SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Skotare

Komponentbrist ger fritt fall i den svenska skotarmarknaden

6 inlägg 13124 visningar Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Komponentbrist ger fritt fall i den svenska skotarmarknaden  ARTIKEL

Torbjörn Johnsen  
#754912 Nu är registreringsdata för skotarleveranserna under årets första kvartal sammanställda och analyserade och det är ingen rolig läsning. Från nivåer runt 100 registrerade skotare under första kvartalet 2020 och 2021 ser vi nu ett ras ner till 45 maskiner för kvartal ett 2022. Detta trots att skogsindustrin och avverkningarna går för högtryck. Vad är det som händer på den svenska skogsmaskinmarknaden?

Skogsforum har pratat med Henrik Johansson som är Sverigechef för John Deere Forestry. Just John Deere redovisar det största tappet när man gått från 45 registrerade maskiner under Q1 i fjol till 15 skotare i år. Anledningen till minskningen kan enligt Henrik till hundra procent härledas till produktions- och leveransproblem från fabriken i Joensuu, Finland.

1649169594_john_deere_1510g.jpeg


-Som alla andra fordonsbranscher så har också vi problem med att få fram olika typer av komponenter. Halvledare är det största problemet men det finns flaskhalsar även inom andra områden som t. ex hydraulik-komponenter, säger Henrik.

För John Deeres del har det dessutom varit extra tufft i och med att en underleverantör i Finland som tillverkar krandelar fick sin anläggning förstörd i en brand i början av året. Det här har gett stor påverkan på John Deeres leveransförmåga för skogsmaskiner under årets första månader enligt Henrik men nu ser den tillverkningen ut att komma igång igen bättre än vad man tidigare befarat. Leveransförmågan för återstående del av året kommer enligt Henrik att förbättras avsevärt även om John Deere fortfarande dras med utmaningar på komponentsidan.

Situationen verkar vara likartad hos de flesta tillverkarna. Den som dippat minst i sina leveranser jämfört med 2021 är Komatsu Forest men det beror nog mer på att de hade det tufft med leveranserna redan under Q1 i fjol så vi jämför med låga siffror. Så här ser registreringsuppgifterna ut för skotare i Sverige under första kvartalet 2022:

1649169581_skotarmarknaden_q1_2022.jpg


Och så här ser det ut i modelltoppen. Även om John Deere tappat mycket i antal registreringar så har de fortfarande levererat den mest populära skotaren. Femtontons-skotaren John Deere 1510G:

1649169581_skotarmodeller_q1_2022.jpg


Avverkningarna går för högtryck

Skogsmaskintillverkarna gick in i det här året med välfyllda och växande orderböcker. Skogsindustrin och avverkningarna går för högtryck i Sverige men även i andra viktiga skogsländer så skogsmaskinerna slits hårt och maskinparken behöver förnyas. Att i det här läget inte få fram komponenter för att kunna bygga och leverera skogsmaskiner måste vara frustrerande.

Tvärstopp i Ryssland

Den ryska marknaden för nordiska CTL-maskiner har periodvis varit lika stor eller t o m större än den svenska. Efter några svaga år var den här marknaden åter på väg upp i slutet av 2021 men i och med Rysslands krig mot Ukraina så beslutade sig de nordiska tillverkarna snabbt för att helt dra sig ur och lämna både Ryssland och Belarus. Enligt Henrik Johansson, Sverigechef för John Deere Forestry, så har John Deere helt upphört med alla leveranser av såväl nya som begagnade skogsmaskiner men även service och reservdelar är stoppade. Det är svårt att veta hur viktig den här marknaden är för tillverkarna men finska Ponsse har i sin kommunikation angett ca 20% exponering av nettoförsäljningen mot Ryssland och Belarus.

