Skogsmiljö och Trädlära

[Tåndemåla]

mån 05 dec 2022, 09:00#782126

Då har tyskarna lite att jobba med! Ska de satsa på självföryngring med stödplantering och riklig vegetation+ betestryck från hjortdjur så krävs det nog att man är väldigt aktiv som skogsägare. Hur är det med gemene man, är skogskunskaperna bra eller dåliga? 🤔

Det är oerhört toppstyrt så det krävs en forstmästare för att planera åtgärder. Inget eget tyckande där utan det är HessenForst som tar alla kontakter mm

[HannuRöj]

mån 05 dec 2022, 09:17#782128 Kanske den kommande generation av gran kommer att bli mest gallringsvirke och framförallt blir slutavverkat i tid.
Undrar inte om 120 års omloppstid och alldeles för sena gallringar hade orsakat hela katastrofen. 🤔

Följer då och då detta forum;https://www.landtreff.de/forstwirtschaft-f18.html?mobile=off

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[isteskog]

mån 05 dec 2022, 09:18#782129 Då är det inget idealskogsbruk som Uffe försöker inbilla oss då.... Vi har det nog ganska bra i Sverige ändå med vårat (kal)hyggesbruk ..... 😎

[80-90]

mån 05 dec 2022, 09:22#782130 Jävligt gott m fakta 👍

[Erre]

mån 05 dec 2022, 09:32#782131 Hårt och uppstyrt vad gäller leveranser med andra ord.

Pratade ni något om priserna?

Var håller allt hus folk?

[Älgfoderodlare]

mån 05 dec 2022, 09:35#782133 ...

Senast redigerad av Älgfoderodlare lör 17 dec 2022, 13:23, redigerad totalt 1 gång.

[Tåndemåla]

mån 05 dec 2022, 09:51#782136

Lite intressant det där med att det måste finnas minst 5 olika trädslag hela tiden annars infinner sig krav om kompletterande plantering.
Har man restriktioner om vilka arter man då får använda eller provas det några nya ?
Då de verkar vara mest självföryngring man stödjer sitt nyetablerande på, har de de markförhållanden som passar för de flesta arter att växa eller bidrar deras "brukningsmodell" ( blandskogar ) mer till att det lyckas ?

De har motsvarande krav i sin certifiering som vi men många av de vanliga exoterna räknas som inhemska då de funnits länge i landet.
Man har börjar med försök på barrträd från medelhavsområdet tall och olika cypresser samt serbgran och ekar från det åmrådet. Inga större odlingar. Även svart valnöt och hickory prövas

[Pelle Skog]

mån 05 dec 2022, 10:06#782143 Mycket intressant. Tack Tåndemåla!
Jag jobbade i Tyskland under stora delar av 90-talet (90-91 och 93 och 96-97), bl.a. i södra Hessen. På den tiden kunde de inte fatta hur vi i Sverige "vågade" ha bara två trädslag som vi dessutom planterade i monokulturer. "Hur kan ni veta vad som är gångbart om 100 år?" frågade de. Ja, vad svarar man på det?
Att virkesmarknaden styr var tydligt 1993 när jag var nere efter stormen i norr det året. För att undvika bagga-skador fick skogsägare bidrag av staten för att bara få bort träden. Jag körde flishugg då. Vi flisade 30-40 centimeters granskog, hela träden, som vi bara blåste ut på marken. Ingen ville ha bränsleflis heller. Plantörerna kom veckan efter och fick gräva sig ner till marken genom ett halvmetertjockt flislager. Jag sa till en "Förster" att om de väntar ett år så har flisen sjunkit ihop rejält men det trodde han inte på.
Jag minns att jag träffade en virkeshandlare som lyckats sälja pålar som skulle vara 3-4 meter långa och spetsade i ena änden. Annars var det svårt att sälja virke då. Det var knepigt för en svensk att förstå ...
Under andra hälften av 90-talet var jag i norra Tyskland o skördade gallring. Där planterade de gärna i täta förband, 5-6000 plantor/ha, och med minst fem trädslag på samma "hygge", dvs. under skärm, för kalhyggen var inte aktuellt. Jag gallrade ett antal sådana områden som var planterade i enmetersförband. Har aldrig sett så risig skog. Grenarna föll aldrig av för de stöttade varandra eftersom det var så tätt. Men det blev snyggt efteråt - och mycket virke per ha.
Det är intressant att ha sett utvecklingen i Tyskland. 1990, när jag var där första gången (i Hessen), hade de flesta aldrig sett en skördare. Idag har de lika mekaniserat som vi och maskinmarknaden är mättad.
Slutligen en fråga till dig Tåndemåla: Pratdes det något om "de gröna" i Tyskland? Jag vet att de är starka där och t.ex. att PEFC/FSC sedan januari -15 inte tillåter att man tar ut GROT, eller "kronmaterial" som de kallar det ur skogen. De ville även att barken skulle lämnas men det fick de inte igenom då. Likaså har de ett krav på 40 meters stickvägsavstånd, vilket gör att småmaskiner, som de annars gillar, har svårt att ta sig in på den marknaden eftersom 89% av skogen där är certifierad antingen via PEFC (76 %) eller FSC (13 %). Om jag vore skogsbrukare där skulle jag vara bekymrad över detta. Berörde dina skogvaktarkompisar detta?

