Skogsmiljö och Trädlära

[EdvinN]

tor 22 dec 2022, 12:00#785501 Märker mer och mer hur komplex frågan kring skogsskötsel ut klimathänsyn är. Funderar ändå på ifall det finns åtgärder/beslut som mer eller mindre är odiskutabelt bra för klimatet?
Om det finns, vad krävs för att dessa åtgärder ska genomföras av skogsägare? Är det främst att få ekonomisk ersättning, eller något annat?

• Läs mer om Skogsmiljö och Trädlära
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Mangan]

tor 22 dec 2022, 12:04#785502 Det beror på vem du frågar...

För en del är det bra att hugga så mycket som möjligt och bruka så hårt som möjligt.

För andra är det att göra så lite som möjligt.

Och för några är biologisk mångfald med mer lövskog och mindre gran viktigt för klimatet.

Självvald väg i egen skog

[Torbjörn Johnsen]

tor 22 dec 2022, 12:30#785505 Hålla upp virkesförrådet i gallringsskogen (= ej gå under gallringsmallarnas målområde). Skog i den här åldern växer mycket och det ger en snabb och direkt klimateffekt om man bygger upp beståndsvolymen. Det för också det goda med sig att man får mer virke i slutavverkningsskogen vilket innebär mer timmer som bidrar till fler långlivade produkter med en hög substitutionseffekt. En annan sak som verkar vara rätt odiskutabel är att återväta torvmark. Här finns nog arealer som kan återvätas utan att det får allt för stor påverkan på skogsproduktionen.

Att hålla upp virkesförrådet i gallringsskogen borde ju ligga i skogsägarnas direkta intresse och inte kräva något i övrigt av samhället. Möjligen kanske man kan erhålla någon form av kolkrediter eller liknande från marknaden om man gör "mer än normalt".

Att återväta torvmark borde kunna ge en betydligt högre ersättning än idag beaktat den stora CO2-nyttan det kan bidra till. Det fins intressant exempel och diskussion i @uffejohan tråd Återvätning

[r93]

tor 22 dec 2022, 12:39#785506

Hålla upp virkesförrådet i gallringsskogen (= ej gå under gallringsmallarnas målområde). Skog i den här åldern växer mycket och det ger en snabb och direkt klimateffekt om man bygger upp beståndsvolymen.

Hur visar sig denna "snabba klimateffekt" ?

...

[Torbjörn Johnsen]

tor 22 dec 2022, 13:10#785512 Genom att man:

1. Tar ut en mindre volym gallringsved per hektar. Detta minskade uttag bidrar till att man istället för att koka upp massaveden och släppa ut 50% av kolet i luften direkt (och de andra 50 procenten inom något/några år) behåller detta kol bundet i det växande beståndet.

2. Med högre volym kvar i beståndet efter gallring får man också en högre tillväxt i kubikmeter per hektar än om man hade tagit ut ett högre uttag. Det här gör att man binder upp ännu mer kol i den växande skogen. Det är givetvis inte så stor skillnad om man tar ut 35% av volymen eller 25% av volymen (beroende på hur stor volym man har innan gallring och var man ligger i gallringsmallen). Men tar man ut 45-50% av volymen så börjar det bli märkbara skillnader. Förlorad tillväxt innebär också lägre virkesvolym vid en kommande slutavverkning och därmed lägre volym timmer (som ger långlivade produkter med hög substitutionseffekt).

Läs gärna serien med trådar "Åtta myter om gallring" där jag redovisar en hel del intressant från SLU-professorn Urban Nilssons redovisningar om gallring. Åtta myter om gallring

[r93]

tor 22 dec 2022, 13:21#785514 Jo!

Men du skriver ju "klimateffekt" om alla i hela Sverige låter skogen stå ett år, vi sågar inte en pinne!
Hur visar sig denna "klimateffekt"?

...

[Torbjörn Johnsen]

tor 22 dec 2022, 13:51#785517 Att minska gallringsuttaget betyder inte att vi låter all skog stå i ett år. Vart har du fått det ifrån, det har jag aldrig sagt eller skrivit. Att minska gallringsuttagen betyder att vi tar ut lite mindre virke ur en del av gallringarna. Många gallringar görs idag på ett bra sätt och i rätt tid. Det finns fantastiskt duktiga maskinförare som gör ett utmärkt arbete när de får rätt förutsättningar. Där finns ju ingen anledning att stoppa eller ändra något? Vad jag pratar om är att det av olika skäl tas ut för mycket i en del av gallringarna och det är de här gallringarna som man skulle behöva förändra. Om man vill öka kollagringen, tillväxten, virkesförråden eller skogsägarnas ekonomi. Men så länge man håller sig över §10-kurvan så kan ju varje skogsägare göra som den vill.

Allt blir så svart eller vitt. i de här diskussionerna.

[skogshare]

tor 22 dec 2022, 14:00#785518 Skogens nödvändiga roll för klimatet är principiellt att ta upp maximal mängd koldioxid / per år ur atmosfären. Detta förutsätter att skogsbruket på såväl landskapsnivå som globalt bedrivs med ståndortsanpassade trädslag, med optimala omloppstider (slutavverkning vid maximal medeltillväxt/år) och med optimal beståndsslutenhet för att både utnyttja markens hela produktionsförmåga och samtidigt ge den maximala timmervolym som är främsta förutsättningen för långlivade, kollagrande produkter -framför allt massivt trä och träbaserat skiv- och isoleringsmaterial för träbyggnation.

Allt detta bygger givetvis på långsiktighet och är inget som kan regleras från tid till annan. 

Hur skogsägarna ska kompenseras för denna nödvändiga klimattjänst liksom för återvätning av tidigare våtmarker är en "annan femma". 

[r93]

tor 22 dec 2022, 14:11#785522

Att minska gallringsuttaget betyder inte att vi låter all skog stå i ett år. Vart har du fått det ifrån, det har jag aldrig sagt eller skrivit. Att minska gallringsuttagen betyder att vi tar ut lite mindre virke ur en del av gallringarna. Många gallringar görs idag på ett bra sätt och i rätt tid. Det finns fantastiskt duktiga maskinförare som gör ett utmärkt arbete när de får rätt förutsättningar. Där finns ju ingen anledning att stoppa eller ändra något? Vad jag pratar om är att det av olika skäl tas ut för mycket i en del av gallringarna och det är de här gallringarna som man skulle behöva förändra. Om man vill öka kollagringen, tillväxten, virkesförråden eller skogsägarnas ekonomi. Men så länge man håller sig över §10-kurvan så kan ju varje skogsägare göra som den vill.

Allt blir så svart eller vitt. i de här diskussionerna.

Att jag ställer dumma frågor är för att jag tycker "Snabb klimateffekt" är ett dåligt ordval!

Vill man öka kolinlagringen i skogen så absolut! Men det kommer inte resultera i en "snabb klimateffekt"

Sedan håller jag med om att det blir svart eller vitt!

Att jag är emot hela denna kolhysterin är att jag tror att eu vill använda den svenska skogen som "kolsänka" så att tyskland kan köra på som vanligt, det är jag inte intresserad av.

Tyskland och Polen släpper just nu ut 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter per dygn bara för kolkraften.
Att då peka finger åt oss skogsägare funkar dåligt.

...

[Torbjörn Johnsen]

tor 22 dec 2022, 14:17#785524 Med "snabb klimateffekt" menar jag att det blir en direkt skillnad här och nu de närmaste åren vid förändrat gallringsbeteende. Om man planterar ny skog på nedlagd åkermark tar det lång tid innan man uppnår någon betydande kollagringseffekt p g a att det tar tid för ett träd att växa. Planterar man ny skog på skogsmark kan man inte räkna någon (ytterligare) kollagringseffekt då det redan ingår i det "normala" skogsbruket.

Gödsling ska ju också bidra till ökad tillväxt och kolinbindning men vad jag förstår av Lars Lundqvists tidigare inlägg i frågan är den effekten inte så självklar då han väl mer hävdar att tillväxten delvis avsätts/flyttas till andra delar av stammen när grönkronan byggs ut m h a kvävetillförsel?

