Gallring

[Torbjörn Johnsen]

ons 07 dec 2016, 18:16#422211 [quote="skogshare"]Vilken årlig tillväxt per ha kommer du att i det aktuella beståndet vid 60 resp. 80 års ålder förutsatt optimal gallring ? Vilket är det främsta skälet till att slutavverka redan vid 60 års ålder ? Finns det tvingande skäl som röta är det givet. Är det pga sjunkande priser för övergrovt virke tål frågan rent generellt att diskuteras vidare med tanke på konflikten mellan det produktionsmässigt och det ekonomiskt optimala. Om 20 år kommer du ju fortfarande att kunna ha en fortsatt produktion av värdefullt timmer medan alternativet vore en period på minst ca. 15 år utan gagnvirkesproduktion men med betydande kostnader och risker./quote]

Jag tänker att det främsta skälet för en tidig slutavverkning är att det annars är många träd som står och dör och ruttnar ner utan att bli gagnvirke. Jag fick mig en tankeställare när jag besökte Tönnersjöheden och tittade på de här riktigt gamla granbestånden. Det var betydande volymer som hamnade på backen och någonstans får man ju en mindre nettotillväxt i gagnvirke per år när antalet kbm som dör av varje år ökar. Den utvecklingen kan man ju följa och se hur det ser ut. Sen kan ju dimensionen vara ett problem men det är ju ganska sjukt att grovt virke straffas. I många andra länder söderut i Europa är det tvärs om att grova dimensioner har högst värde.

Resonemanget att en tidig avverkning sen skulle ge 15 år utan gagnvirkesproduktion håller jag inte med om. Om man hugger vid 60 år jämfört med 75 så har man ju kommit 25% in på nästa generations omloppstid och det innebär ju åtskilliga kubikmeter på den här typen av mark. Och drygt fem år kvar till förstagallringen

[alias]

ons 07 dec 2016, 19:09#422228 Nu har jag svårt att gallra hårt, det bär emot rent estetiskt, men en allt viktigare aspekt för egen del när det gäller skogsskötsel för egen del heter VALFRIHET.

Jag tror inte på skogshares optimeringsiver vad det gäller gallringsprogram. Helt enkelt för att man för att det råder osäkerhet om allt för många faktorer när man försöker analysera skeenden långt fram i tiden (tycker man att SMHI:s 5-dygnsprognos har dålig träffsäkerhet så är det bara att dra egna slutsatser om hur mycket fel det blir i en prognos som sträcker sig några årtionden framåt i tiden). Däremot tror jag stenhårt på att försöka bedriva skogsbruk som ger valfrihet inför framtiden.

Som det utvecklat sig politiskt på sistone så kan det bli så att tidiga och hårda röjningar och gallringar kan vara det som krävs för att kunna avverka skog i lagom dimensioner innan det börjar uppstå ens antydan till några skyddsvärda naturvärden - med risk medföljande risk för inskränkningar i förfoganderätten.
Även detta är alltså ett incitament för att avverka skogen vid 60 istället för 75 års ålder.

Valfrihet har alltid ett värde!!!

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[skogshare]

tor 08 dec 2016, 09:04#422352 @Torbjörn Johnsen
Bland annat de tyska sågverken har historiskt premierat mycket grovt virke. Problemet med självdöende träd under längre omloppstider jämfört med våra, kommer tyskarna - ffa det statliga skogsbruket - ifrån genom betydligt tätare gallringsintervaller än i Sverige. Vilka konsekvenser detta haft när det gäller röta och stormskador i den gamla skogen ber jag att få återkomma om. Eller kanske någon i Skogsforum med god inblick i tyskt skogsbruk, kan svara på detta ?

@Alias
Med längre omloppstider som principiell målsättning får du ju också en längre period då du från år till år då kortfristigt kan välja att anpassa avverkningstidpunkten till lägen med gynnsam efterfrågan. Sådana kommer ju trots allt med viss regelbundenhet. Om vi ska börja väga in risker för politisk inskränkning i förfoganderätten när det gäller uppskattning av optimal omloppstid, är nog inte skogsbruk det hälsosammaste att välja och framför allt inte att köpa skog.

[Vedproducent]

fre 06 jan 2017, 13:12#428669 Var ute och tog några kort i dag.

Bifogar foto på två olika bestånd. Det är nedlagd åkermark med samma bronkiter G34 och väl det.

Första bilden är planterat 1964 och är 53 år plus plantålder. Gallrat 3 gånger 89, 00 och 07 och ska kunna stå i 15 år till och har då ålder 68 år plus plantålder. 5 hektar är beståndet.

Andra fotot är samma bestånd som jag tidigare lagt ut kort på planterat 1972 med ålder 45 år och 2 gallringar. Vintern 96-97 och 07. Räknar med 15 år till här med innan avverkning vis 60 år plus plantålder. Beståndet är 25 hektar.

Räknar att det kommer stå mellan 7-900 m3 sk i båda bestånden vid avverkning med högre volym i det som avverkas vid 68 år.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[loppan]

fre 06 jan 2017, 16:00#428686 Dessa granbestånd med god tillväxt tycker jag man kan sammanfatta med god tillgång på vatten samt kväve och mineraler.
Att gammal åkermark är mer näringsrik än skogsmark är råder knappast några tvivel om.
Konstigt att det inte skogsgödslas mer.

Inpediment är till för att övervinnas.

[Vedproducent]

fre 06 jan 2017, 16:22#428687

Dessa granbestånd med god tillväxt tycker jag man kan sammanfatta med god tillgång på vatten samt kväve och mineraler.
Att gammal åkermark är mer näringsrik än skogsmark är råder knappast några tvivel om.
Konstigt att det inte skogsgödslas mer.

Helt riktigt! Gödsla mera och gödsla på de allra bästa markerna tvärtemot vad vissa förespråkar. Men det är där du får flest extra kubikmeter till lägsta kostnad.

[loppan]

fre 06 jan 2017, 19:01#428703 Grundförutsättningarna på gammal åkermark finns ju för gödsling men mikroorganismer m.m o jorden.
Troligtvis så skulle det gå att få ännu mer kubik per ha.

Inpediment är till för att övervinnas.

[skogshare]

fre 06 jan 2017, 20:06#428722 För att få en nödvändig kunskap om hur betalningsviljan för olika timmeregenskaper sannolikt kommer att utvecklas i framtiden, vad avser bl.a. grövre dimensioner - 36 cm+ -, densitet, stamform, röta, tjurved och torrkvist, är det angeläget att, i denna spännande diskussion om omloppstider, röjning och gallringsprogram, på allvar få med representanter för sågverken, övrig träindustri och berörda forsknings- och utvecklingsorgan. För en sak som är säker är att de priskurvor och krav som gäller idag inte är huggna i sten och att det är vad som förmodligen gäller om 10, 20 eller 30 år som bör styra vår planering.

[Icegrip]

fre 06 jan 2017, 21:41#428740 Fina bestånd Vedproducent! Hur många kubik står i dessa bestånd idag?

[Vedproducent]

fre 06 jan 2017, 22:26#428750

Fina bestånd Vedproducent! Hur många kubik står i dessa bestånd idag?

En bra fråga faktiskt!
Har inte gjort några exakta mätningar men det är i områden som dessa en planläggare sällan vågar ta ut svängarna. Planläggaren har i det här fallet ungefär 100 m3 sk/ha mindre än mina uppskattningar. Jag gissar runt 600 m3 sk i det äldsta och runt 500 m3 sk i det yngre. Sista gallringarna som gjordes var uttagen nästan 100 m3 fub/ha och det var inga hårda gallringar alls (för 10 år sen). Utan att göra några mätningar så ser man hur extremt mycket virke det kan stå på sånna marker. Så 15 år tillväxt till om skogen får stå utan skador ger 250-300 m3 sk/ha till och då är man uppe i siffror på 7-900 m3 sk/ha.

