Skogsnyheter

[Torbjörn Johnsen]

tis 10 jan 2023, 09:33#787890 Den danska statstelevisionen berättar om ett miljömässigt högprofilerat skolbygge som inte riktigt blev som beställarna hade tänkt. Bygget av ett Barn- & kulturhus i Vrå i Hjörrings kommun. Arkitekterna har manifesterat det hållbara byggnadsverket med en fasad i nordamerikanskt cederträ (Western red cedar eller Thuja som vi kallar det på svenska). Problemet är bara att det här trävirket härstammar från sällsynta skogar i kanadensisk tempererad regnskog. Från träd som kan vara upp mot 1000 år gamla och som huggs i en skogstyp som håller på att försvinna. För att förstå hur skruvat detta blir så kan den danska skolan vara byggd med trä som började växa ungefär samtidigt som timmerstockarna i de norska stavkyrkorna. Nu står skolan som ett stort monument över hur skottet har hamnat i foten trots att man siktade högt. Eller kanske på grund av?

Enligt artikeln så har arkitekterna och beställaren arbetat i god tro då cederträt varit certifierat enligt PEFC. Men denna certifiering visar sig nu släppa igenom den här typen av trä, från tusenåriga skogar. Byggnaden ser fantastiskt trevlig ut och det finns gott om nordiskt barrträ i konstruktionen och interiört. Men även invändigt kan skymtas en del ceder.

Frågan är hur det ser ut i Sverige? Cederträ har blivit väldigt "arkitekt-populärt" och finns på flera mer eller mindre spektakulära byggnader med hög hållbarhetsprofil. Den stora frågan är varför vi måste importera fasad-trä från andra sidan atlanten när vi hugger 95 miljoner kubikmeter trä i svensk skog varje år? Det borde väl gå att utveckla bra system för snygga och hållbara fasader i trä baserat på svensk träråvara? Vart ligger flaskhalsarna? Är det brist på utveckling och innovation? Är det en allt för enkelspårig arkitektkår som begränsar? Är det brandklassning eller certifieringsproblematik som hämmar? Eller något annat?

Tittar man t ex på vad Södra erbjuder sina byggkunder i fasadväg så finns cederträ högst upp på sajten tillsanmmans med SIbirsik lärk. Två träprodukter som knappast kommer från medlemmarnas skogar. Lite längre ner finns fasadprodukter i KL-trä samt trävaror som värmebehandlats eller ytbehandlats, brandimpregnerats mm. Det mesta troligen från egen produktion.

Varför tror ni att vi ser så många av dessa importerade ceder- och lärkfasader på svenska prestigebyggen? Vad krävs för att få arkitekter, byggare och beställare att använda svenskt trä?

• Läs mer om Skogsnyheter
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Mangan]

tis 10 jan 2023, 16:41#787966 Kan tänka mig att man kunde sagt samma sak om försvinnande tusenåriga skogar om svenska träd. Miljöaktivister broderar gärna ut lite.

Självvald väg i egen skog

[isteskog]

tis 10 jan 2023, 16:49#787969

Den danska statstelevisionen berättar om ett miljömässigt högprofilerat skolbygge som inte riktigt blev som beställarna hade tänkt. Bygget av ett Barn- & kulturhus i Vrå i Hjörrings kommun. Arkitekterna har manifesterat det hållbara byggnadsverket med en fasad i nordamerikanskt cederträ (Western red cedar eller Thuja som vi kallar det på svenska). Problemet är bara att det här trävirket härstammar från sällsynta skogar i kanadensisk tempererad regnskog. Från träd som kan vara upp mot 1000 år gamla och som huggs i en skogstyp som håller på att försvinna. För att förstå hur skruvat detta blir så kan den danska skolan vara byggd med trä som började växa ungefär samtidigt som timmerstockarna i de norska stavkyrkorna. Nu står skolan som ett stort monument över hur skottet har hamnat i foten trots att man siktade högt. Eller kanske på grund av?

Enligt artikeln så har arkitekterna och beställaren arbetat i god tro då cederträt varit certifierat enligt PEFC. Men denna certifiering visar sig nu släppa igenom den här typen av trä, från tusenåriga skogar. Byggnaden ser fantastiskt trevlig ut och det finns gott om nordiskt barrträ i konstruktionen och interiört. Men även invändigt kan skymtas en del ceder.

Frågan är hur det ser ut i Sverige? Cederträ har blivit väldigt "arkitekt-populärt" och finns på flera mer eller mindre spektakulära byggnader med hög hållbarhetsprofil. Den stora frågan är varför vi måste importera fasad-trä från andra sidan atlanten när vi hugger 95 miljoner kubikmeter trä i svensk skog varje år? Det borde väl gå att utveckla bra system för snygga och hållbara fasader i trä baserat på svensk träråvara? Vart ligger flaskhalsarna? Är det brist på utveckling och innovation? Är det en allt för enkelspårig arkitektkår som begränsar? Är det brandklassning eller certifieringsproblematik som hämmar? Eller något annat?

Tittar man t ex på vad Södra erbjuder sina byggkunder i fasadväg så finns cederträ högst upp på sajten tillsanmmans med SIbirsik lärk. Två träprodukter som knappast kommer från medlemmarnas skogar. Lite längre ner finns fasadprodukter i KL-trä samt trävaror som värmebehandlats eller ytbehandlats, brandimpregnerats mm. Det mesta troligen från egen produktion.

