Skogsmiljö och Trädlära

[Torbjörn Johnsen]

ons 09 sep 2020, 22:55#665858 Varken undertecknad eller Fredrik (Reuter) är några större beundrare av contorta. Under en Norrlandsresa den här veckan fick vi möjlighet att besöka ett av Sveriges äldsta försök med contortatall. Tack för tipset SLU i Umeå!

Det aktuella beståndet ligger strax väster om Olofsfors, några mil söder om Umeå. Det är ett försök på SCAs marker och träden planterades 1931. Således 90 år gamla. Beståndsdata är imponerande:

Volym: 703 m3sk/ha
Övre höjd: 32,5
Löpande tillväxt (2018): 9,5 m3sk/ha och år
Medeltillväxt hittills: 8 m3sk/ha och år

Beståndet har aldrig varit gallrat (det sköter contortan själv med självgallring).

Det som är fascinerande är att det ser ut som ett bra granbestånd när man tittar rakt fram eller på marken. Men när man tittar upp så ser man direkt att det är något annat.

Medeldiametern ligger troligen runt 35 cm eller mer i brösthöjd och det är fina träd som skulle gå utmärkt att hugga med en slutavverkningsskördare.

Kanske får vi omvärdera vår syn på contortan? I alla fall om man låtet bli att gallra den och låter den stå tills den blir avverkningsmogen på riktigt.

Det som tydligt skiljer contortan mot granen är hur den självgallrar. I granbestånd är det främst de mest undertryckta och tynande stammarna som självdör. Det blir tidigt tydliga skillnader mellan härskande och undertrycka träd. I contortaskogen verkar självgallringen gå in även i de härskande skikten. Främst genom stambrott. En del träd fortsätter växa med dubbeltopp men en del får brott långt ner och dör. Summa summarum så ger självgallring i gran klen död ved men i contorta betydligt grövre död ved. Men växer som sjutton gör den ändå.

Här lite bilder och en kort video:

• Läs mer om Skogsmiljö och Trädlära
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[HannuRöj]

tor 10 sep 2020, 08:07#665876 😅 Jag nästan slutavverkade min liten contortabestånd för att den börjar dö.
👍 Tack denna tråd vet jag hoppet finns, åldern är ju bara 40 - 50 år.
Så nu ska jag fortsätta plogga av döda stammar.

Har nu inga siffror om beståndet, men marken är väldig bra. Stenig, men fuktig norrlutande strand i Egentliga Finland.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Suneland]

tor 10 sep 2020, 14:10#665940 Imponerande! Hur många ha är beståndet på?

Har själv skvätt contorta och nog växer den alltid och föryngrar sig runtomkring som ingenting annat!

Har medvetet avstått gallring pga just stambrott pga stormar och snölaster. Känns lite mindre dumt nu då man läser detta 🤣

Zetor 4718,5718,8011 och 8441. Ilsbo 1900 m utskjut på 9tons vagn +hemmabyggd vagn med starkran.

[Torbjörn Johnsen]

tor 10 sep 2020, 14:26#665942 Det var inte så stort tror jag men vi såg inte hela. Ganska långsmalt verkade det som med ren granskog på "Insidan".

[Mellberg]

tor 10 sep 2020, 14:29#665943 Finns det möjlighet att få en lägesbeskrivning. Vilken tallbonitet är det frågan om? En medeltillväxt på 8 m3sk så långt norrut är närmast en sensation.

Känner dock till gran på åkermark utanför Ö-vik med en löpande tillväxt på 20 m3sk vid 35 års ålder. Så nog kan det växa i norrland också.

[Torbjörn Johnsen]

tor 10 sep 2020, 14:46#665948 Vi kollar om det är ok att släppa positionen 👍

[Fredrik Reuter]

tor 10 sep 2020, 15:14#665949 Hej,
Det var helt ok att dela platsen för beståndet, länk nedan. Beståndet ligger i Toböle och det är viktigt så det blir rätt så vi tar även och ändrar trådtiteln.

Här är beståndet: https://goo.gl/maps/pYwfmKnAkJQJsQYZA

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Mellberg]

tor 10 sep 2020, 15:33#665955 Tack för detta ! Låg fint till nära E4 och nära väg. Contorta kan vara något för den självverksamme skogsägaren som kan ta reda på skadat virke. Contorta på rätt mark, det gallringsfria alternativet i Norrland 👍

[Älgfoderodlare]

tor 10 sep 2020, 19:29#665988 ...

Senast redigerad av Älgfoderodlare sön 18 dec 2022, 03:43, redigerad totalt 1 gång.

[Axl]

tor 10 sep 2020, 20:09#665994 Jag var och tittade på Holmens försök för något år sen. Jag har för mig att det som såg bäst ut i mina ögon var ytan med drygt 3000 stam/ha. Beståndet var runt 40 och innehöll mer kubik än en normal slutavverkning i Härjedalen och hade ingen självgallring än och väldigt hög produktion.

[Ora]

mån 14 sep 2020, 19:35#666648 Till älgfoderodlare. Längs törre delen av den norska kusten bedrivs det gallringsfritt skogsbruk. Detta gäller alltså inte bara försök med sitka i nordnorge. Här är det både sitka och lutz, men mestadels vanlig gran. Den planterades från 50-talet och frammåt. Idag växer skogen så det knakar. Nästan ingenting är gallrat, och det planterades speciellt i starten väldigt tätt... inga problem att hitta bestånd som håller 700 m3 idag. Här bedrivs alltså ett hyggesfritt skogsbruk på i stort sätt all areal som används till skogsbruk. Absolut intressant att se på. Man blir som svensk förvånad vilka volymer man kan få till på nordliga breddgrader med ett bra klimat mycket nederbörd.

[BörjeH]

mån 21 sep 2020, 13:19#667572 Varning dock för att plantera sitka-granar i Norrland. 😢

Har själv för 20 år sedan försökt med att plantera sitka i Värmland, i Filipstadstrakten. I gynnsamma lägen (sluttning, söder, väster eller öster) fungerar det hjälpligt. Några har klarat sig bra. Men i vanliga plana eller sanka lägen tynar den bort. Jag tror problemet är att när snön smälter och ljuset träffar granen början den växa. Men rötterna står i tjälad mark och plantan dör.

Men på Västkusten i Göteborgstrakten där jag bor är det en helt annan sak. Där växer den otroligt bra, jag tror bara Douglas-gran och lärk kan klå den i tillväxt bland barrträden. De första sitka jag planterade i början på 90-talet är snart slutavverkningsmogna. I början var de inte heller så intressanta för djuren att beta, de klarade sig bättre än gran, kanske var det också för de vassa barren. Men de sista jag planterat såg jag att de betats, djuren har visst lärt sig äta dem.

Prövade också att sätta några contorta här på Västkusten för att se hur det gick. Den växte inte bättre än tallen bredvid, men det var en annan fördel märkte jag. Den betades inte! 😀 Jag vet inte vad det berodde på, men älgen kanske lär sig äta den också om det planteras mycket här nere. (Men nu går det inte att plantera contorta, den är förbjuden att plantera här nere, söder om Värmland!).

[Lars Lundqvist SLU]

tis 22 sep 2020, 07:21#667657 Lite mer om Toböle-beståndet:

1600754022_screenshot_2020-09-22_at_07.50.43.png

Om beståndets skötsel:
Det finns två rader för 1983, som visar före och efter gallring, och på raden för 1998 står det fg och eg, vilket är före och efter gallring. Så beståndet har gallrats bakåt i tiden. Vi vet också att det planterades väldigt tätt (spettplantering 1931 med 2-åriga planter, med fylljord [kolstybb från gammal kolbotten]) och röjdes 1949 till 1,67 m förband, dvs knappt 3600 st/ha ("endast undertryckta träd och löv bortröjdes").

Det finns också noteringar om att enstaka träd avverkats under årens lopp, och med tanke på hur liten ytan är (0,09 ha) så får även ett fåtal träd påverkan på hektarvärdena.

Siffran längst till höger i tabellen är löpande tillväxt, dvs tillväxten mellan mätningarna på två rader. Exempel:
Volym 1998 eg = 540
Volyme 2007 = 654
(654-540)/9=12,666 m3sk/ha&år

Totalproduktionen är allt som hittills producerats. År 2018 stod det 702 m3sk/ha levande träd. Vid gallringarna 1983 och 1998 togs det ut 75+50 = 125 m3sk/ha. Självgallring 2012 och 2018 29+32,4=61,4 m3sk/ha. Summerar vi det blir det 888,4 m3sk/ha. Det finns mer avgång i tabellen men där vet vi inte volymen, bara hur många träd det rör sig om. Men man kan nog avrunda uppåt till 900 m3sk/ha i totalproduktion utan att överdriva tillväxten.

Medeltillväxten är totalproduktion dividerad med tiden, dvs 900/90 = 10 m3sk/ha&år

Det man kan se i tabellen är att den löpande tillväxten sjunker och nu är lägre än medeltillväxten, så nu kommer medeltillväxten sakta, sakta börja sjunka. Noteringen om skador och toppbrott säger dessutom att beståndet närmar sig ett läge där tillväxt och avgång börjar ta ut varandra, och då kommer inte den stående volymen öka mer. Men jag hoppas vi får ha beståndet kvar många år till, tills gallringsförsöket i contorta som ligger några hundra meter längre västerut blir äldre och börjar se ut som det gamla beståndet.

Anekdot: För några år sen kom min fru hem och berättade glatt att hon hittat ett nytt ställe där det växer trattkantareller. "Vardå?" undrade jag. "I granskogen vid xxx" blev svaret? Jag blev minst sagt förvånad, eftersom det inte finns nån granskog där. Nästa gång följde jag med och kunde till hennes förvåning påpeka att det var en contortaskog, inte en granskog. Hon hade aldrig lyft blicken och tittat upp mot trädkronorna eftersom hon letade svamp. 😀

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Skogshenke]

sön 27 dec 2020, 12:27#689608 Vad gör man med contorta och sitka? Finns det idag någon annan användning än massaved?

[jannee]

sön 27 dec 2020, 14:33#689637 Svenska sågverk är helt ointresserade av exotiska trädslag.
Annars är sitka ett utmärkt virke till mycket, likväl som lärk.
Finns nischsågverk som sågar just exotiska trädslag, dock få och det blir långa transportavstånd vilket i sin tur missgynnar lönsamheten.

På sikt måste nog även de större sågverken ta emot lärk, men med sitka lär det nog vara annorlunda - för liten tillgång - efterfrågan.
Vi ser idag hur det är med barkborrevirket, finns massor men sågverken negligerar detta, mer eller mindre bara i Sverige.
M.a.o. sitka blir bara massaved.