Öppna kategorin

[ulf 1]

lör 26 dec 2020, 16:01#689486 Jag har egentligen bara startat en tråd på skogsforum, "Sveriges tre trädslag" de andra har blivit startade åt mig.
Men nu kommer den andra från min egen hand, den handlar om vårt historiemedvetande, och begreppet multikronologi, det som beskriver dåtid, nutid och framtid och hur de framkommer samtidigt i ett sammanhang.
Orsak och konsekvens, kontinuitet och förändring är mycket att greppa över, men jävligt nödvändigt om vi inte ska köra vår natur rakt in i ett stort jävla slukhål.
När jag var ung och trodde att alla andra människor var som jag, alltså kände ansvar för natur och sina medmänniskor, så var det mycket lättare att tro vi lärde något av vår historia, det förstår jag numera att vi inte gör.
Vi behöver en sammanfattning av då nu och sedan, inte fler lösa skott rakt ut i rymden, vilket tex skogsforskarnas dans kring Granen nu visar, det blev en fullträff rakt in i ett svart hål.
Som vanligt när det gäller mina trådar, så måste dom få vara breeeda, skogsbruk är alldeles för komplext att sätta in i ett fack, det måste inbegripa ett helt universum, där vi människor bara är en liten flugskit på fasaden av ett växthus, och nästa regn kommer antagligen att spola bort oss.
För att känna historiens vindslag så titta och begrunda denna bild, någon gång i början på 15 talet när Gustav Vasa blev kung, slog denna tall rot, under sin uppväxt fick den uppleva 21 regenter, plankan från trädet låg i mitt loggolv och var en förutsättning för mina förfäder att överleva, ingen frodvuxen planka från vårt nutida skogsbruk hade klarat att piskas av miljontals slag när den livsviktiga tröskningen skulle ta fram bröd och gröt för ett helt år, de ljusa glesa skogar (trasskogar, enligt SLUs skogshistoriker) som stod mellan de timrade torpen, gav beten till miljontals kor, hästar, getter och får, en ko gav mjölk, ost och smör, och varje år en ny kalv, faktum var att 80% av Sveriges befolkning fick allt dom behövde "gratis" från skogarna för 150 år sen, hur många är det i dag.
Vi går vidare med "då nu och sedan" när jag får tid.

• Läs mer om Öppna kategorin
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Hanatorp]

lör 26 dec 2020, 21:20#689530 Och levnadsstandarden var därefter. Noll procent av nutida svenskar skulle vilja gå tillbaka till den standard du yrar om.

[ulf 1]

sön 27 dec 2020, 11:14#689595 Du får läsa på lite om hur städernas befolkning hade det för 150 år sen.
Du har som vanligt fått allt om bakfoten Hanatorp.
Det var städernas folk som emigrerade, inga skogsägare, de hade det mycket bra, den miljon som lämnade Sverige mellan 1860 till 1900 var alla egendomslösa, och hamnade till 90% i städerna, 50 tusen Svenskar bodde i Chicago 1900, 50 miljoner lämnade Europa för "amerika" under denna tid.
Läs Fogelström "Mina drömmars stad" och lär dig hur folk utan skog hade det.
Utan folket i Sveriges skogar och glesbygd hade stadsfolket svält ihjäl på ett par veckor, se på torghandeln i städerna,

Redigerat bort nedsättande och otrevliga angrepp på skogsägare och forskare. Totte

Som jag sagt så ska ni få hjälp nu, att lära er Sveriges sanna skogshistoria ... när jag har tid.

[gurka]

sön 27 dec 2020, 12:51#689605

Det var städernas folk som emigrerade, inga skogsägare, de hade det mycket bra,
Läs Fogelström "Mina drömmars stad" och lär dig hur folk utan skog hade det.

För dem som vill idka "historiskforskning" i skönlitteraturen finns även Vilhelm Mobergs , Utvandrarna.
Den kanske inte har samma Stockholmsfokus, utan har mer ett landsbygdsperspektiv på fattigdomen.

[anersimyra]

sön 27 dec 2020, 13:14#689606 Apropå medellös, hur mycket kostade billigaste tänkbara resa över Atlanten vid den tiden..🤔

[Mellberg]

sön 27 dec 2020, 14:08#689614

Ulfs fula angrepp på skogsägare bortredigerade. Totte

Lika trevlig som vanligt är du, Ulf 1. Tycker vi skall vara glada att vi har många privata skogsägare. Staten och bolagen har nog inte varit det stora föredömet, när det gäller varierad skogsskötsel i ett 150 årigt perspektiv. Det har de privata skogsägarna, medvetet eller omedvetet varit mycket duktigare på. 👍

Sammantaget har Svenskt skogsbruk lyckats mycket bra och varit en nyckelspelare till det välstånd vi upplever idag.

