Skördare

[Bertilsson]

mån 21 apr 2014, 09:45#277551

"Problemet" är väl att det inte finns något facit när det gäller priser, timtaxor, prestationer, osv. Det är som i all annan affärsverksamhet en fråga om tillgång och efterfrågan, vad köpare och säljare värderar, kunskap hos inblandade, osv.
Ett avverkningsuppdrag är inte en samhällsservice utan en affärsuppgörelse. Ibland tycker båda parter att man gjort en bra affär, ibland inte. Och ibland kan man inte köpa det man vill köpa av det enkla skälet att ingen vill sälja det man vill köpa.

Facit: Det kan inte vara ett avgörande problem att bli mycket bättre på bortsättning med kunskap och värdering. Det har funnits fler parametrar.

Affärsverksamhet: Det är just detta som kan bli problemet.
Så okontrollerbart som gallring blivit genom bolagens ohörsamhet vid klagomål och skogsägares okunnighet, blir det vissa gånger "skyddad verkstad" vid gallring. Jag syftar på ny personal och fel tidpunkt för åtgärden etc.
- Den genuint kunnige entreprenören får inte valuta för ett bra arbete. Jag syftar på sådant arbete som en del beskrivit att de får eller vill ha här.

Resursen finns inte: Just den fara jag ser som konsekvens av lättsinne hos skogsägare och skogsforskare m.fl.
Behandla ämnet med så god fakta var och en kan erbjuda och undvik raljerande slutomdöme, som vissa skogsägare mot bättre kunnande låter bli avslutning på sin strävan till bättre skog.

Ni som har låg emotionell inlevelse för andra gruppers problem, värderingar, känslor, trygghet etc. bör tänka efter. Vi är olika och det måste riktas funderingar inåt ifall någon är genom arv, miljö etc. påverkad och därmed begränsad i sin tanke och förståelse.

[Skogsforskare]

mån 21 apr 2014, 09:54#277552 Kan du vara mer specifik och konkret?

[Bertilsson]

mån 21 apr 2014, 10:04#277553

Kan du vara mer specifik och konkret?

Om du ansåg du behövde svara på något, så var det ingen sådan uppmaning.
I övrigt är det uppmaningar i all välmening, att ta åt sig i tillämpliga delar.


Jag har genom åren stött på många förare i maskiner som varit utvecklande och absolut legat i framkant, men som varit tvungna att "byta fot" för att överleva i dagens "regelverk". Detta gynnar inte svenskt skogsbruk.

[Skogsforskare]

mån 21 apr 2014, 10:13#277554 Problemet med väldigt svepande formuleringar och påståenden är att de sällan leder framåt, just därför att dom är så diffusa.

"Svenskt skogsbruk" är inte en så strömlinjeformad verksamhet att det går att uttala sig om hur det gynnas eller missgynnas av om enskilda entreprenörer ändrar sin verksamhet, "byter fot".

[Bertilsson]

mån 21 apr 2014, 10:32#277555

"Svenskt skogsbruk" är inte en så strömlinjeformad verksamhet att det går att uttala sig om hur det gynnas eller missgynnas av om enskilda entreprenörer ändrar sin verksamhet, "byter fot".

Entreprenörer har här nämnt om hur de bytt maskin med olika resultat p.g.a. regelverket vid bortsättning. Är regelverket satt efter behov hos båda parter?

Det finns hjälpmedel i skördaredatorerna som inte utbildas om eftersom det är avslöjande om brister maskinens kapacitet eller ger annan konsekvens. Att det kan kosta skogsägaren 2-5 kr/m3 bryr sig nästan ingen om. I stället har jag hört hur tillverkare processar om likhet på stakarnas färg.


Att "lämna" ogallrade remsor mellan vägar betraktar vissa som oväsentligt. När det handlar om område på 50 x 20 m tycker jag det är oförsvarligt, speciellt om det kunde lösas med backväg eller t.o.m. då lägga virket direkt nåbart för skotare. "Det som börjar med en nål slutar ofta med en silverskål."

Snillet har sin begränsning, medan den okunnige inte på samma sätt är handikappad.

[Skogsforskare]

mån 21 apr 2014, 12:21#277558 Kunskap gör oftast att man inser att frågan är mer komplicerad än vad man tror vid en första anblick. Den okunnige når sällan den insikten. Ju mindre man vet om nånting, desto enklare är det oftast att ha en väldigt bestämd åsikt.

Om bara en marginell del av marknaden efterfrågar små, beståndsgående skördare så kommer det segmentet naturligtvis att krympa. Om det långsiktiga resultatet, uttryckt i tillväxt, volym, kvalitet, osv., inte påverkas på ett mätbart sett av om den första gallringen sker med beståndsgående skördare eller tätare mellan stickvägarna, så kommer antagligen intresset för beståndsgående krympa.

En del skogsägare värderar utseendet på den gallrade skogen högre än andra, men frågan är ju vad man är beredd att betala för den extra servicen? 5 kr/m3, eller 10 kr/m3? Eller ingenting alls?

[nutte]

mån 21 apr 2014, 16:43#277564

Är ju lite insnöad jag å gällande avverkningspriserna, har inte mycket å jämföra med. Men det är ju så att de beståndsgående är ju något billigare i inköp än en större stickvägsgåendem, typ Ecolog 560, och då "ska" de ju även ligga på en lägre timtaxa. Därmed kan de köra på ungefär lika kr/m3fub-priser, typ...

Som Bertilsson skrev: "Att tillämpa relevant ersättning, så att inte föraren känner behov av att köra innerkurvan är viktigt om skogsbruket skall gå framåt med förtroende. Där sådant finns tillämpas mer betalning per timme."
Timersättning är det värsta bolagen vet, dom tror vi ska maska å lata oss så det blir jättedyrt. Det är sunda affärsförhållanden det... Hej stenåldern...

@nutte
Hur tycker du det går att gallra med stickväg vs beståndsgående när det gäller vägdragning, stamval å sånt. När du sträcker ut kranen 10-11m, hur bra ser du å göra stamval då? Lättare lämna lite för mycket?

Vi har kört på samma skiften ett antal gånger med båda maskinerna, markägaren ser inte viken maskin som varit var när man frågat. Med beståndsgående så blir vägarna för långt ifrån varandra om man nu tänkt sej att göra andra gallringen med en större maskin, då kommer den inte nå de den ska.
Jag va extremt mkt för beståndsgående tidigare. Men ska de va nån mening me de så ska skotaren vara liten åxå. Åler jag å klämmer mej genom skogen me ecologen så klarar ja mej me strax över 3 meters vägar, men skotaren kräver 4.5.... å vill ja så ligger ALLT ris i vägen, där skotaren ska åka, å som regel efter en beståndsgående skördare så går där en 12 tons skotare som gör spåren i backen, för det är då sällan skördaren går igenom om man säger så..... å riset behövs ju i vägen... varför ha hälften av riset 6-7meter brevid vägen som det blir med beståndsgående? Går en beståndgående skotare efter den beståndsgående skördaren så blir det nått helt annat, å det vore väl drömmen.... len finns nån som är villig att betala den merkostnaden, nope... el ja... en av våra inköpare vill att ja skotar ut en gallring me traktor å vagn, den klarar sej med ca 3 meters vägar å visst blir det skillnad på beståndets utseende då....

Eco-log 560B -04, Tigercat H09,Arctic cat 500 -08, valtra 6200, Nokka T10 4wd, LOGOSOL M7

[swetrac]

mån 21 apr 2014, 17:02#277566 Följer tråden med stoort intresse !

Om vi nu förutsätter att vi har en skotare som går bakom den beståndsgående skördaren, ökar det konkurrenskraften för det beståndsgående konceptet?

mvh

Magnus Wallin

Malwa

"Think Big act Small"

[nutte]

mån 21 apr 2014, 17:12#277567

Följer tråden med stoort intresse !

Om vi nu förutsätter att vi har en skotare som går bakom den beståndsgående skördaren, ökar det konkurrenskraften för det beståndsgående konceptet?

mvh

Magnus Wallin

Malwa

Tyvärr så är ju priset på en sån maskin ganska högt, våra skotar piloter ha en 12 å en 14 tonnare, kostar beggade ca 500' st å dom kan köra allt från gallring till slutaavverkning me dom skotarna, å i bökig terräng.... med en sån mindre skotare så är man mer låst, och antagligen till betydligt mer än 500'
Men ja ska ärligt säga att det är fina maskiner....

Eco-log 560B -04, Tigercat H09,Arctic cat 500 -08, valtra 6200, Nokka T10 4wd, LOGOSOL M7

[GremoNiclas]

mån 21 apr 2014, 20:11#277599

Följer tråden med stoort intresse !

Om vi nu förutsätter att vi har en skotare som går bakom den beståndsgående skördaren, ökar det konkurrenskraften för det beståndsgående konceptet?

mvh

Magnus Wallin

Malwa

Antar du menar mindre skotare, modell, malwa/vimek.
Konkurrenskraften ligger väl då i smalare stickvägar och kanske mindre körskador.
Nackdelen är väl inköpspriset på skotarn i förhållande till volym man skottar fram till väg. Lär ju bli högre skotningskostnad. Känsligt för långa körvägar och taskig terräng. Arbetsmiljön är väl något sämre gissar jag kontra större skotare 10-12 ton.

självklart finns det en klick skogsägare som är intresserade och kan tänka sig betala extra för det, men det stupar nog på skotningskostnaden för de flesta. Ett nollresultat i förstagallring accepterar de flesta tror jag men blir det å kosta är det tveksamt. Höga massapriser underlättar alltid!

Gremo (950F) - Rätt nyans av grönt, Tigercat H-09/LM 4000

[Bertilsson]

mån 21 apr 2014, 20:23#277602

Vi har kört på samma skiften ett antal gånger med båda maskinerna, markägaren ser inte viken maskin som varit var när man frågat.

Jag kan hjälpa er med studier på stamfiler från dessa maskiner ni nämner om, som är möjliga att även ta mindre mängder grövre träd med.
Stammar från den grövre halvan av diameterskalan önskas då. Helst 200 stam.
Givetvis görs det utan kostnad.
Skicka snarast.

[haggloader]

mån 21 apr 2014, 20:37#277606

Det absolut viktigaste att hålla koll på är grundytan. Så länge den genomsnittliga grundytan är tillräckligt stor så tycks trädens exakta placering ha marginell betydelse.

Kan du vara mera konkret och specifik?

Antag två identiska grundytor. (En hektar är 100 gånger 100 meter.) Får man volymsförluster om 1 hektar innehåller ett område på kanske 50 gånger 25 meter utan träd som härrör från bortagna vindfäller, jämfört med 1 hektar med träden symmetriska över hela området?

[Bengt.Svensson]

mån 21 apr 2014, 21:38#277622

När har en mark "gått sönder"?

Detta med körskador på mark är ett komplext område....

Spårbildning kan orsaka kompaktering, miljö för bildande av metylkvicksilver, se fult ut, osv, men på moränmarker och grova sediment, vilket är huvuddelen av svensk skogsmark, är spårbildning normalt sett inte något problem.

En bil har exempelvis "gått sönder" när den har ett fel som gör det svårt att använda den.

Efter stormarna här i Småland är det både djupa och grunda spår kors och tvärs i hela skogen. Jag känner många skogsägare som inte kan hämta vindfällen etc. på fastigheter där de för 10 år sen kunde skota allt leveransvirke själva med en vanlig jordbrukstraktor på tjälad mark.
Visst läker spåren men det tar lång tid och så länge man måste ha skotare för att hämta de ströträd som blir varje år så blir det ju hela tiden nya spår, ofta på samma plats där de gamla spåren redan är. Själv upplever jag spåren som en ond cirkel; på ställen där pappa körde med sin Volvo T24 kan jag idag inte ens kryssa fram med Atv.

Jag gallrar allt med motorsåg och försöker köra ut med traktor och Atv. Men jag skulle inte tveka att betala extra för en beståndsgående gallring utan djupa spår om jag inte kunde göra jobbet själv. Med en liten maskin är det som bekant omöjligt att göra meterdjupa spår.

[Skogsforskare]

mån 21 apr 2014, 22:35#277634

Antag två identiska grundytor. (En hektar är 100 gånger 100 meter.) Får man volymsförluster om 1 hektar innehåller ett område på kanske 50 gånger 25 meter utan träd som härrör från bortagna vindfäller, jämfört med 1 hektar med träden symmetriska över hela området?

Faktum är att det finns väldigt få studier där man verkligen mätt vad som händer om man ställer träden väldigt ojämnt. I de studier som finns har man gjort mindre "störningar" än det du beskriver. Man har testat att göra om kvadratförband till extremt rektangulära förband, utan att se några tydliga produktionsskillnader. Man har jämfört korridorgallring med selektiv gallring, utan att hitta några tydliga skillnader som kan hänföras strikt till trädens placering.

Men någonstans går det väl en gräns. Man kan inte ha dubbla grundytan på ett hektar och ett kalt hektar och få samma totala produktion som med halva grundytan på två hektar.

Ditt exempel: 50 x 25 m = 1250 m2. Jo, jag skulle gissa att det ger en förlust. 100 x 12,5 m? Inte alls lika säker. Två remsor som är 100 x 6,25 m? Nej, det finns inget som talar för att det skulle ge en produktionsförlust.

[Bertilsson]

tis 22 apr 2014, 07:22#277658

Två remsor som är 100 x 6,25 m? Nej, det finns inget som talar för att det skulle ge en produktionsförlust.

Precisera texten med bevis!
Vad jämförs produktionen mot för annan typ av täthet?
Är det enbart volym du syftar på?
Hur är skillnaden om produktionen mäts i vedsubstans ex. torrvikt?
Hur mycket ökar grengrovlek i kantzoner?
Finns risk för ökad rotryckning och därmed lutning/tryck som orsakar tjurved?
Hur påverkar remsorna stormrisken i beståndet.