Skogsforum har pratat med Henrik Johansson som är Sverigechef för John Deere Forestry. Just John Deere redovisar det största tappet när man gått från 45 registrerade maskiner under Q1 i fjol till 15 skotare i år. Anledningen till minskningen kan enligt Henrik till hundra procent härledas till produktions- och leveransproblem från fabriken i Joensuu, Finland.
-Som alla andra fordonsbranscher så har också vi problem med att få fram olika typer av komponenter. Halvledare är det största problemet men det finns flaskhalsar även inom andra områden som t. ex hydraulik-komponenter, säger Henrik.
För John Deeres del har det dessutom varit extra tufft i och med att en underleverantör i Finland som tillverkar krandelar fick sin anläggning förstörd i en brand i början av året. Det här har gett stor påverkan på John Deeres leveransförmåga för skogsmaskiner under årets första månader enligt Henrik men nu ser den tillverkningen ut att komma igång igen bättre än vad man tidigare befarat. Leveransförmågan för återstående del av året kommer enligt Henrik att förbättras avsevärt även om John Deere fortfarande dras med utmaningar på komponentsidan.
Situationen verkar vara likartad hos de flesta tillverkarna. Den som dippat minst i sina leveranser jämfört med 2021 är Komatsu Forest men det beror nog mer på att de hade det tufft med leveranserna redan under Q1 i fjol så vi jämför med låga siffror. Så här ser registreringsuppgifterna ut för skotare i Sverige under första kvartalet 2022:
Och så här ser det ut i modelltoppen. Även om John Deere tappat mycket i antal registreringar så har de fortfarande levererat den mest populära skotaren. Femtontons-skotaren John Deere 1510G:
Avverkningarna går för högtryck
Skogsmaskintillverkarna gick in i det här året med välfyllda och växande orderböcker. Skogsindustrin och avverkningarna går för högtryck i Sverige men även i andra viktiga skogsländer så skogsmaskinerna slits hårt och maskinparken behöver förnyas. Att i det här läget inte få fram komponenter för att kunna bygga och leverera skogsmaskiner måste vara frustrerande.
Tvärstopp i Ryssland
Den ryska marknaden för nordiska CTL-maskiner har periodvis varit lika stor eller t o m större än den svenska. Efter några svaga år var den här marknaden åter på väg upp i slutet av 2021 men i och med Rysslands krig mot Ukraina så beslutade sig de nordiska tillverkarna snabbt för att helt dra sig ur och lämna både Ryssland och Belarus. Enligt Henrik Johansson, Sverigechef för John Deere Forestry, så har John Deere helt upphört med alla leveranser av såväl nya som begagnade skogsmaskiner men även service och reservdelar är stoppade. Det är svårt att veta hur viktig den här marknaden är för tillverkarna men finska Ponsse har i sin kommunikation angett ca 20% exponering av nettoförsäljningen mot Ryssland och Belarus.
Tyvärr så har de skogsmaskiner som byggts för Ryssland en helt annan motorkonfiguration än maskiner som säljs på den nordiska eller Europeiska marknaden. Det innebär att de maskiner som var under byggnation innan Rysslandsstoppet inte kan levereras i Sverige eller till andra Europeiska marknader utan de ställs helt sonika upp ”i malpåse”. För maskiner som inte hunnit tillverkas så går det givetvis att styra om produktionen till andra marknader inklusive den svenska men, återigen, komponentbristen och svårighet att få fram nya motorer med rätt avgasrening för EU-marknaden bromsar den möjligheten. Bristen på nya maskiner har även gjort att lagren av begagnade skogsmaskiner har krympt ihop.
Bränslepriser och räntehöjningar
Även om skogsmaskintillverkarna idag har sina tjocka orderböcker kvar så finns det en oro över framtiden och för kundernas betalningsförmåga. Dieselpriset har rakat i höjden och slår hårt mot entreprenörernas ekonomi. Nu ser det även ut som vi får räntehöjningar och även dessa kommer att få en betydande påverka på entreprenörernas ekonomi. Flera av tillverkarna som Skogsforum har talat med säger att de svenska entreprenörernas situation ser riktigt mörk ut. Delvis på grund av att virkespriserna i Sverige inte hänger med och därmed så finns inte utrymme för en skälig ersättning till entreprenörerna. Eller att åtminstone få kompensation för sina ökade kostnader.
Det här är ett dubbelt bekymmer för skogsmaskintillverkarna som dels behöver ta ut sina egna ökade kostnader för dyrare stål, energi och komponenter i form av högre försäljningspris på maskinerna men som delvis också är bekymrade över kundernas långsiktiga överlevnadsförmåga. Enligt tillverkarna skiljer sig kundernas situation åt ganska markant om man jämför en skogsentreprenör i Tyskland eller i Sverige. Om inte de svenska entreprenörerna kan kompensera sig för ökande bränsle- och räntekostnader finns stor risk för avbokade affärer och då riskerar de tjocka orderböcker att krympa ihop snabbt.
Skogsindustrin sitter på lösningen
Entreprenörernas ersättning betalas i princip av skogsägarna. Som en mellanskillnad mellan bruttopriset som industrin betalar för rundvirket och det nettopris som skogsägarna får kvar efter avverkningen. Trots att skogsindustrin gör rekordvinster i både sågverk och massakok så har Sverige Europas lägsta timmerpriser. De svenska massvedspriserna är de lägsta i Östersjöområdet och i reala termer ligger de långt under nivåerna under 70-, 80 och 90-talet. Även jämfört med senaste ”pristoppen” 2018 är dagens priser låga om man räknar i reala värden.
Skogsindustrin sitter på lösningen för att skogsentreprenörerna ska kunna överleva som uthålligt lönsamma företag: höjda virkespriser som ger utrymme för höjda ersättningar till skogsentreprenörerna. En justering av svenska rundvirkespriser till finsk eller centraleuropeisk nivå är det som krävs och det kommer sannolikt inte att påverka skogsindustrins lönsamhet mer än marginellt som situationen ser ut idag. Men för skogsentreprenörerna, och kanske även för de nordiska skogsmaskintillverkarna, är det en avgörande överlevnadsfråga.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto