I samband med att vi testade motorsågar och tittade på lite vedhuggning fick vi gallra i ett planterat vårtbjörksbestånd. Björken är planterad 2005 och är således 18 år (växtsäsonger) gammal. Planterigen hägnades med vanligt elstängsel i början, främst som skydd mot tamboskap. Viltbetestrycket har inte varit så stort då det ligger nära gården och med betesdjur runtomkring.
Ståndortsindex B26
Beståndet ligger i Vänerområdet inom bra klimatzon men på en ås med lite torrare mark. Innan björken planterades växte här gran men det hade troligen varit mer passande med tall. Övrehöjdsutvecklingen indikerar ett ståndortsindex runt B26, d v s att de högsta björkarna blir 26 meter vid 50 års ålder. Idag ligger övrehöjdsträden runt 16-17 meter och snitthöjden mellan 15-16 meter. De flesta stammarna var kvistrensade upp till 5-6 meter och de kvistarna som fanns längst ner var mest torrkvistar. Efter gallringen ska det i princip inte dö av fler kvistar utan hellre ha färsk kvist där det inte är kvistfritt.
Björkgallring med fokus på huvudstammarnas tillväxt
Beståndet har så här långt varit välskött. Det är röjt i tid och det gjordes en vedgallring här för fem år sedan. Grundytan låg nu före gallring någonstans mellan 15-20 m2 vilket ger en beståndsvolym runt 120 m3sk/ha. Många stammar är raka och fina och de grövsta träden håller runt 16-18 cm brösthöjdsdiameter. Kronlängden är mer än 50% av trädlängden så det finns goda möjligheter för stark diametertillväxt på huvudstammarna. Och det är precis det som är syftet med skötseln av björk med hög kvalité. Fokus ligger på att huvudstammarna ska få utrymme för maximal diametertillväxt av värdefullt virke. Har man björkskog av sämre kvalité kan man istället fokusera på att maximera beståndets volymtillväxt och då ska man inte gallra så hårt som vi gör här.
Friställning av huvudstammarnas kronor
Jag vet inte hur stort stamantalet var innan vi började gallra men efter gallringen hamnade vi runt 650 stammar/ha. Målet med gallringen var att friställa alla tydliga huvudstammar så att deras kronor fick utrymme att växa. Med huvudstammar avses raka, välväxande stammar utan skador och någotsånär jämnt fördelade. Beståndet kändes ganska glest när vi var klara men jag tror att det kommer att sluta sig igen ganska snabbt när björkarnas kronor växer.
Lättsam huggning
Uttaget var måttligt och jag gissar att vi tog ut runt 20-25 m3sk/ha vilket bör motsvara max 20% av volymen. Uttaget fokuserades på stammar som inkräktade på huvudstammarnas kronutrymmen så en och annan grövre björk åkte också i backen. Det går fort att hugga fin björk när den har kvistrensat sig en bit. De kvistar som finns sitter glest och det är mest att fälla och kapa. Det går fort att gallra ett hektar björk om i den här åldern när det är välskött sedan tidigare. Med det glesa förbandet som blir efter gallringen går det i princip att köra fyrhjuling överallt i beståndet för att köra hem veden.
Ta bort skadade björkar
Något som framkom väldigt tydligt var att björkar som uppvisar minsta tecken på skada i stort sett alltid har omfattande röta inne i stammen. Det kan handla om en mekanisk skada på barken eller en avsågad kvist. Eller att det varit en dubbelstam där den ena hade kapats bort. En huvudstam som sparas ska alltså vara helt skadefri. Det är bättre att hugga bort en skadad björk och spara en som är frisk även om man då får ta bort den självklara huvudstammen.
Skadebilden (som inte var speciellt omfattande) reser också en hel del frågetecken om stamkvistning av björk. Ska man vara på den säkra sidan ska man nog helts undvika det. I alla fall när det gäller frisk kvist. Möjligen kan man såga bort torrkvist om man är försiktig med stammen.
Självsådd vårtbjörk ett intressant alternativ
Nu var det här planterad vårtbjörk men i många delar av landet så kan även självföryngrad vårtbjörk ge både kvalité och hög produktion. Speciellt i stora delar av Svealand och i södra Norrland. Om förutsättningarna finns så går det att få upp björkbestånd till låg eller ingen kostnad jämfört med en dyr plantering som dessutom riskerar att ätas upp av rådjur och älg.
Ett exempel på självföryngrad björk skrev vi om för något år sedan. Om ett björkbestånd bara någon kilometer från där vi var nu. Den björken visade en imponerande produktionsförmåga men hade tyvärr inte skötts ordentligt med den sista gallringen som skulle ha gjorts. Nu är den slutavverknings-färdig efter knappt 50 år.
Vi kommer att följa det nygallrade björkbeståndet och återkomma med lite mer bilder och information de närmaste åren om hur det utvecklas.
Video från björkgallringen
Här finns en video från när jag och Fredrik gallrade det planterade vårtbjörksbeståndet:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se