[Pelle Skog]

mån 05 dec 2022, 10:11#782148

Hårt och uppstyrt vad gäller leveranser med andra ord.

Pratade ni något om priserna?

Jag var inte med på denna resa men i somras höll jag ett föredrag om svenskt skogsbruk för en busslast tyska skogsägare under Elmia Wood. Då frågade en av deltagarna om svenska timmerpriser och sa att "jag fick bara 140 Euro/m3fub för mitt grantimmer i södra Tyskland". Han påstod att de i Österrike fick mycket mer. Detta var alltså i juni i år.

[r93]

mån 05 dec 2022, 10:12#782149

Hårt och uppstyrt vad gäller leveranser med andra ord.

Verkligen, Vår Svenska modell känns genast mycket bättre!

...

[Tåndemåla]

mån 05 dec 2022, 10:13#782150

Hårt och uppstyrt vad gäller leveranser med andra ord.

Pratade ni något om priserna?

Vi pratade mycket om virkes priser och averkningskostnader.
Ni var en dag även utanför Hamburg och besökte privata skogsägare där var prisen som i södra Sverige på barrsortimenten 509 för massan och ca 900 för timmret. Baggavirket mellan dessa. Här var det kina som hade priserna och närmast inget gick till lokala sågar de de inte betalade utan sågade på det som de hade fått i stormen som var i vintras.

I Hessen var det österrikiska bolag som köpte det mesta och här var priserna bättre även HessenForst kontrollerade bättre med och priset sattes varje vecka efter utbud. När jag var där låg priset på färskt Max 10 barkfallet virke runt 100€. 20 upp på bra poster och 30 ner på sämre. Boken kommer jag inte ihåg men har för mig att det var runt 75€ allt gick som ved just då. Sedan har de ju sina aktioner där enstaka stockar och även partier med stocka såldes och de kunde dra iväg hur mycket som helst.
Avvekningskostnaden låg runt 30€ och nettot till markägarna var klart sämre än i södra Sverige när vi räknade på det jag och Dieter. Rena hyggen var något billigare och de erkände att nettot var runt 25% bättre när de högg bagga hyggen trots lägre pris på virket.
När de plockade träd för träd använde de motorsåg och skidders ibland skotare

[r93]

mån 05 dec 2022, 10:18#782153

Mycket intressant. Tack Tåndemåla!
Jag jobbade i Tyskland under stora delar av 90-talet (90-91 och 93 och 96-97), bl.a. i södra Hessen. På den tiden kunde de inte fatta hur vi i Sverige "vågade" ha bara två trädslag som vi dessutom planterade i monokulturer. "Hur kan ni veta vad som är gångbart om 100 år?" frågade de. Ja, vad svarar man på det?

Jag brukar svara att vi har byggt hus av tall och gran sedan man uppfann yxan, så vi kommer nog hålla på med det ett bra tag till!

Ek är väl det enda som är gångbart ekonomiskt när det gäller virke, björk, bok asp etc är ju riktigt dåliga priser på, om man inte ska elda upp det förstås.

...

[skogshare]

mån 05 dec 2022, 10:23#782156 @Tåndemåla, vore intressant med någon information om barkborreskadornas fördelning på de olika åldersklasserna, Tyskarna har ju alltid prioriterat grovt virke, täta gallringar och betydligt längre omloppstider än i Sverige. Är det klokt med facit i hand?

Sorgligt med bokens öde som rimligen får katastrofala konsekvenser för stora delar av skogsbruket inom hela mellaneuropa.

Hoppas EU-kommissionen med Frans Timmermans i spetsen drar tillräcklig lärdom av de dyrköpta tyska erfarenheterna och anpassar sin nya skogsstrategi till verkligheten.

[Tåndemåla]

mån 05 dec 2022, 10:24#782157

Mycket intressant. Tack Tåndemåla!
Jag jobbade i Tyskland under stora delar av 90-talet (90-91 och 93 och 96-97), bl.a. i södra Hessen. På den tiden kunde de inte fatta hur vi i Sverige "vågade" ha bara två trädslag som vi dessutom planterade i monokulturer. "Hur kan ni veta vad som är gångbart om 100 år?" frågade de. Ja, vad svarar man på det?
Att virkesmarknaden styr var tydligt 1993 när jag var nere efter stormen i norr det året. För att undvika bagga-skador fick skogsägare bidrag av staten för att bara få bort träden. Jag körde flishugg då. Vi flisade 30-40 centimeters granskog, hela träden, som vi bara blåste ut på marken. Ingen ville ha bränsleflis heller. Plantörerna kom veckan efter och fick gräva sig ner till marken genom ett halvmetertjockt flislager. Jag sa till en "Förster" att om de väntar ett år så har flisen sjunkit ihop rejält men det trodde han inte på.
Jag minns att jag träffade en virkeshandlare som lyckats sälja pålar som skulle vara 3-4 meter långa och spetsade i ena änden. Annars var det svårt att sälja virke då. Det var knepigt för en svensk att förstå ...
Under andra hälften av 90-talet var jag i norra Tyskland o skördade gallring. Där planterade de gärna i täta förband, 5-6000 plantor/ha, och med minst fem trädslag på samma "hygge", dvs. under skärm, för kalhyggen var inte aktuellt. Jag gallrade ett antal sådana områden som var planterade i enmetersförband. Har aldrig sett så risig skog. Grenarna föll aldrig av för de stöttade varandra eftersom det var så tätt. Men det blev snyggt efteråt - och mycket virke per ha.
Det är intressant att ha sett utvecklingen i Tyskland. 1990, när jag var där första gången (i Hessen), hade de flesta aldrig sett en skördare. Idag har de lika mekaniserat som vi och maskinmarknaden är mättad.
Slutligen en fråga till dig Tåndemåla: Pratdes det något om "de gröna" i Tyskland? Jag vet att de är starka där och t.ex. att PEFC/FSC sedan januari -15 inte tillåter att man tar ut GROT, eller "kronmaterial" som de kallar det ur skogen. De ville även att barken skulle lämnas men det fick de inte igenom då. Likaså har de ett krav på 40 meters stickvägsavstånd, vilket gör att småmaskiner, som de annars gillar, har svårt att ta sig in på den marknaden eftersom 89% av skogen där är certifierad antingen via PEFC (76 %) eller FSC (13 %). Om jag vore skogsbrukare där skulle jag vara bekymrad över detta. Berörde dina skogvaktarkompisar detta?

