Hälsningar Mattias
Senast redigerad av mattias ons 28 jan 2009, 19:08, redigerad totalt 1 gång.
Verkstan
Svetsa hydraulrör
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
#49112Ett hydraulrör på traktorgrävaren (volvo 646) började läcka igen, det har varit svetsat en gång tidigare för många år sen. Det är ett ca 1 tums rör, godset är ca 2mm och det var en liten spricka som ville j-vlas. Det svetsades först med mig-svetsen men det blev ej tätt, så det revs ner igen och svetsades om. Sen värmdes svetsen upp så det glödde, tanken var att det skulle smälta ihopa och täta sprickan. Det verkar hålla tätt men det var kanske bara tur. Det brukar ju vara omöjligt att få sådant tätt igen. Vad tror ni, kommer det hålla tätt eller har ni några andra knep? Hur brukar ni göra? Det är väl någon här på forumet som sitter inne med denna livsviktiga kunskap
Hälsningar Mattias
Hälsningar Mattias
TS
#49121Gräv ner röret och sätt ditt en slang istället.
Kom ihåg att sätta dit slangen INNAN du gräver ner röret bara...
Kom ihåg att sätta dit slangen INNAN du gräver ner röret bara...
Gremo (950F) - Rätt nyans av grönt, Tigercat H-09/LM 4000
#49123om problemet fortsätter så är det bättre med en hydraulslang, så gjorde vi på gamla skogsjanén, tryckröret på kran till agg gick sönder titt som tätt, la dig en slang ist, höll hur länge som helst.
Liljemark Skogsavverkning
Riktiga män kör utan tändstift
Riktiga män kör utan tändstift
#49272Brukar använda tig eller gas till hydradrör, brukar funka bäst tycker jag.
#53388Vi har svetsat en del hydralrör genom åren. Pinne har vi kört med och faktiskt så har det hållit bra hitills. Vi har kört från stora tryckrör till mindre rör som går ut på kranbommen. Det viktiga är att man gör rent innan man börjar svetsa.
Sedanär frågan, är det en spricka eller por som jävlas? En por är betydligt lättare att laga än en spricka iom att sprickan gärna går vidare med tiden. Är sprickan "längsled" så kan det vara väldigt svårt eftersom trycket i röret vill att det expanderar igen.
Min lyftcylinder på förra kranen började spricka längsled nere strax ovanför kopplingsanslutningen. Den svetsades några gånger av oss och "svetsfirma" fick prova att svetsa också, men det gick inte alls. Det höga trycket gjorde att sprickan expanderade vilket gjorde att det började spricka ovanför svetsen hela tiden. Byte var det enda som funkade då.
Men jag skulle säga att de lättaste för dig vore nog att bara byta röret till en hydralslang.
Sedanär frågan, är det en spricka eller por som jävlas? En por är betydligt lättare att laga än en spricka iom att sprickan gärna går vidare med tiden. Är sprickan "längsled" så kan det vara väldigt svårt eftersom trycket i röret vill att det expanderar igen.
Min lyftcylinder på förra kranen började spricka längsled nere strax ovanför kopplingsanslutningen. Den svetsades några gånger av oss och "svetsfirma" fick prova att svetsa också, men det gick inte alls. Det höga trycket gjorde att sprickan expanderade vilket gjorde att det började spricka ovanför svetsen hela tiden. Byte var det enda som funkade då.
Men jag skulle säga att de lättaste för dig vore nog att bara byta röret till en hydralslang.
#53521Som ovanstående skriver så håller jag väl med, vill du laga röret så löda det isf, annars sätt dit en slang bara.
Att löda är väl att rekommendera, slaglöda, eller hårdlöda som jag säger, har väl för mig att det är samma sak?
Att löda är väl att rekommendera, slaglöda, eller hårdlöda som jag säger, har väl för mig att det är samma sak?
Johan |
#69868Jag har svetsat några hydraulrör genom åren. Med (basisk självfallet) pinne men framförallt med gassvets. Jag har svetsat en del tig, men aldrig provat att laga rör med just tig. "Gubbarna" rekommendera förr "slaglödning", d.v.s hårdlödning med mässinglod eller silverlod. Jag har aldrig varit särskilt duktig på detta. Men jag har fått gassvetsningarna att funka bra. Minns nog egentligen bara ett "backjobb". Ska återkomma till detta.
Vad jag framförallt skulle vilja berätta är följande: Hydraulrör funkar riktigtigt bra så länge man INTE svetsar i dem. Rör med skärringskopplingar har mycket lång livslängd. Ingen värme tillförs materialet och själva skärringskopplingen är bra konstruerad, brukar vara en "flack" vinkel och rätt fina ytor (jämför gärna med en "vanligt" hydraulnippel där där tätningsytan ser ut som en nyplöjd åker). På exempelvis Valmet 996 kran däremot (tror det är rätt betäckning) som var en nästan outslitlig kran, hade man dock svetsat nipplar i rörändarna. Katastrof!
De allra flesta rör som jag svetsat (med gas) har som sagt hållit bra. Men jag minns att jag provade att svetsa ett bockat rör i 955-aggregatet. Höll ungefär 5 timmar i taget. Jag fick ge upp och köpa ett nytt: Material kan åldras och bli utmattade, och jag tror att jag råkade ut för detta fenomen på just detta rör. Så ibland är det nog riktigt smart att göra som GremoNicklas rekommenderade: Gräv ned det!