Så vi fortsätter att leva på skogen, inte minst alla stadsbor.

Sedan Ulf 1, kom ihåg att vi tack vare trakthyggesbruket aldrig haft så mycket skog som idag 😎

[Hanatorp]

sön 27 dec 2020, 14:51#689625 Väldigt konstigt Ulf. När jag går i skogarna så ser jag stengrund efter stengrund i markerna., men i samhällena hittar jag inga övergivna husgrunder. Min morfars hem hade 14 människor att herberga. Du fastnar alltid i din egen plats i Bergslagen, men jag förstår att du inte kan något utanför din brädgård

Senast redigerad av Fredrik Reuter sön 27 dec 2020, 15:54, redigerad totalt 1 gång. Anledning: Tagit bort nedsättande ord.

[totte]

sön 27 dec 2020, 15:00#689628 Det är inte acceptabelt med den sortens språkbruk som du för Ulf. Du må ha vilka åsikter du vill och du har full rätt att framföra dina åsikter om skogsbruket och dess företrädare, men inte med ärekränkande språkbruk om varken individer eller yrkesgrupper.

2CVtrac (1951-2012), Homelite ZIP-6 (1960), Homelite SXL-12 (1964), Brumi tvåhjulstraktor (1965), Bolens jordfräs (1968), Gilson 55257 (1981), Jonsered 621 (1972), Jonsered 520 SP (1984), Partner 4200 (2007)

[Fredrik Reuter]

sön 27 dec 2020, 15:53#689644 Texten nedan kommer från Skogsutredningen som släpptes innan jul.
Jag väljer att kopiera in texten i citat då det tar lite tid att hitta i PDF:en som är på 500 sidor.

Vill du läsa hela så finns den här: https://media.skogsutredningen.se/2020/ ... 1_webb.pdf

Detta synliggörande i Skogsutredning kanske passar att diskutera i denna tråd?
Vi har ju sedan gammalt en artikel från Pierre Kjellin som tar upp det faktum att kvalitetsvirke måste importeras, du kan läsa mer om detta i tråden Statens Fastighetsverk renoverar med ryskt kvalitetsvirke samt tråden Fastighetsverket: För dyrt leta kvalitetsvirke i egen skog.

Och som Totte skriver, håll god ton. Det gäller ALLA.

7.3.6 Behov av kvalitetsvirke vid sidan av skogsindustrins flöden

Den storskaliga skogsindustrin står för en mycket stor del av den totala efterfrågan av skogsråvara i Sverige. Det finns emellertid anledning att även belysa en mindre, men växande nisch inom träförädling som efterfrågar högkvalitativt virke.

Att bygga hus av trä har traditionellt varit det huvudsakliga byggsättet i nästan hela landet. Huvuddelen av den äldre bebyggelsen i mindre städer och på landsbygden utgörs därför av olika typer av träbyggnader. Byggnadsvirket valdes traditionellt ut efter önskade dimensioner, längder och egenskaper. Det var oftast mogen fura i grov dimension med jämn och långsam tillväxt, med en hög kärnandel som efterfrågades. Det är främst äldre träd som får dessa egenskaper. Inte sällan kom då byggnadsvirket från träd som var uppåt 200 år och äldre.

De svenska tallskogarna sköts i dag huvudsakligen för att tillmötesgå den storskaliga skogsindustrins behov och avverkas därför vid 80–110 års ålder. Utbudet av virke från äldre träd är därmed i det närmaste obefintligt och skogen brukas i dag huvudsakligen på ett sätt som gör att dessa träd inte produceras. Det traditionella byggandet har andra kvalitetskrav på virke och efterfrågar andra typer av produkter än de som i huvudsak produceras i skogen i dag.

Sedan det europeiska byggnadsvårdsåret 1975, har en medvetenhet om att det byggnadstekniskt och mest hållbara sättet att renovera byggnader på är att utföra det med samma material och med samma metoder som de en gång uppfördes. I politiken för Gestaltad livsmiljö konstateras att våra framtida hållbara bostäder i huvudsak består av det redan byggda och att kompetensen om hur vi ska ta hand om dessa byggnader är svag inom byggsektorn i dag, då huvudfokus där är på nyproduktion i storstadsområdena.