Tyvärr så har de skogsmaskiner som byggts för Ryssland en helt annan motorkonfiguration än maskiner som säljs på den nordiska eller Europeiska marknaden. Det innebär att de maskiner som var under byggnation innan Rysslandsstoppet inte kan levereras i Sverige eller till andra Europeiska marknader utan de ställs helt sonika upp ”i malpåse”. För maskiner som inte hunnit tillverkas så går det givetvis att styra om produktionen till andra marknader inklusive den svenska men, återigen, komponentbristen och svårighet att få fram nya motorer med rätt avgasrening för EU-marknaden bromsar den möjligheten. Bristen på nya maskiner har även gjort att lagren av begagnade skogsmaskiner har krympt ihop.

Bränslepriser och räntehöjningar

Även om skogsmaskintillverkarna idag har sina tjocka orderböcker kvar så finns det en oro över framtiden och för kundernas betalningsförmåga. Dieselpriset har rakat i höjden och slår hårt mot entreprenörernas ekonomi. Nu ser det även ut som vi får räntehöjningar och även dessa kommer att få en betydande påverka på entreprenörernas ekonomi. Flera av tillverkarna som Skogsforum har talat med säger att de svenska entreprenörernas situation ser riktigt mörk ut. Delvis på grund av att virkespriserna i Sverige inte hänger med och därmed så finns inte utrymme för en skälig ersättning till entreprenörerna. Eller att åtminstone få kompensation för sina ökade kostnader.

Det här är ett dubbelt bekymmer för skogsmaskintillverkarna som dels behöver ta ut sina egna ökade kostnader för dyrare stål, energi och komponenter i form av högre försäljningspris på maskinerna men som delvis också är bekymrade över kundernas långsiktiga överlevnadsförmåga. Enligt tillverkarna skiljer sig kundernas situation åt ganska markant om man jämför en skogsentreprenör i Tyskland eller i Sverige. Om inte de svenska entreprenörerna kan kompensera sig för ökande bränsle- och räntekostnader finns stor risk för avbokade affärer och då riskerar de tjocka orderböcker att krympa ihop snabbt.

Skogsindustrin sitter på lösningen

Entreprenörernas ersättning betalas i princip av skogsägarna. Som en mellanskillnad mellan bruttopriset som industrin betalar för rundvirket och det nettopris som skogsägarna får kvar efter avverkningen. Trots att skogsindustrin gör rekordvinster i både sågverk och massakok så har Sverige Europas lägsta timmerpriser. De svenska massvedspriserna är de lägsta i Östersjöområdet och i reala termer ligger de långt under nivåerna under 70-, 80 och 90-talet. Även jämfört med senaste ”pristoppen” 2018 är dagens priser låga om man räknar i reala värden.

Skogsindustrin sitter på lösningen för att skogsentreprenörerna ska kunna överleva som uthålligt lönsamma företag: höjda virkespriser som ger utrymme för höjda ersättningar till skogsentreprenörerna. En justering av svenska rundvirkespriser till finsk eller centraleuropeisk nivå är det som krävs och det kommer sannolikt inte att påverka skogsindustrins lönsamhet mer än marginellt som situationen ser ut idag. Men för skogsentreprenörerna, och kanske även för de nordiska skogsmaskintillverkarna, är det en avgörande överlevnadsfråga.



   TS
Rottne skotare
Användarvisningsbild

Re: Komponentbrist ger fritt fall i den svenska skotarmarkna

Baggböla  
#754919
Entreprenörernas ersättning betalas i princip av skogsägarna. Som en mellanskillnad mellan bruttopriset som industrin betalar för rundvirket och det nettopris som skogsägarna får kvar efter avverkningen. Trots att skogsindustrin gör rekordvinster i både sågverk och massakok så har Sverige Europas lägsta timmerpriser. De svenska massvedspriserna är de lägsta i Östersjöområdet och i reala termer ligger de långt under nivåerna under 70-, 80 och 90-talet. Även jämfört med senaste ”pristoppen” 2018 är dagens priser låga om man räknar i reala värden.

Skogsindustrin sitter på lösningen för att skogsentreprenörerna ska kunna överleva som uthålligt lönsamma företag: höjda virkespriser som ger utrymme för höjda ersättningar till skogsentreprenörerna. En justering av svenska rundvirkespriser till finsk eller centraleuropeisk nivå är det som krävs och det kommer sannolikt inte att påverka skogsindustrins lönsamhet mer än marginellt som situationen ser ut idag. Men för skogsentreprenörerna, och kanske även för de nordiska skogsmaskintillverkarna, är det en avgörande överlevnadsfråga.