[loppan]

lör 07 jan 2017, 08:30#428775 Jag har ett liknande bestånd planterat på gammal beteshage med lite mossjordskaraktär och lerbotten.
Beståndet är planterat 1968 och många stammar är runt 30-35 cm bhd,det är dock bara ett hektar.
Jag skall gallra detta försiktigt i vinter i egen regi och uppskattar att det i dag sår ca 600-650 fub sk ha.
Sedan får det stå i tio år innan slutavv.

Det blåste ner en gran i ytterkanten i fjol och den var 42 cm bhd och 22 meter i virkeslängd plus lite topp
Jag tog förstastocken som plywoodkubb,inget kvalitetsvirke direkt.

Inpediment är till för att övervinnas.

[skogshasse]

lör 07 jan 2017, 11:54#428811

Jag har ett liknande bestånd planterat på gammal beteshage med lite mossjordskaraktär och lerbotten.
Beståndet är planterat 1968 och många stammar är runt 30-35 cm bhd,det är dock bara ett hektar.
Jag skall gallra detta försiktigt i vinter i egen regi och uppskattar att det i dag sår ca 600-650 fub sk ha.
Sedan får det stå i tio år innan slutavv.

Det blåste ner en gran i ytterkanten i fjol och den var 42 cm bhd och 22 meter i virkeslängd plus lite topp
Jag tog förstastocken som plywoodkubb,inget kvalitetsvirke direkt.

bra skrivit. det förstår jag att det inte kan vara kvalitetsvirke när det har växt så mycket på så kort tid.

[Tosca]

ons 25 jan 2017, 10:08#433055

För att få en nödvändig kunskap om hur betalningsviljan för olika timmeregenskaper sannolikt kommer att utvecklas i framtiden, vad avser bl.a. grövre dimensioner - 36 cm+ -, densitet, stamform, röta, tjurved och torrkvist, är det angeläget att, i denna spännande diskussion om omloppstider, röjning och gallringsprogram, på allvar få med representanter för sågverken, övrig träindustri och berörda forsknings- och utvecklingsorgan. För en sak som är säker är att de priskurvor och krav som gäller idag inte är huggna i sten och att det är vad som förmodligen gäller om 10, 20 eller 30 år som bör styra vår planering.

Även om det investeras en del i sågverken så behöver man nog bara titta på vilka dimensioner de är anpassade för i nuläget för att få en bild av vad det kan tänkas vilja ha för stockar i framtiden.
Att behöva rotreducera/svarva större delen av stockarna kan jag tänka mig innebär en fördyring, både kostnads- och tidsmässigt?
För att en såglinje ska fungera optimalt verkar en ingrediens vara så likformiga stockar som möjligt, flertalet sågverk är förmodligen anpassade till ett lite vekare dimensionsintervall än 36+.

Om det går att påvisa ett behov av bredare plank i framtiden så borde ju sannolikheten öka för att fler "grova" såglinjer byggs.
Men jag vet inte hur stor den marknaden är i dagsläget?
Det finns ju ett fåtal mindre sågverk som använder grövre virke, Karl Hedin har ett i Säter med ramsågar som använder stamblock av tall i sin produktion.

[skogshare]

ons 25 jan 2017, 16:35#433113

Om det går att påvisa ett behov av bredare plank i framtiden så borde ju sannolikheten öka för att fler "grova" såglinjer byggs.

Jag tänker lika mycket på kostnadseffektiv produktion av formstabila bräder utan torr- och rötkvist. Vore spännande att få med Karl Hedin i diskussionen.

[Älgfoderodlare]

ons 25 jan 2017, 16:52#433115 ...

Senast redigerad av Älgfoderodlare lör 17 dec 2022, 00:59, redigerad totalt 1 gång.