[HannuRöj]

tor 22 dec 2022, 15:09#785538 💪Ett åtgärd har varit och kommer alltid att bli odiskutabelt bra, nämligen dikning.

Dikning och sjösänkningarna har flerdubblat tillväxten i skogarna. Helt marginalisk på stora bilden om någon kvävefattiga mosshörna har förändrat som kolkälla.

Aska eller PK gödsel i kväverik torvmark har bra och snabb påverka. Ökar kolbindning mer är återvåtning på näringsfattiga moss.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[gurka]

tor 22 dec 2022, 15:28#785540

Vill man öka kolinlagringen i skogen så absolut! Men det kommer inte resultera i en "snabb klimateffekt"

Jag tror inte heller på någon snabb klimateffekt utan snarare tvärtom, mer co2 utsläpp i närtid.
Minskningen av tillgång på träråvara, även under enstaka år, kommer att kompenseras av uppbyggnad av ny eller annan industri för att kompensera behovet av byggmaterial och sanitetspapper. Uppbyggnaden av denna industri kommer att skapa större co2 skuld än den ökade co2 inbindningen under perioden.
Storskalig reglering av industri och marknad går oftast fel.
Jämför gärna med Tyskland"gröna" energipolitik

[skogshare]

tor 22 dec 2022, 16:20#785556

Vill man öka kolinlagringen i skogen så absolut! Men det kommer inte resultera i en "snabb klimateffekt"

Jag tror inte heller på någon snabb klimateffekt utan snarare tvärtom, mer co2 utsläpp i närtid.
Minskningen av tillgång på träråvara, även under enstaka år, kommer att kompenseras av uppbyggnad av ny eller annan industri för att kompensera behovet av byggmaterial och sanitetspapper. Uppbyggnaden av denna industri kommer att skapa större co2 skuld än den ökade co2 inbindningen under perioden.
Storskalig reglering av industri och marknad går oftast fel.
Jämför gärna med Tyskland"gröna" energipolitik

@gurka, under överskådlig tid är jag övertygad om att i princip all skogsråvara i Sverige och globalt snart kommer att vara begärlig för producenter av träbyggnadsmaterial och betalas med attraktiva priser pga givna, kostnads-, konstruktions- och klimatmässiga fördelar. Stora mängder virke kommer av konkurrensskäl flyttas över från massa-och energiindustrin till träbyggnadsrelaterad förädling samtidigt som massaindustrin kommer kunna producera halvfabrikat till träbyggnation eller andra långlivade produkter. Värdet att kunna ersätta andra energikrävande och miljöbelastande byggmaterial kommer dessutom att vara betydande. Så det kommer definitivt att finnas tillräckliga skäl för skogsägare att satsa på produktions- och klimatmässigt optimal skogsproduktion.

Sedan är det klart att det kommer uppstå situationer med större eller mindre brist på träråvara, som byggindustrin på olika sätt måste lösa med ersättningsmaterial.

[gurka]

tor 22 dec 2022, 16:48#785567

@gurka, under överskådlig tid är jag övertygad om att i princip all skogsråvara i Sverige och globalt snart kommer att vara begärlig för producenter av träbyggnadsmaterial och betalas med attraktiva priser pga givna, kostnads-, konstruktions- och klimatmässiga fördelar.

Levande skog kan ses som ett magasin med lagringskapacitet på ca 10-15 år.
Om alla skogsägare förväntar sig högre priser (bättre än inflationen) och oförändrade avverkningsmöjligheter kommer avverkningar skjutas på framtiden och magasinet (rotstående volymer) kommer att öka.
Nu är det snarare att LULUCF och andra möjliga framtida begränsningar snarare ökar avverkningsviljan och sänker priserna.

[skogshare]

tor 22 dec 2022, 17:29#785588

Levande skog kan ses som ett magasin med lagringskapacitet på ca 10-15 år.

@gurka, kan du förklara vad magasinets lagringskapacitet på 10-15 år avser.