Gestaltad livsmiljö handlar också om att beakta äldre bebyggda miljöer som en social och ekonomisk resurs. Det avser även att förstärka fokus på att restaurering av existerande byggnader är en typ av återbruk som kan, om den utförs kompetent, uppfylla kriterierna för cirkulär ekonomi och hållbar utveckling. När samhället utvecklas snabbt är det viktigt att skapa goda förutsättningar både för bevarande och utveckling av den byggda miljön. Estetiska och kulturhistoriska värden har stor betydelse för utvecklingen av hållbara och attraktiva livsmiljöer. Ett helhetsperspektiv på den gestaltade livsmiljön innefattar även förvaltning, underhåll och vård av den befintliga bebyggelsen utgör en lika viktig uppgift som skapande av nya områden.

En specialiserad nisch av hantverkare inom byggsektorn har därefter vuxit fram, populärt kallat byggnadsvård. Det finns uppskattningar om att efterfrågan på högkvalitativt virke i Sverige för denna nisch ligger på uppemot 250 000 m per år. En stor del av det specialvirke som efterfrågas importeras i dag, trots att bland de större förvaltarna av kulturhistoriskt intressanta byggnader finns en vilja att minska behovet av transporter och att kunna använda och förädla högkvalitativt timmer lokalt.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska enligt lagkraven förvaltas med traditionella material och metoder. Enligt varsamhetskravet i plan- och bygglagen gäller det all kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Därutöver finns särskilda krav på byggnadsminnen enligt bland annat kulturmiljölagen. Totalt finns i landet cirka 3 000 kyrkobyggnader och över 2 000 skyddade bebyggelsemiljöer i privat eller offentligt ägo som omfattas av detta skydd.

Staten har som förvaltare ett särskilt krav att uppträda föredömligt i sin förvaltning i dessa frågor genom exempelvis Statens fastighetsverk. Staten avsätter i dag närmare 1 miljard kronor i bidrag för förvaltning av skyddade byggnader. Exempelvis använde Svenska kyrkan år 2019 cirka 392 miljoner kronor av den kyrkoantikvariska ersättningen på vårdinsatser av konstruktioner eller byggnadsdelar av trä; som stomarbeten, konstruktionselement och bjälklag, omläggning av spåntak med tjärning, fasad samt fönster och dörrarbeten. De statliga bidragen kräver alla egenfinansiering som uppgår till ungefär samma summa.

Utöver den byggnadsvård som sker i offentlig eller i kyrkans regi finns en stor privat efterfrågan, som vuxit sig allt starkare de senaste 30 åren. Hälften av företagen som är nischade mot byggnadsvård är startade efter år 2000. Dessa återfinns i huvudsak på landsbygden.

Enligt en branschstudie som genomfördes år 2016 omsätter denna nisch i byggsektorn över 2 miljarder kronor. Majoriteten av företagen jobbade med privatkunder. Hälften av företagen uppgav att de hade anställningsbehov. I sammanhanget kan nämnas att en totalinventering i Halland under åren 2005–2009 visade att det var ca 10 procent av all bebyggelse i länet.

Hantverkare som arbetar med träförädling inom traditionellt massivt träbyggande efterfrågas i dag även inom småskalig nyproduktion. Ofta i anslutning till befintlig bebyggelse men också i nya byggnader med modernt formspråk. Att kunna använda lokalt byggmaterial, processa det så lite som möjligt och med korta och få transporter när ett hus byggs kan vara ett hållbart byggsätt för småhus.

Inom arkitekturen pågår en utveckling av alternativa system för hållbart byggande. Koncept som cirkulär ekonomi, ”regenerativ design” och ”eco-economy” pekar alla i samma riktning: Att med utgångspunkt i naturliga och lokala material utveckla moderna och hållbara byggnadssätt.

Traditionellt byggnadsvirke och andra produkter, som undertryckta granar och törstubbar till tjära, behöver skogar med träd av alla åldrar och dimensioner sida vid sida. Det finns därmed ett behov av skogar som utgör en ”materialbank” på rot för att säkra tillgången kontinuerligt och för att säkerställa framtida behov. I dag förekommer det, i mindre skala, att företagare som förädlar kvalitativt virke och andra skogliga produkter sköter egen skog för att täcka behoven i den egna verksamheten. Inte sällan sköts sådana skogar utan att slutavverkas eller markberedas. Det finns även ett mindre antal köpsågverk som kan hantera virke som upprätthåller de kvalitetskrav som efterfrågas i branschen. Efterfrågan är dock i dag betydligt större än tillgången på virke från denna typ av skog.

Huvuddelen av detta specialsortiment importeras därför i dag från länder som Ryssland och Kina, ibland via Finland. Att utveckla starkare produktions- och distributionskanaler i Sverige skulle möjliggöra fler arbetstillfällen och företagsetableringar över hela landet.