Entrepenörernas ersättning avtalas ju mellan entrepenären och bolagen/skogsägareföreningarna. Jag förstår inte logiken, att höjda virkespriser skulle ge höjda ersättningar till en skogsentrepenör? Varför skulle en enskild eller juridisk skogsägare ge bort vinsten av ökat virkesvärdet bort till en entrepenör. Och varför skulle det vara en bra idé för en enskild skogsägare att betala dyrare avverkning av sin skog, pga att skogsentrepenören och bolaget gjort upp priset emellan dom?

Kostnaden drabbar markägaren och inte av bolagen och en skogsentrepenör kan ju avtala vilket pris som helst, när de gäller averkning hos tredje part (i huvudsak privata markägare)

Jag kanske har fått en stroke och kan inte tänka, men jag förstår inte logiken alls. Skulle en plantör också dra ekonomisk nytta på något sett av höjda virkespriser då också? Jag för står inte.

Användarvisningsbild

Re: Komponentbrist ger fritt fall i den svenska skotarmarkna

Torbjörn Johnsen  
#754938 Jag tycker att det finns en väldigt stark koppling mellan virkespris, entreprenörsersättning och skogsägarens netto:

Skogsägare x gör avtal om avverkning. Virkesköparen erbjuder skogsägaren ett bruttopris på virket (redovisas i mätsedel) och gör sedan vid avräkningen avdrag för avverkningskostnaden och betalar ut skogsägarens netto. Virkesköparen har inget "annat konto" med pengar att betala entreprenören med utan det tas som en andel av virkespriset. Ju lägre virkespris - desto hårdare press på entreprenörens ersättning så att det ändå blir ett netto till skogsägaren.

Omvänt: ett högre virkespris ger större utrymme för högre ersättning till BÅDE skogsägaren och entreprenören.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Komponentbrist ger fritt fall i den svenska skotarmarkna

Baggböla  
#754957
Torbjörn Johnsen skrev:Jag tycker att det finns en väldigt stark koppling mellan virkespris, entreprenörsersättning och skogsägarens netto:

Skogsägare x gör avtal om avverkning. Virkesköparen erbjuder skogsägaren ett bruttopris på virket (redovisas i mätsedel) och gör sedan vid avräkningen avdrag för avverkningskostnaden och betalar ut skogsägarens netto. Virkesköparen har inget "annat konto" med pengar att betala entreprenören med utan det tas som en andel av virkespriset. Ju lägre virkespris - desto hårdare press på entreprenörens ersättning så att det ändå blir ett netto till skogsägaren.

Omvänt: ett högre virkespris ger större utrymme för högre ersättning till BÅDE skogsägaren och entreprenören.


Jag skulle påstså att entrepenörserättning helt frikopplad från virkespriserna. Men om jag har fel så blir jag gärna motbevisad av något mer en "jag tycker"

Virkespris och rotnetto är såklart starkt kopplat. Att det finns utrymme är ju inte det samma som någon direkt koppling. Entrepenörssidan är något som drivs av kostnadsjakt snarare än intäktsjakt.
Det handlar ju snarare och utbud och efterfrågan som styr prisättningen och inte ekonomiskt utrymme. Höga virkespriser tror jag inte alls skulle komma till del en skogsentrepenör. En skogsentrepenör sitter ju den dåliga sitsen att denna i praktiken har väldigt få köpare att sälja sina tjänster till i det område som den verkar. En oligopolsituation som såklart håller nere priset.

