Det första beståndet som vi besökte i augusti 2018 var en havererad föryngring efter Gudrunstormen. Området var en utpräglad tallmark med ljung och grunt jorddjup. Det hade planterats med tall efter Gudrun men älgen och annat vilt gick hårt åt plantorna som i bästa fall stod och stampade. Johan Larsson, som driver tillverkningsindustri i tunnplåt, hade en idé om att göra ett enkelt viltskydd i form av en plåtbit. Olika typer av ”frystejpslösningar” indikerade att älgarna undvek att äta av tallskott som hade något främmande ämne i toppen. Johan testade i början av 2010-talet ett antal olika utformningar och tanken var att produkten enkelt skulle kunna återanvändas, säsong efter säsong tills viltfaran var över. Han kallade produkten för ”Tallskydd”, lanserade den under 2018 och resten är som man säger historia.
Skyddet visade sig fungera som tänkt och tallarna som skyddades fick växa upp i fred. Ja, kanske inte riktigt eftersom viltet fortsatte att beta oskyddade sidoskott men i och med att toppen klarar sig så får man en rak och genomgående stam. Samtidigt som viltet får tillgång till fortsatt bete vilket inte är fallet när man hägnar in en föryngring. Då flyttas viltbetet i stället till andra områden.
Johan är ödmjuk inför att det finns kemiska viltskydd som fungerar lika bra och att även frystejpslösningar, fårull mm kan ha stor, positiv effekt. Det är helt enkelt upp till varje skogsägare att avgöra vad som passar bäst. Däremot så verkar det vara problem med ett mekaniska viltskydd som appliceras över toppskottet och förväntas hänga med upp med varje nytt toppskott, utan behov av om-montering. Dessa viltskydd har visat sig ha stort bortfall vilket inte Tallskydd av plåt har. Men Tallskydd, likväl som behandling med kemiskt viltskydd, kräver en insats varje höst under tallungskogens kritiska uppväxtår. En insats vars alternativ är ett komplett vilthägn eller förödda tallungskogar. Eller möjligen en lyckad självföryngring med rikliga plantuppslag.
Samma tall 2018, 2022 och 2024
Det första området som Johan började att experimentera i runt 2012 har nu med god marginal passerat älgsäker höjd och är redo för röjsågen. I videon här nedan har vi filmat samma tall både 2018, 2022 och 2024. Den räddades, som hårt betad tallplanta, av tallskyddet 2012. Viltet fortsatte att beta av det mesta av sidogrenarna men toppen växte rakt och oskadd stadigt uppåt.
Tallskydd på nyplanterad tall
På våren 2019 planterade Johan ett område med tallplantor. Direkt i humuslagret utan föregående markberedning. Efter att första tillväxtårets toppskott stabiliserats på hösten 2019 satte Johan på Tallskydd på plantorna. Vi var där och filmade i mars 2020 när plantorna stått över vintern och Tallskydden såg lite stora ut till de små plantorna och en del var lite sneda i toppskotten. Men skydden satt kvar och plantorna var fina.
Nästa besök i detta bestånd var i augusti 2022, efter ytterligare tre växtsäsonger. Då mätte Johan upp de större tallplantorna till 140 cm höjd och toppskotten var mäktiga. Tallskydden hade flyttats upp för tredje gången och Johan bedömde att det kanske handlade om ytterligare två år innan det mesta var uppe i älgsäker höjd. Det skulle då innebära att insatsen med Tallskydden skulle behöva göras under sammanlagt sex år inklusive appliceringstillfället år 1. Jobbet med att flytta upp skydden är inte svårt och det tar inte speciellt lång tid per hektar men det ska likafullt bli gjort. Jag har tyvärr inte sett någon tids- eller kostnadsstudie där man jämför tidsåtgång och kostnad för olika viltskydd.
Nu i september 2024 besöker vi beståndet igen och det har gått sex växtsäsonger. En del tallar är nu uppe över "älgsäker" höjd och Johan bedömer att det är sista året som Tallskydden behöver flyttas upp. Det var nyligen lövröjt i beståndet och tallarna är frodiga och växtliga. Inget löv kommer att hänga med dessa tallar nu de närmaste åren och det kan definitivt betraktas som en mycket lyckad föryngring.
Saknas bra studier
Det finns några olika enklare studier över viltbetesskydd som rapporterats men de saknar alla kostnadsjämförelser. Dessutom är det i högsta grad oklart hur ”betesskador” definieras. I vissa fall har man mätt om det finns skador på toppskotten (vilket är det som är mest kritiskt) men i vissa fall mäter man hur många stammar som är ”obetade”. Johans bestånd och försök skulle nog i många fall klassas som ”hårt betade” om man ser till hur mycket grönmassa som viltet knaprat i sig men i och med Tallskydden så har toppen klarat sig varje år och det blir en rak och genomgående stam. De flesta skogsägare skulle nog vara mycket nöjda över resultatet och de tallungskogar som är resultatet av 5-6 års tallskyddande.
Vad kostar viltbetesskydd?
Tittar man på kostnaden för Tallskydd så ligger de idag (november 2024) på 2,39 kr/st ex moms enligt tallskydd.se.
Det ger en inköpskostnad på 4 780 kr för att skydda ett hektar med 2000 plantor. Nöjer man sig med att skydda 1500 blir kostnaden 3 585 kr/ha. Till detta kommer viss utrustning för hantering (hölster, väska eller liknande). Samma Tallskydd klarar hela skyddsperioden för ett bestånd och kan enligt tillverkaren därefter återvinnas och användas i ett nytt bestånd. Jämförbar kostnad för att tex skydda ett hektar med Trico ligger runt 1 600 kr ex moms (Skogma.se nov 2024) givet att det går åt ca 10 liter preparat per hektar. Denna kostnad blir sedan återkommande varje år som beståndet behöver skyddas samt att det tillkommer engångskostnad för appliceringsutrustning (spruta).
Väljer man frystejpslösningen så klarar man 1500 plantor med frystejp för en dryg hundring om man köper den från Clas Ohsson. Eller kanske det dubbla om man väljer en annan kvalité. Klart billigare men inte lika enkelt att applicera och inte bara att flytta upp nästa säsong utan då får man sätta ny. Sen vet jag inte om man behöver ta bort gammal tejp eller om den släpper själv precis som tallskydden gör.
Få alternativ
Oavsett vad man väljer så är det dyrt och/eller resurskrävande att få upp ny tallskog. Men alternativen är få om man vill ha tall på tallmark. En av de största fördelarna med Tallskydd i plåt är att det går att sätta upp i alla väder. Det gör inget om det regnar före, under eller efter man sätter på skydden. Rätt monterade så ger de också ett näst intill hundraprocentigt skydd. De fungerar lika bra på planterade som på självföryngrade plantor med reservation för att självföryngrade behöver ett par växtsäsonger innan de kan ”bära” skyddet medan planterade klarar av det redan efter första sommaren. Och det bästa av allt: viltet kan fortsätta att beta i ungskogen samtidigt som tallarna växer snällt på höjden.
Hur ser era erfarenheter ut av Tallskydd specifikt eller viltbetesskydd rent allmänt? Det skulle vara intressant att få en uppfattning om tidsåtgången för att jobba med olika typer av skydd.
Här finns en video från Johan Larssons tallskydadde skogar från våra besök under 2018, 2020, 2022 och 2024:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se