Det aktuella beståndet ligger strax väster om Olofsfors, några mil söder om Umeå. Det är ett försök på SCAs marker och träden planterades 1931. Således 90 år gamla. Beståndsdata är imponerande:
Volym: 703 m3sk/ha
Övre höjd: 32,5
Löpande tillväxt (2018): 9,5 m3sk/ha och år
Medeltillväxt hittills: 8 m3sk/ha och år
Beståndet har aldrig varit gallrat (det sköter contortan själv med självgallring).
Det som är fascinerande är att det ser ut som ett bra granbestånd när man tittar rakt fram eller på marken. Men när man tittar upp så ser man direkt att det är något annat.
Medeldiametern ligger troligen runt 35 cm eller mer i brösthöjd och det är fina träd som skulle gå utmärkt att hugga med en slutavverkningsskördare.
Kanske får vi omvärdera vår syn på contortan? I alla fall om man låtet bli att gallra den och låter den stå tills den blir avverkningsmogen på riktigt.
Det som tydligt skiljer contortan mot granen är hur den självgallrar. I granbestånd är det främst de mest undertryckta och tynande stammarna som självdör. Det blir tidigt tydliga skillnader mellan härskande och undertrycka träd. I contortaskogen verkar självgallringen gå in även i de härskande skikten. Främst genom stambrott. En del träd fortsätter växa med dubbeltopp men en del får brott långt ner och dör. Summa summarum så ger självgallring i gran klen död ved men i contorta betydligt grövre död ved. Men växer som sjutton gör den ändå.
Här lite bilder och en kort video:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto