I det korta perspektivet kommer kriget i Ukraina med tillhörande sanktioner mot Ryssland minska utbudet av både massavedsråvara och trävaror mot västvärlden och främst Europa. En redan glödhet skogskonjunktur kan eventuellt stärkas ytterligare. Här finns dock en brasklapp om huruvida ett eskalerande krig i Ukraina kommer att leda till en global lågkonjunktur där ekonomisk aktivitet, konsumtion och efterfrågan kommer att dras ner eller inte? Tar man börsernas utveckling som input i den analysen så ser det just nu ganska dystert ut men det finns många andra sätt att analysera situationen också. Vilket vi säkert återkommer till men nu åter till Danske Banks nyhetsbrev.
Det behövs 200 miljoner m3 sågtimmer mer inom 10 år
Danske Bank gör samma analys som vi gör: träanvändningen kommer att öka starkt i byggnation drivet av låg CO2-belastning. Stål- och cementindustrins kostander för CO2-utsläpp ökar kraftigt samtidigt som EU aktivt vill driva på för hållbart byggande, gärna i trä. Med hjälp av analyser från WRI (Wood Resources International) konstaterar banken att:
Vår bedömning är att timmerbristens konsekvenser blir följande:
1. Ökade priser på timmer i hela Norden.
2. Högre andel klentimmer i toppdiametrar ned till 8 cm
3. Ökad andel av sågflisen används till solida produkter (skivmaterial & EWP, Skogsforums kommentar).
(Båda ovanstående trender kommer även att driva upp massavedspriserna.)
4. Ökad materialutveckling i sågverkssektorn med limning och vedsnåla produkter
5. Ökat sågutbyte på normaltimmer i sågarna genom teknikutveckling
6. Renässans för lövsågverk
När det gäller massasidan ser banken även där goda framtidsutsikter där bl a ett minskat utbud av returfiber leder till en stark marknad för avsalumassa och fortsatta investeringar i främst Finland leder till lokalt stora massavedsbehov. Banken snuddar även vid alternativa användningsområden för massaveden som t ex minskas toppdiameter för timmer och mer solida träprodukter av sågverksflis (läs skivmaterial).
Vart ska timret tas?
Banken redovisar var denna ökade timmerfångst ska kunna ske och hittar i princip bara två områden i Världen som kan bidra i någon större omfattning. Det är USAs sydstater och Ryssland. Redan innan Ukrainakriget hade WRI svårt att se hur Ryssland skulle kunna bidra med ökat utbud p g a politisk instabilitet, korruption och dålig infrastruktur. Det lär inte ha blivit bättre efter den 24 februari...
I Norden är det främst Norge och Finland som kan öka sin avverkning.
Lysande tider i antågande för svenska skogsägare
Beroende på Ukrainakrigets konsekvenser givetvis men det är svårt att inte se Danske Banks analys som väldigt positiv för svenska skogsägare. Enkelt sammanfattat beskriver Danske Bank den närmaste framtiden så här:
-Höga trävarupriser
-Höga priser på avsalumassa
-Brist på timmer
-Brist på massaved
-Förväntningar om höjda priser på både timmer och massaved
Så långt ett mycket intressant, initierat och begripligt nyhetsbrev
Ut och hugg nu... men alltså seriöst!!
Det som dock övergår mitt förstånd är hur denna utmärkta analys som presenteras kan leda till de rekommendationer som Danske Bank sedan framför under rubriken "Råd till skogsägarna"?
Trots att banken tydligt indikerar förväntade prishöjningar på både timmer och massaved är rådet i de flesta fall att skogsägaren inte ska vänta med att hugga!. Trots att vi har Europas lägsta timmerpriser, vilket även konstateras i nyhetsbrevets inledning med diagram på sidan 6 (figur 8 ), så råder man skogsägarna att inte vänta med att avverka. Detta trots att man tidigare i nyhetsbrevet varit väldigt tydlig om att vi kan förvänta oss högre priser på både timmer och massaved.
Med den lägesförändring som nu skett i Europa tycker vi att skogsägare som planerat att avverka absolut kan utnyttja det goda läge som redan nu råder och inte invänta eventuella prishöjningar.
Det måste ju vara ett råd som är direkt kontraproduktivt för svenska skogsägare och som riskerar att bibehålla situationen som Europas lågprisland för prima timmer. Så länge timret och massaveden snällt flödar in till industrin så behöver nämligen inga prishöjningar göras och det här borde ju inte minst en banks analytiker vara medveten om. Tillgång och efterfrågan...
Bankens råd om att hugga gäller i princip hela landet. Trots att man konstaterar att prisskillnaden för timmer mellan norra och södra Sverige aldrig varit större så begränsar man ändå rådet till de norrländska skogsägarna att "..undvika grövre gallringar."
Till skogsägare i det svenska lågprisdiket i Mellansverige är rådet i den annalkande timmerbristens tidevarv att "Rimliga timmerpriser ger vettigt läge att slutavverka" .
Rådet till skogsägarna i söder är, föga förvånande också att ge sig ut och hugga. Helst nu!
Vi ser ingen anledning att spekulera i ännu högre priser för den som planerat att avverka.
Analyser och genomgång av konjunktur och marknad är som sagt mycket intressant men råden till skogsägarna skulle kunna se annorlunda ut. Vårt förslag till Danske Bank är att i nästa nyhetsbrev gå ut med följande råd till skogsägarna:
-Sälj inte en grantimmerstock under 1000 kr/m3fub någonstans i landet.
-Sälj inte en kubik björkmassaved under 600 kr/m3fub
-Sälj inte en kubik barrmassaved under 500 kr/m3fub
Något som banken däremot har tagit upp som ett viktigt råd i flera landsändar är att inte gallra i grövre bestånd och att hellre skippa sistagallringen och vänta till slutavverkning. Där håller vi med Danske Bank!
Här kan ni läsa det senaste numret av Skog & Ekonomi, nr 1. 2022