Gallring

[Alvarsson]

tor 10 aug 2023, 16:27#808609 Stamkvistar ni både gran och tall, och i så fall vilken erfarenhet har ni av att kvista gran? Även jag saknar älgfoderodlare.

[Sjögården]

tor 10 aug 2023, 17:17#808613 Att stamkvista riktigt fin tall, ek och kanske björk till ett stamantal som blir kvar till slutavverkning och att sedan dokumentera och se till att dessa huvudstammar blir kvar och kan utvecklas till rejäla dimensioner det kan jag förstå.
Men resten och framförallt i gran , det begriper jag uppriktigt sagt inte nyttan med.
Det får ni faktiskt förklara för mig..

[HannuRöj]

tor 10 aug 2023, 17:46#808619 Jag har kvistat både tall och gran, och även björk, rönn och sälg i ungskogar.
Har bara bra erfarenheter av gran. Såret övervallar faktiskt fortare än på tall. 👍
Det som jag oroade mig mest på början var fejningsskadona, men det har på någon anledning inte förekommit.
Jag använder klippande verktyg, och klipper vid stammen.

Äldre granar, som har långa och lutande grenar, har jag sågat av, och lämnat ca 15 cm långa stubbar, eller klippt av var grenen är tunna nog att klippa. Barken får absolut inte skadas. Blir svampsjukdomar på såret presis som på körskador mm. För säkerhets skull har jag spreijat CRC syntetiskt tjära var barken har skadat.
Har en del gamla och dåliga underväxtgranar vid dikeskanter som jag kvistade med motorsåg. Fällde ett par som prov och märkte ingen svart färg på virket efter två år.

Förr i tiden, före kvävegödseln, brukade man ta grenar och kompostera de med koskit. Då var yxa som verktyg, som orsakade självklart mycket skador i skogarna. Därför förbjuds stamvistning av gran, presis som nävertagning som allemänsrätt🤪.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[HannuRöj]

tor 10 aug 2023, 18:01#808620

Att stamkvista riktigt fin tall, ek och kanske björk till ett stamantal som blir kvar till slutavverkning och att sedan dokumentera och se till att dessa huvudstammar blir kvar och kan utvecklas till rejäla dimensioner det kan jag förstå.
Men resten och framförallt i gran , det begriper jag uppriktigt sagt inte nyttan med.
Det får ni faktiskt förklara för mig..

Det ska vi försöka göra.
Dock är det ganska svårt att förklara överhuvudtagen varför vill någon göra något på annorlunda sätt.
Jag som proffisröjare känner ju igen den vanliga skötseln med, och har kört det också i våran skogar 😎 .

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[jannee]

tor 10 aug 2023, 18:12#808621 I min ungdom, på 50 talet, var det en, i mitt tycke gammal gubbe, som med en bågsåg sågade av alla grangrenar så högt han nådde, med stege säkert 5 till 6 meter. Detta bestånd avverkades/upparbetades efter Gudrunstormen.
Väldigt mycket röta, om det berodde på stamkvistningen eller någon annat är jag okunnig om.

[skogshare]

tor 10 aug 2023, 18:16#808623 Vilka nackdelar finns att stamkvista 5-6 m hög, förväxande tall upp till 60% av trädhöjden i stället för rekommenderade 40% eller upp till fjärde grenvarvet i stället för det femte. Är det bara tillväxten som tillfälligt försämras spelar det ju inte så stor roll. Den kan vara en fördel att dämpa för att få ett jämnhögt bestånd. Försämras däremot förmågan att tåla framför allt blötsnö är det givetvis värre.

[HannuRöj]

tor 10 aug 2023, 19:01#808631

Vilka nackdelar finns att stamkvista 5-6 m hög, förväxande tall upp till 60% av trädhöjden i stället för rekommenderade 40% eller upp till fjärde grenvarvet i stället för det femte. Är det bara tillväxten som tillfälligt försämras spelar det ju inte så stor roll. Den kan vara en fördel att dämpa för att få ett jämnhögt bestånd. Försämras däremot förmågan att tåla framför allt blötsnö är det givetvis värre.

Förvuxna är vanligtvis grovkvistiga vargar.
Enda nackdel som jag skulle oroa mig är att den övervallde grenvarvet tål inte vind och blötsnö efter försgagallringen. Och blir toppbrott.

😀 Bara för att klaragöra. Jag har aldrig stamkvistat tallar med stångsåg, för att jag tror inte på kvistfritt sågtimmer.
Eller känner någon av er någon som har fått bättre betalt av stamkvistat talltimmer?

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[bengt.a]

fre 11 aug 2023, 00:51#808655

Vilka nackdelar finns att stamkvista 5-6 m hög, förväxande tall upp till 60% av trädhöjden i stället för rekommenderade 40% eller upp till fjärde grenvarvet i stället för det femte. Är det bara tillväxten som tillfälligt försämras spelar det ju inte så stor roll. Den kan vara en fördel att dämpa för att få ett jämnhögt bestånd. Försämras däremot förmågan att tåla framför allt blötsnö är det givetvis värre.

Förvuxna är vanligtvis grovkvistiga vargar.
Enda nackdel som jag skulle oroa mig är att den övervallde grenvarvet tål inte vind och blötsnö efter försgagallringen. Och blir toppbrott.

😀 Bara för att klaragöra. Jag har aldrig stamkvistat tallar med stångsåg, för att jag tror inte på kvistfritt sågtimmer.
Eller känner någon av er någon som har fått bättre betalt av stamkvistat talltimmer?

Skogspodden påstår i ett filmklipp med stamkvistad tall, att där växer det pengar.

[HannuRöj]

fre 11 aug 2023, 07:05#808657 Trotts stamkvistning, blir aldrig kvistfria plankor av en vargträd. För att övervallningsmönster utväcklas som en stor klump som klyvs vid sågning.
Bra tallar blir dock toppkvalite, men jag menade att jag är skeptiskt att kubikpriset på dom kommer att bli bättre pga stamkvistning.

Däremot ser jag den största nyttan i beståndsnivå, som ett åtgärd som förbättrar lite av varje träd, fältväxlighet och temperaturförhållanden samt att det undrerlättar skötseln och gallring.

Varje träd ska ju kvistas förr eller senare, om trädet inte kvistrensar sig själv.
Det är mycket lättare att kvista vargtallar och lång greniga granar redan vid ungskogsskötseln än senare vid gallring, även om det blir inget annat än gallringsvirke. Röja ner är inte alltid det bästa och ända alternativ i beståndsnivån.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Sjögården]

fre 11 aug 2023, 07:18#808658 Jag måste erkänna att jag trots det inte förstår nyttan med att stamkvista träd som ändå skall bort i första eller andra gallringarna. Jag brukar köra av någon sprötkvist ibland i röjningarna mer för syns skull men tycker fortfarande att det är högst tveksamt med stamkvistning om man inte har ett tydligt mål för just de stammarna.
Mina bestånd kvistrensar sig själva om jag sköter dem med vanliga röjningar o gallringar och tycker det är bortkastad tid att stamkvista men försöker ändå förstå😉

[skogshare]

fre 11 aug 2023, 07:37#808659

Jag måste erkänna att jag trots det inte förstår nyttan med att stamkvista träd som ändå skall bort i första eller andra gallringarna. Jag brukar köra av någon sprötkvist ibland i röjningarna mer för syns skull men tycker fortfarande att det är högst tveksamt med stamkvistning om man inte har ett tydligt mål för just de stammarna.
Mina bestånd kvistrensar sig själva om jag sköter dem med vanliga röjningar o gallringar och tycker det är bortkastad tid att stamkvista men försöker ändå förstå😉

En fördel bör vara att stamkvistning vid rätt tidpunkter gör det möjligt att röja tidigare och kanske hårdare utan kvalitetsförlust/stamformförsämring.
Sedan kan det givetvis finnas andra skäl till att inte vilja/våga glesa ur för tidigt. Inte minst risken för snöbrott.

[Sjögården]

fre 11 aug 2023, 07:59#808661 Det köper jag som skäl, om man törs röja lite hårdare och låta de stamkvistade bli grövre ,snabbare får man både tåligare bestånd och bra kvistfritt virke. Men det jag ser är ofta stamkvistade bestånd men täta, täta så det blir aldrig dimension av det .
Då är det svårt att se nyttan av arbetet med stamkvistningen.
Och frodvuxna ,grovkvistiga bestånd oavsett trädslag är för mig helt meningslöst att göra annat än volym av😉

[skogshare]

fre 11 aug 2023, 08:23#808662

Men det jag ser är ofta stamkvistade bestånd men täta, täta så det blir aldrig dimension av det .😉

Detta är, menar jag, just den springande punkten! Vad är för tätt för att förhindra en optimal tillväxt per träd och bestånd ? Har tidigare under den egna tråden "Är gallringsfritt bäst?" förordat 600-800 stammar per hektar till slutavverkning förutsatt en produktionsmässigt optimal omloppstid. Är det att anse för tätt?

[Sjögården]

fre 11 aug 2023, 12:14#808678 Tallskog som har skötts med kvalitet som mål kan med fördel friställas ordentligt vid 65- 70 års åldern.
Gärna ner till 500 stam om de är kvistfria till ett par stockars längd.De behöver ordentligt med utrymme kring kronorna.
Enda nackdelen är att man får ett underskikt av gran eller löv som innebär extraarbete vid slutavverkningen men kan ibland ge rätt mycket grot.
Vanlig granskog eller tallskog med mycket grovkvist är inget att finlira med.
Där är det bara att invänta vanlig slutavverkning och hålla det slutet till dess 😉

[skogshare]

fre 11 aug 2023, 15:06#808685

Tallskog som har skötts med kvalitet som mål kan med fördel friställas ordentligt vid 65- 70 års åldern.
Gärna ner till 500 stam om de är kvistfria till ett par stockars längd. De behöver ordentligt med utrymme kring kronorna.

Vore ändå intressant om någon sakkunnig kan svara på vilken total tillväxt per både träd och hektar man går miste om under omloppstiden , om man vid sista röjningen och fram till slutavverkning behåller 600 alternativt 800 stammar per hektar, i stället för ovannämnda 500 stammar efter gallring. Givet produktionsmässigt optimala omloppstider i samtliga fall och kvistfritt till minst 10 m - gärna 15.