma. Mycket snytbagge gör att plantorna blir skadade ovanför vaxet och dessutom blir de som överlever nersatta av barkgnaget.
Många står stilla och får ingen fart på flera år.
Men detta tror jag främst gäller sydöstra Sverige som haft torrt fem år av sju..
Jämför med de ocertifierade som kört kemikaliebehandlade plantor och ser skillnaden.
Ser inte alls det samma på Conniflexbehandlade tallplantor utan där verkar det fungera bra.
Sätter numera nästan bara tall och under fröträd och det fungerar bra😉

[jannee]

tor 14 sep 2023, 15:30#811754 Många även jag återplanterar troligen något för tidigt, delvis för att vara före igenväxningen av gräs men även bräken.
Allt detta gör att påfrestningen för små täckrotsplantor kan bli för hög.
Tidigare planterade man ofta med större barrotsplantor, detta plus att man väntade något år innan man planterade gjorde nog en hel del för överlevnaden.
Gori 920L (permetrin) var dessutom Guds gåva till skogsägarna, dock något myndigheterna förbjöd.

[r93]

tor 14 sep 2023, 16:27#811757

Tycker det samma. Mycket snytbagge gör att plantorna blir skadade ovanför vaxet och dessutom blir de som överlever nersatta av barkgnaget.
Många står stilla och får ingen fart på flera år.
Men detta tror jag främst gäller sydöstra Sverige som haft torrt fem år av sju..
Jämför med de ocertifierade som kört kemikaliebehandlade plantor och ser skillnaden.
Ser inte alls det samma på Conniflexbehandlade tallplantor utan där verkar det fungera bra.
Sätter numera nästan bara tall och under fröträd och det fungerar bra😉

Det här med certifieringen var intressant, för drygt ett år sedan så pratade jag med min svåger som bor mitt i småland och har skogsentrepenad om en avverkning hemma, bolaget han körde för tog då inte in "nya" leverantörer som var certifierade, dom betalade hellre extra på timmerpriset istället.

Jag blev något förvånad och frågade varför, "för mycket krångel och signalpolitik" blev svaret, sedan pratade vi inte mer om det.

Din kommentar här fick mig att minnas detta, kan det vara så att det "certifierade skogsbruket" likt det ekologiska jordbruket leder till mer handpåläggning samt högre energiåtgång i bränsle och arbetstid?

För övrigt så är rådjuren värsta skadegöraren den första tiden, dom går och drar upp granplantorna.

...

[Lars Lundqvist SLU]

tor 14 sep 2023, 17:20#811760 Det finns mycket som är konstigt i rapporteringen och som gör att ni bör vara kritiska till det ni läser. Vi kan börja med detta:

Nästan 40 % av ungskogen i norr är multiskadad: https://via.tt.se/pressmeddelande/multi ... Id=3354322

Vad innebär att en ungskog är skadad? Hur stor andel av träden? Och av vilka träd? Alla trädslag?

De data som ligger bakom är bl a Äbin som visar att 40% av de tallar som bedömts vara huvudstammar har skador. Det är alltså inte 40% av ungskogarna utan 40% av enskilda tallar på de provytor Skogsstyrelsen inventerat. Det betyder att det ibland är inga eller bara enstaka träd med skador, ibland flera eller alla. Samtidigt finns ju krav i certifieringen om att ha större andel lövträd, så vad är huvudstammar i det läget? Varför klassar man skadade träd som huvudstammar? Och menar man huvudstammar som är kvar till en framtida slutavverkning eller vilket stamantal utgår man ifrån?

En multisjuk människa är väldigt sjuk, men att det finns sjuka människor i ett samhälle betyder inte att hela samhället är sjukt. På samma betyder inte förekomst av skadade träd att hela ungskogen är skadad.

Liknande problem uppstår när man bedömer återväxter. Vem bestämmer vad som är "godkänt" och baserat på vad?

[Jd1270g]

tor 14 sep 2023, 20:59#811772 Pratade med en erfaren skogsarbetare som menade att man inte bör göra ett nytt hygge brevid ett annat relativt nytt hygge pga att snytbaggarna finns i det gamla hygget och omedelbart kan flytta över till det nya och att skadorna på plantorna blir större då.
Han menar att det förklarar ökade skador på plantorna när man gör ett barkborre hygge ena året och sedan ett till brevid nästa år.
Vet inte om det stämmer men det skulle ju kunna förklara ökade skador av snytbaggen.
För övrigt är min personliga åsikt att föryngringar ser bättre ut nu än förr framförallt hos privata skogsägare vilket är kul.

[Torbjörn Johnsen]

tor 14 sep 2023, 22:16#811777

Det finns mycket som är konstigt i rapporteringen och som gör att ni bör vara kritiska till det ni läser. Vi kan börja med detta:

Nästan 40 % av ungskogen i norr är multiskadad: https://via.tt.se/pressmeddelande/multi ... Id=3354322

Vad innebär att en ungskog är skadad? Hur stor andel av träden? Och av vilka träd? Alla trädslag?

