fre 20 nov 2020, 18:04#681078
Är alla lika inför Skogsvårdslagen? Svaret på den frågan vet skogsägaren Sivert Öderyd. Han har bevittnat hur bland andra Sveaskog under flera decennier på många ställen misslyckats med att få upp ny skog – utan att lagens långa arm nått dem.67-årige Sivert Öderyd är utbildad skogsvårdsförman, jägare och själv markägare och har tidigare jobbat på Skogsvårdsstyrelsen. Han har med egna ögon under flera decennier kunnat följa hur de största skogsägarna – som i områdena runt hans egna marker i trakterna av Gällivare är främst Sveaskog och SCA – till synes utan några juridiska konsekvenser kunnat gravt misslyckas med contortaplanteringar.
Det Sivert Öderyd syftar på är marker i hans hemtrakter där de stora skogsbolagen under 1970- och ända in på 1980-talet föryngrade med contortatall. Contortatallarna som då planterades klarade sig mycket dåligt på vissa håll i Norrbotten.
Den snöklädda bilden här intill är tagen i höst och visar ett cirka 40 hektar stort hygge på ett berg utanför Gällivare efter en avverkning som gjordes 1979 eller 1980 och där de planterade contortatallarna (det vill säga de som överlevt) fortfarande står kvar och i många fall inte ens nått manshöjd.
– Jag har alltid sett det där berget. Det är mina hemtrakter, marker som jag känner mycket väl. Det är inte fjällnära skog utan produktionsskogsmark, påpekar Sivert Öderyd.
Har du själv sett fler liknande contortaplanteringar som misslyckats?– O ja! Det finns många hyggen här omkring, även provytor där man provat med sibirisk lärk och som inte heller fungerat. Det här är bara ett berg av många. Det har avverkats så vansinnigt mycket contorta här uppe genom åren, det finns hyggen planterade med contorta som är på 40-50 och 60 hektar eller ännu större och som är helt kalavverkade nu – både på SCA:s och Sveaskogs marker. Det rör sig om enorma ytor här uppe.
Men det hygge du har bild på – är det fortfarande inte återplanterat med annat trädslag än contorta?– Nej, det är fortfarande inte satt några nya plantor där vad jag sett. Det har som bäst stått runt tre meter höga och eländigt krokiga contortaplantor och där runt hälften av dem hade tippat omkull.
Men har man inte hjälpplanterat på hygget med vanlig tall sedan återplanteringen för cirka 40 år sedan?– Nej. Och det är likadant åt alla håll här i trakterna runt Gällivare, det är precis samma problem med contortan. Den har stått och stampat på hyggen ungefär från samma tid som det hygge jag skrev om, och man håller fortfarande på att sanera bort den från hyggena – både på SCA:s och Sveaskogs marker.
Finns det även andra markägare som har omfattande problem med contortaplanteringar i dina trakter?– Det kan säkert finnas privata markägare, men det är inget jag har kännedom om. Det är Sveaskog och SCA som är de dominerande markägarna här.
Men hur tror du det kan komma sig att så stora ytor med återplanteringar tillåts att misslyckas utan att det åtgärdas, eller till synes får några juridiska konsekvenser?– Det bara mörkas och görs ingenting. Det här contortamisslyckandet skyller man inte på någon – man är bara knäpptyst om det. Men när älgarna härjar och bryter toppar – då blir det ett förbannat liv på bolagen. Det är så vansinnigt. Det finns ingen heder och ingen logik hos bolagen och uppenbarligen har Skogsstyrelsen i alla år sett mellan fingrarna när det gäller contortamisslyckandet. Älgen stämplas som parasit för att skogsbruket ska kunna dölja sina verkliga tillkortakommanden.
– Detta är en sådan fruktansvärd vanvård av skogsmark som har fått pågå så länge.
BILD PÅ HYGGE: Hygge på Sveaskogs mark i södra delarna av Gällivare kommun som planterades med contorta för omkring 40 år sedan och som avvecklats tidigare i år. Alla contortatallar har avverkats och flisats och i bagrunden synsa också många sedan tidigare döda och omkullblåsta contortatallar ligga kvar på marken. Bilden togs av Sivert Öderyd den 19 november.
BILD PÅ UNGSKOG: Ett bestånd med inhemsk tall ett stenkast från hygget på övre bilden som planterades ungefär samtidigt som contortan på övre bilden. Bilden togs av Sivert Öderyd den 19 november.
Läs artikeln intill där vi frågat en av Skogsstyrelsens skogskonsulenter i det aktuella distriktet hur det kommer sig att det finns stora markägare som i flera decennier kunnat misslyckas med skogsföryngring utan att det fått några konsekvenser.
Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com.......
070-334 50 09