Varför tror ni att vi ser så många av dessa importerade ceder- och lärkfasader på svenska prestigebyggen? Vad krävs för att få arkitekter, byggare och beställare att använda svenskt trä?

Sibirisk lärk är Svenskt, kanske inte så stora volymer som är ute på marknaden än, men det kommer!

[Torbjörn Johnsen]

tis 10 jan 2023, 20:42#788005 Ja, det odlas lite sibirisk lärk i Sverige men sågas nog inte många kubikmeter ännu. Jag sätter en slant på att den som Södra säljer är importerad. Tidigare kom en del lärk från Ryssland men frågan är vart den kommer ifrån nu. Om den ens går att få tag i?

[isteskog]

tis 10 jan 2023, 20:49#788010 Finland kanske?

[halvproffs]

tis 10 jan 2023, 21:38#788020

Ja, det odlas lite sibirisk lärk i Sverige men sågas nog inte många kubikmeter ännu. Jag sätter en slant på att den som Södra säljer är importerad. Tidigare kom en del lärk från Ryssland men frågan är vart den kommer ifrån nu. Om den ens går att få tag i?

För 10 år sedan sågades en rejäl hög med grov lärk som kom från Sveaskogs mark av sågen här i Hedesunda. Blev till spänger i Nedre Dalälvens nationalpark. Så nog finns det allt.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[isteskog]

tis 10 jan 2023, 21:47#788021 Kom på att gamla Iggesund satte igen många arrendetorp med lärk i Nianforsskogarna. Den är då avverkningsmogen idag. Många träd innehåller en kubik/ st.

[Tåndemåla]

ons 11 jan 2023, 09:26#788042 Det var en oerhört intressant vinkling på detta och hur nu södra skulle få en känga av detta?
För det första. Är du säker på att det handlar om rätt trädslag då tuija är mycket vanligt i det skogsbruket som bedrivs i västra Kanada? De har tuija tex 30-40% inblandning i all nyplantering då det är ett värdefullt trädslag. Att man hugger old growth fortfarande är även detta konstigt mer än svåråtkomliga öar. Gul ceder däremot var ett högt aktat trädslag och man betalda för vikt.
Dessa träd kunde vara 500-1500 år gamla.
Det mesta av tuija som de hög när jag var där var i åldrarna 70-90 år och gick till fasad beklädnad.
Varför ska man inte kunna använda detta virke i svenska byggen?

[Mangan]

ons 11 jan 2023, 09:59#788045 Givetvis skall det ges en känga åt Södra, annars är det väl inget riktigt Torbjörn o Fredrik-inlägg? 😀

Självvald väg i egen skog

[Torbjörn Johnsen]

ons 11 jan 2023, 10:08#788047 Enligt den danska artikeln som jag länkat till så handlar det om Western red cedar från "old growth-skogar". Danska PEFC bekräftar att de amerikanska certifieringsorganen (SFI) inte begränsar avverkning av Old Growth.

Att jag nämner Södra är inte för att specifikt ge Södra en känga utan att Södra på sin sajt på ett konkret sätt exemplifierar problemet med att gå över ån efter vatten. Jag tror att den största "skurken" i detta om vi ska leta syndabockar är arkitekterna som har en tendens att skapa och hålla sig till tidsenliga trender. I det här fallet Cedershingel på fasaden för att visa att det är ett trähus. Med resultat att byggarna och husprojektörerna vill köpa importerade cedershingel och att de som vill leverera måste ha detta i sitt sortiment. Som t ex Södra. Och på ett sätt blir det ju lite tydligare hur galet allt detta är när man använder Södra som exempel istället för Beijer eller någon annan byggrossist. Södra ägs av svenska skogsägare och förädlar deras timmer i sina sågverk för att leverera som trävaror eller KL-trä till bl a byggindustrin.

Sätt fokus på problemet istället för hur jag beskriver det:

1. Kan vi inte utveckla fler typer av attraktiva fasadmaterial baserade på svensk träråvara och sälja in dessa till de som ska rita framtidens hus? Alla vill ju bygga i trä! Fasadmaterial baserat på kärnfura, bränt trä mm? Det behövs innovatörer.

2. Vi har byggt hus med träfasader (och stommar) i mer än tusen år. Det borde gå att ösa ur denna historik för att slippa gå över ån efter vatten. Eller mer konkret: köpa trämaterial s(om vi själva har gott om) från Kanada till svenska husbyggen.

(Thuja och cederträ är med sin plicatsyra dessutom giftigt Inte så hälsosamt att bearbeta?. Hoppas att de danska skolbarnen inte slickar på fasaden.)

[Martin Växjö]

ons 11 jan 2023, 20:51#788169 Ni kan väl gräva lite mer i detta eller iallafall följa nyhetsrapportering kring det. Försökte hitta reportage på skogssidor men hittade inget. Tycker detta låter som en stor nyhet. Man kan ju fråga sig om dansk stats-TV vinklar nyheten, om Tåndemålas påstående stämmer, eller om de är säkra på sin sak med att de tar så pass gamla träd till dessa fasadskikt. Och vilka regelverk finns och vilka gäller import. Här i stan ser man ganska många lägenhetshus byggda med liknande fasader. Alla blir dessutom inte jättesnygga tycker jag. Fortsätt med erat arbete. Jag tycker att det är viktigt det ni gör.