De data som ligger bakom är bl a Äbin som visar att 40% av de tallar som bedömts vara huvudstammar har skador. Det är alltså inte 40% av ungskogarna utan 40% av enskilda tallar på de provytor Skogsstyrelsen inventerat. Det betyder att det ibland är inga eller bara enstaka träd med skador, ibland flera eller alla. Samtidigt finns ju krav i certifieringen om att ha större andel lövträd, så vad är huvudstammar i det läget? Varför klassar man skadade träd som huvudstammar? Och menar man huvudstammar som är kvar till en framtida slutavverkning eller vilket stamantal utgår man ifrån?

En multisjuk människa är väldigt sjuk, men att det finns sjuka människor i ett samhälle betyder inte att hela samhället är sjukt. På samma betyder inte förekomst av skadade träd att hela ungskogen är skadad.

Liknande problem uppstår när man bedömer återväxter. Vem bestämmer vad som är "godkänt" och baserat på vad?

Hur ser skadebilden och föryngringsresultaten ut enligt Riksskogstaxeringen? Är ju förvisso också provytor men det kanske går att jämföra?

[Sjögården]

fre 15 sep 2023, 10:55#811792 Begynnande katastrof, nej det tycker jag inte.
Men ökade viltstammar har stökat till det i sydöstra Sverige.
Här har tallplanteringar allt mindre av betesskador men glest planterade tallföryngringar blir grovkvistiga och med prolepsis och /eller tillväxtstörningar ser det ut att bli mest fiberskog av det.Det kanske i och för sig finns en bra avsättning även för det.
Granplanteringarna är allvarligt skadade av kronhjort i allt större områden. Här förstagallras 25 åriga granplanteringar med 100 % barkskador .
Fiberskog det med.
En hel del rätt bra självföryngringar röjs för sent så björken blir huvudträdslaget även på magrare mark.
Blir nog fiberskog det med.
Nog finns det att förbättra och vore jag sågverksägare i regionen skulle jag nog fundera över framtidens timmerutbud.
Men som delägare i tre moderna massabruk ser jag rätt mycket möjligheter trots katastrofscenariet..😉

[Torbjörn Johnsen]

fre 15 sep 2023, 11:40#811797 100% fiberskog av tall, gran och björk.... inte katastrof?
Jag kan tycka att det är ett lite för passivt förhållningssätt till vad vi kan få ut av resursen skog och skogsmark. I alla fall om man ser det ur ett nationalekonomiskt, framtidsmässigt, miljö- & klimatmässigt och skogsägarekonomiskt perspektiv.

[Lars Lundqvist SLU]

fre 15 sep 2023, 12:03#811801

100% fiberskog av tall, gran och björk.... inte katastrof?

Nej, varför skulle det vara katastrof att en del bestånd inte blir stor andel sågtimmer? Katastrof för vem? Och när?

[isteskog]

fre 15 sep 2023, 12:13#811802 Katastrof är väl för mycket sagt, möjligen om man planterat och hjälpplanterat och älgen äter upp även lövet som kommer då kan man börja prata om en ekonomisk katastrof för den markägaren.

[Sjögården]

fre 15 sep 2023, 12:37#811805

100% fiberskog av tall, gran och björk.... inte katastrof?
Jag kan tycka att det är ett lite för passivt förhållningssätt till vad vi kan få ut av resursen skog och skogsmark. I alla fall om man ser det ur ett nationalekonomiskt, framtidsmässigt, miljö- & klimatmässigt och skogsägarekonomiskt perspektiv.

Var lite medvetet provokativ för att få igång diskussionen.Jag har lagt hela min verksamma tid som skogsbrukare till att inte hamna i den situationen med rätt ambitiös och ståndortsanpassad ungskogsskötsel.
Och har lagt min aktiva tid som förtroendevald i bla viltfrågor för att åtgärda och komma tillrätta med viltsituationen.
Så jag har inget dåligt samvete därvidlag för egen del.
Men möter otroligt mycket passivitet och okunskap bland skogsägarna.
De flesta ser inte ens det jag skulle betrakta som helförstört.
Men som sagt fiber och brännved blir det och det måhända räcker…

[Fredrik Reuter]

fre 15 sep 2023, 12:44#811806 Fast oaktat vad det blir av skogen så finns väl en uppenbar risk för tillväxtförluster?
Och hur slår inte en sådan mot både skogsägarens bankkonto och för staten m.a.p. ex. LULUCF?

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Sjögården]

fre 15 sep 2023, 13:06#811808 Viltbetet innebär mycket stora tillväxtförluster, vilket både forskning och erfarenhet från t.ex viltdemohägn visat.
Mycket beroende på att en för liten grönkrona och ständiga skador på toppskotten minskar fotosyntesen.
Att dessutom få ett bestånd där huvudstammarna inte består av det för ståndorten lämpligaste trädslaget innebär i sig ofta tillväxtförluster.
Men många blundar för detta och nöjer sig med margranar och dålig björk på tallmarker bara för att det inget annat blev.
Våra kronhjortskador innebär i sig inga större tillväxtförluster men då dessa granbestånd måste avvecklas redan i 45 årsåldern då det börjar brytas av redan 10 år tidigare så förlorar man många goda tillväxtår för granskogen.
Så nog förlorar vi potential till samhällsekonomi och företagsekonomisk lönsamhet…😉