De kände sig lite bakbinda med några stickvägen avstånd berörde inte. Just grot och övrig hänsyn var inga problem tyckte de då logistik som det är enda med de dåliga vägarna. I Hessen var allt fsc och det stora problemet med det tyckte de var viltet och att det var svårt när de inte ens fick viltbehandla med annat än kopparkulor. De tyckte väl att det mesta gick ut på att sköta skogen så folket runt om tyckte om skogen. Mycket viljor och tyckande rent allmänt

Senast redigerad av Tåndemåla mån 05 dec 2022, 10:35, redigerad totalt 1 gång.

[Pelle Skog]

mån 05 dec 2022, 10:28#782158

Mycket intressant. Tack Tåndemåla!
Jag jobbade i Tyskland under stora delar av 90-talet (90-91 och 93 och 96-97), bl.a. i södra Hessen. På den tiden kunde de inte fatta hur vi i Sverige "vågade" ha bara två trädslag som vi dessutom planterade i monokulturer. "Hur kan ni veta vad som är gångbart om 100 år?" frågade de. Ja, vad svarar man på det?
Att virkesmarknaden styr var tydligt 1993 när jag var nere efter stormen i norr det året. För att undvika bagga-skador fick skogsägare bidrag av staten för att bara få bort träden. Jag körde flishugg då. Vi flisade 30-40 centimeters granskog, hela träden, som vi bara blåste ut på marken. Ingen ville ha bränsleflis heller. Plantörerna kom veckan efter och fick gräva sig ner till marken genom ett halvmetertjockt flislager. Jag sa till en "Förster" att om de väntar ett år så har flisen sjunkit ihop rejält men det trodde han inte på.
Jag minns att jag träffade en virkeshandlare som lyckats sälja pålar som skulle vara 3-4 meter långa och spetsade i ena änden. Annars var det svårt att sälja virke då. Det var knepigt för en svensk att förstå ...
Under andra hälften av 90-talet var jag i norra Tyskland o skördade gallring. Där planterade de gärna i täta förband, 5-6000 plantor/ha, och med minst fem trädslag på samma "hygge", dvs. under skärm, för kalhyggen var inte aktuellt. Jag gallrade ett antal sådana områden som var planterade i enmetersförband. Har aldrig sett så risig skog. Grenarna föll aldrig av för de stöttade varandra eftersom det var så tätt. Men det blev snyggt efteråt - och mycket virke per ha.
Det är intressant att ha sett utvecklingen i Tyskland. 1990, när jag var där första gången (i Hessen), hade de flesta aldrig sett en skördare. Idag har de lika mekaniserat som vi och maskinmarknaden är mättad.
Slutligen en fråga till dig Tåndemåla: Pratdes det något om "de gröna" i Tyskland? Jag vet att de är starka där och t.ex. att PEFC/FSC sedan januari -15 inte tillåter att man tar ut GROT, eller "kronmaterial" som de kallar det ur skogen. De ville även att barken skulle lämnas men det fick de inte igenom då. Likaså har de ett krav på 40 meters stickvägsavstånd, vilket gör att småmaskiner, som de annars gillar, har svårt att ta sig in på den marknaden eftersom 89% av skogen där är certifierad antingen via PEFC (76 %) eller FSC (13 %). Om jag vore skogsbrukare där skulle jag vara bekymrad över detta. Berörde dina skogvaktarkompisar detta?

De kände sig lite bakbinda med några stickvägen avstånd berörde inte. Just grot och övrig hänsyn var inga problem tyckte dessvärre logistik som det är enda med de dåliga vägarna. I Hessen var allt fsc och det stora problemet med det tyckte de var viltet och att det var svårt när de inte ens fick viltbehandla med annat än koppsrkulor. De tyckte väl att det mesta gick ut på att sköta skogen så folket runt om tyckte om skogen. Mycket viljor och tyckande rent allmänt

Kan tänka mig det. Vi ska komma ihåg att Tyskland är tätbefolkat. Det är svårt att gömma sig i skogen där. Vad man än gör ser någon det och har åsikter om det.