Sen är det ju faktiskt riktigt tveksamt att svetsa ett tryckrör över huvud taget. När man svetsar så bildas det på insidan (om man inte kör med rotgas) något som är ganska likt glödskal. Glödskal är liksom rost, om jag inte är helt fel ute, mycket hårdare än stål. När detta släpper och når komponenter i hydrauliken, slider, motorer o.s.v. Tja, då är det svårt att säga vad prislappen på skadan kan bli.
Att ersätta rör med slang är kanske inte alltid så lätt. Rören har ofta en rätt stor diameter invändigt varför det fordras en mycket grov slag, om samma flöde ska erhållas.
Har för mig att rör på metervara är riktigt billigt. Och skärringen är knappast ngn hög kostnad. Men att bocka ett rör så att det passar, tja då blir det förstås lite knökigare..
Menar en som vet bara lite vad det rör sig om, men som bockar,
/Per-Erik
Vad jag framförallt skulle vilja berätta är följande: Hydraulrör funkar riktigtigt bra så länge man INTE svetsar i dem. Rör med skärringskopplingar har mycket lång livslängd. Ingen värme tillförs materialet och själva skärringskopplingen är bra konstruerad, brukar vara en "flack" vinkel och rätt fina ytor (jämför gärna med en "vanligt" hydraulnippel där där tätningsytan ser ut som en nyplöjd åker). På exempelvis Valmet 996 kran däremot (tror det är rätt betäckning) som var en nästan outslitlig kran, hade man dock svetsat nipplar i rörändarna. Katastrof!
De allra flesta rör som jag svetsat (med gas) har som sagt hållit bra. Men jag minns att jag provade att svetsa ett bockat rör i 955-aggregatet. Höll ungefär 5 timmar i taget. Jag fick ge upp och köpa ett nytt: Material kan åldras och bli utmattade, och jag tror att jag råkade ut för detta fenomen på just detta rör. Så ibland är det nog riktigt smart att göra som GremoNicklas rekommenderade: Gräv ned det!
Sen är det ju faktiskt riktigt tveksamt att svetsa ett tryckrör över huvud taget. När man svetsar så bildas det på insidan (om man inte kör med rotgas) något som är ganska likt glödskal. Glödskal är liksom rost, om jag inte är helt fel ute, mycket hårdare än stål. När detta släpper och når komponenter i hydrauliken, slider, motorer o.s.v. Tja, då är det svårt att säga vad prislappen på skadan kan bli.
Att ersätta rör med slang är kanske inte alltid så lätt. Rören har ofta en rätt stor diameter invändigt varför det fordras en mycket grov slag, om samma flöde ska erhållas.
Har för mig att rör på metervara är riktigt billigt. Och skärringen är knappast ngn hög kostnad. Men att bocka ett rör så att det passar, tja då blir det förstås lite knökigare..
Menar en som vet bara lite vad det rör sig om, men som bockar,
/Per-Erik
#69884Stämmer, glödskal är oftast hårdare än stålet. Märker man om man filar på en bit plattjärn, de första tagen innan man kommit igenom skalet vill filen ofta "glätta". Glödskalet består av olika former av järnoxider och i legerade stål även andra ingredienser. Glödskal bildas alltid när stål värms upp över en viss temperatur. Skulle tro att du har en poäng där, att det är ytterst tveksamt om man bör svetsa rör. Hårlödning är nog att föredra, man använder inte lika hög temperatur då så glödskalsbildningen blir mindre.
Sen är det ju så att vad som sker med stålet vid uppvärmning beror mycket på vad för slags stål det är, vanligt låglegerat kolstål blir mjukare, men det finns även det som kallas austenitiska stål, som härdas även vid avsvalning i luft. Nu har jag ingen aning om vad man använder i hydraulrör, men man borde förmodligen inte svetsa rör utan att ha gedigen kunskap om materialet man jobbar med, det sker alltid förändringar i materialstrukturen. Även detta pekar mot att hårdlödning är bättre, ju mindre värme ju mindre förändingar.
Så är det det där med sprickor, när en spricka uppstått så finns det en synlig del, där det faktiskt har "gått hål". Men sprickan fortsätter ofta långt förbi änden av den synliga sprickan, i den meningen att en försvagning har redan skett i förlängningen av den synliga. Så om man faktiskt skall "utrota" en spricka kan man behöva skära upp kanske upp till halva längden ytterligare bortanför den synliga änden och svetsa/löda.
Sen är det ju så att vad som sker med stålet vid uppvärmning beror mycket på vad för slags stål det är, vanligt låglegerat kolstål blir mjukare, men det finns även det som kallas austenitiska stål, som härdas även vid avsvalning i luft. Nu har jag ingen aning om vad man använder i hydraulrör, men man borde förmodligen inte svetsa rör utan att ha gedigen kunskap om materialet man jobbar med, det sker alltid förändringar i materialstrukturen. Även detta pekar mot att hårdlödning är bättre, ju mindre värme ju mindre förändingar.
Så är det det där med sprickor, när en spricka uppstått så finns det en synlig del, där det faktiskt har "gått hål". Men sprickan fortsätter ofta långt förbi änden av den synliga sprickan, i den meningen att en försvagning har redan skett i förlängningen av den synliga. Så om man faktiskt skall "utrota" en spricka kan man behöva skära upp kanske upp till halva längden ytterligare bortanför den synliga änden och svetsa/löda.
2CVtrac (1951-2012), Homelite ZIP-6 (1960), Homelite SXL-12 (1964), Brumi tvåhjulstraktor (1965), Bolens jordfräs (1968), Gilson 55257 (1981), Jonsered 621 (1972), Jonsered 520 SP (1984), Partner 4200 (2007)
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar