ons 06 jan 2021, 18:59#692331
Josephine skrev:isteskog skrev: Sen tycker jag att länken visar ett överdrivet och delvis onyanserat tyckande!
Därför som jag delar den här. Det är manga som läser den och liknande texter och aldrig far höra vad alla mindre och medelstora skogsägare gör för naturen.
T.ex. de vittnesmal jag har fatt läsa av er som sparar lövträd till älgarna. (med varierande framgang)
Jag hade nog inte för avsikt att blanda mig i denna tråden över huvud taget. Men när det nu kommer upp det som jag reagerat mest på, så känns det mer angeläget. Jag kan hålla med dig "Josephine" att det du länkade till är onyanserat o i viss mån överdrivet. Just av den anledningen att det fortfarande skall o bör göras den skillnaden i hur o vem som gör vad i skogen. Att det i just detta fallet är Sveaskog som beskrivs, är ju inget unikt för dem som företag. Allt som stör planeringen för maximerat ekonomiskt utfall är av ondo. Där är de nog i gott sällskap av alla andra stora skogsföretag också. För mig som både skogsägare o jägare, har det aldrig inneburit några som helst problem. Det finns en lagstiftning som även reglerar hur o vad jag har för möjligheter men även skyldigheter om jag har för av sikt att jaga vilt på mina egna marker. Mest tydligt i JL 4§. Men lite historia; Under större delen av 90-talet o en bit in på 2000-talet, lämnade Jämtlands länsstyrelse ut 100 % större licenser till jaktlag på de stora skogsbolagens marker, än vad tidigare års avskjutningsstatistik gjorde gällande att de BORDE kunna ha fått. Allt i strid med just JL 4§. Jag ringde då upp den juridiskt ansvarige på LS o ifrågasatte deras agerande som lagstiftarens förlängda arm. Hennes svar var; "- Bolagen vill ha det så ! " Jag gjorde då en rundringning till de stora bolagen för att ta reda på om de enl. JL 4§ gjorde några som helst åtgärder för att i möjligaste mån, med hänvisning till deras krav på licenstilldelning, ge sig själv rätten o möjligheten att upprätthålla det jakttryck man då redan gjorde. Det kategoriska svaret var nej ! Med tillägget att; - Alla såna onödiga kostnader undviker man ju ! Man ville alltså både äta kakan o ha den kvar. Så, Sveaskog är inte unika. Inte på något sätt. Den andra sidan av det hela, är ju att mycket av deras agerande kan slå tillbaka på de som gör åtgärder men ändå inte kan ha eller få ett jaktligt utbyte för sina insatser. För som ex. de marker som anges i blogginlägget, är ju där dessa älgar man önskar skjuta, INTE är året om. Detta drabbar då indirekt kanske markägare som har både som önskemål o gör åtgärder för att kunna bibehålla en jaktbar stam av Älg. Att just deras licenser kan dras ned radikalt som en effekt av detta. Lägg då där till sen, att i stora delar av det som via nya skogsutredningen kan komma att bli områden undantagna för skogsbruk. Var ska de markägare som kanske både haft sin skogsinkomst men även jaktliga utbud, ta vägen för att nå något liknande som sporrar dem att vilja leva o bo kvar på landsbygden ?
Som skogsbrukare har det aldrig varit några problem för mig att INTE tillgodose viltet med foder o INTE få upp den mängd produktiv skog jag önskar ha på våra marker. Det enda vägledande har o kommer alltid förbli: - Mängden av allt ! Man skapar inte hållbart bete eller biologisk mångfald genom att lämna 5 RASE växter ( träd / buskar ) / ha. Men har jag 5000 ökar möjligheten betydligt. Och av det jag sett, så minskar inte i mitt fall, gagnträdens överlevnad i ungskogsfasen av att det är just 5000 RASE växter där heller. Helt klart tvärt om ! Och det påverkar heller inte möjligheten att välja ut de träd som inte kommer att bli de som ska stå kvar när väl skogen är mogen. För har man fortfarande 10.000 kvar när de nått över beteshöjd är den saken bara en tidsfråga. Hur jag gör är inget unikt för privatskogsbrukare med intresse för både skog o vilt. Vi kanske inte är så många, men vi vet vad vi får av det vi gör !