Avatar Fallback

Re: Komponentbrist ger fritt fall i den svenska skotarmarkna

jönsson84  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#754963
Baggböla skrev:
Torbjörn Johnsen skrev:Jag tycker att det finns en väldigt stark koppling mellan virkespris, entreprenörsersättning och skogsägarens netto:

Skogsägare x gör avtal om avverkning. Virkesköparen erbjuder skogsägaren ett bruttopris på virket (redovisas i mätsedel) och gör sedan vid avräkningen avdrag för avverkningskostnaden och betalar ut skogsägarens netto. Virkesköparen har inget "annat konto" med pengar att betala entreprenören med utan det tas som en andel av virkespriset. Ju lägre virkespris - desto hårdare press på entreprenörens ersättning så att det ändå blir ett netto till skogsägaren.

Omvänt: ett högre virkespris ger större utrymme för högre ersättning till BÅDE skogsägaren och entreprenören.


Jag skulle påstså att entrepenörserättning helt frikopplad från virkespriserna. Men om jag har fel så blir jag gärna motbevisad av något mer en "jag tycker"

Virkespris och rotnetto är såklart starkt kopplat. Att det finns utrymme är ju inte det samma som någon direkt koppling. Entrepenörssidan är något som drivs av kostnadsjakt snarare än intäktsjakt.
Det handlar ju snarare och utbud och efterfrågan som styr prisättningen och inte ekonomiskt utrymme. Höga virkespriser tror jag inte alls skulle komma till del en skogsentrepenör. En skogsentrepenör sitter ju den dåliga sitsen att denna i praktiken har väldigt få köpare att sälja sina tjänster till i det område som den verkar. En oligopolsituation som såklart håller nere priset.


Är det inte ganska självklart att det är lättare för entreprenören att kunna ha(förhandla sig till) full kostnadsträckning (Och förhoppningsvis även lite vinst)om priset för råvaran man producerar är högre.

Är ju ett ganska tydligt tecken på att med dessa priser som är nu att så kanske inte riktigt så är fallet, eftersom tom maskinförsäljarna märker det?

För egen del som entreprenör som kör mestadels klen gallring(där det väl märks mest eftersom det är där nettot är som lägst och massaveden har hängt med sämre i prisutvecklingen) så är det ju anledningen till att jag avvaktar med maskinbyte och även håller på med lite andra verksamheter och fortsätter utvecklingen så blir det nog mer "annat " och mindre skogsentreprenad för min del i framtiden.
Men kommande indexreglering och bränsleklausul ger viss framtidstro.

Upplever att kostnader för att hålla igång en skogsmaskin har följt övriga kostnadsutveckligen i samhället.kanske något högre än kpi (inflationen)tom,främst just nu pga av bränslepriserna. Men virkespriserna har nog inte riktigt hängt med där känns det som...

Användarvisningsbild

Re: Komponentbrist ger fritt fall i den svenska skotarmarkna

Baggböla  
#754971
jönsson84 skrev:
Är det inte ganska självklart att det är lättare för entreprenören att kunna ha(förhandla sig till) full kostnadsträckning (Och förhoppningsvis även lite vinst)om priset för råvaran man producerar är högre.

Är ju ett ganska tydligt tecken på att med dessa priser som är nu att så kanske inte riktigt så är fallet, eftersom tom maskinförsäljarna märker det?

För egen del som entreprenör som kör mestadels klen gallring(där det väl märks mest eftersom det är där nettot är som lägst och massaveden har hängt med sämre i prisutvecklingen) så är det ju anledningen till att jag avvaktar med maskinbyte och även håller på med lite andra verksamheter och fortsätter utvecklingen så blir det nog mer "annat " och mindre skogsentreprenad för min del i framtiden.
Men kommande indexreglering och bränsleklausul ger viss framtidstro.

Upplever att kostnader för att hålla igång en skogsmaskin har följt övriga kostnadsutveckligen i samhället.kanske något högre än kpi (inflationen)tom,främst just nu pga av bränslepriserna. Men virkespriserna har nog inte riktigt hängt med där känns det som...


Entrepenören producerar inte någon vara, inget virke. Entrepenören säljer en tjänst. Entrepenören säljen ingen vara, utan en tjänst.

Har du själv upplevt att din ersättning för gallringarna ökat eller minskat följd med att virkespriset har ökat eller minskat? Enligt Törbjörns teori så finns det ett starkt sådant samband.

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Annons:
Farma LF8 Tour
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).