Behovet av skogsråvara inom den ovan beskrivna delen av skogsnäringen kommer aldrig att kunna konkurrera med efterfrågan inom den storskaliga skogsindustrin. Det finns dock många markägare som i dag helt avstår från skogsvårdsåtgärder och som har andra syften med sitt ägande än att bedriva ett rationellt lönsamhetsmaximerat skogsbruk. Bland dessa kan det förmodas finnas intresse att i stället avverka vissa träd för lokala byggprojekt, till exempel för renovering av kyrkobyggnader, som en gång uppfördes av virke från samma skogar. I sammanhanget bör nämnas att betalningsviljan för högkvalitativt byggnadsvirke är betydligt högre än för standardsortiment. Även uttag av enstaka träd kan därmed ge en nettovinst.

Marknaden för kvalitetsvirkesförädling är ännu omogen. Samordningen och information bedöms som bristfällig. Här kan lokala och regionala samverkansprojekt vara en viktig väg framåt för att synliggöra ett möjligt alternativ för markägare som inte kan tänka sig att bedriva ett trakthyggesbruk i sin skog.

Ett annat problem som identifierats för att få fler att satsa på denna typ av skogsbruk är att överhållning av skog för att kunna producera kvalitetstimmer kan generera en skog med höga biologiska värden. Det kan skapa osäkerheter om det kommer att vara tillåtet att avverka dessa träd i framtiden, antingen på grund av myndighetsbeslut eller på grund av en eventuell skogsbrukscertifiering.

När höga naturvärden ses som en affärsrisk minskar viljan att bruka sin skog på ett alternativt sätt i förhållande till skogsindustrins behov. Kunskapen om alternativa skötselsystem som medger att gamla, men friska träd, kan användas till kvalitetsvirkesproduktion mot en annan bransch än den storskaliga skogsindustrin bör därför utvecklas.

I detta sammanhang bör Svenska kyrkan och Statens fastighetsverk, som några av landets största skogsägare och som förvaltare av en stor mängd kulturhistorisk värdefulla träbyggnader kunna spela en nyckelroll, både i en dialog med myndigheter och med certifieringsorganen. Skogsstyrelsen bör även kunna utarbeta råd om hur äldre skogar kan och bör skötas för att möjliggöra uttag av kvalitetsvirke från äldre träd.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[ulf 1]

sön 27 dec 2020, 16:35#689654 Det är alltid jobbigt att höra sanningen, särskilt om du ägnar dig åt något som är skadligt för dina medmänniskor, att vi försvarar vad vi gör är ju självklart, hur korkat vi än beter oss, men att inte få säga som det är, med argumentet att man ärekränker människor, är på något vis beviset på att man kan lura människor, men man får inte säga att dom är lurade.
Det är oxå det ultimata beviset för att politisk korrekthet verkligen existerar.
Att vi på dryga 100 år gått ifrån att 80% av befolkningen i huvudsak livnärt sig på jord och skogsbruk, till att någon ynka procent gör det, är ju självklart inte en framgångssaga, utan en tragedi i många akter.
Att vi degraderat vår natur till en trädodling under samma period, och därmed tagit bort livsrummet för flertalet arter som ju inte hittar något hem i planteringarna, är väl betydligt viktigare än att vi eventuellt har höjt volymen per hektar med några få procent, antagligen är detta dessutom fel av skogstaxen, för 60 år sen hade mina trakter i Bergslagen strax över 100 kubik per hektar, liksom det har idag och Norrbotten hade man 65 kubik, i dag är det 60, så vad säger det om dagens skogsbruk, inte att det är en succe tycker jag, i min lilla skog finns idag 260 kärlväxter liksom för 100 år sen, i bolagsskogarna runt mig är det 40 på sin höjd, är det inte så att detta är vad man normalt kallar utrotning.
Visst har vi några platser där alla arter som borde finnas, finns, men det betyder inte att något är bra.
Att vi har 2% naturlig skog som får utvecklas utan att alla träd tas bort med 50-60 års intervaller betyder inget i det stora sammanhanget, de produktiva skogarna ska inte delas upp i 98% plantering och 2% museum, utan alla arter har rätt att få sitt utrymme, vi skäller på Brasilien, men 70% av regnskogarna har aldrig sett en människa.
Någon som tror det finns en enda ren granskog i Sverige om 100 år, Lars Lundqvist möjligtvis, men givetvis får han fel, vårat klimat är på väg mot en granfri period på några tusen år, ändå satte Sveriges skogsägare nytt rekord i planterade granplantor 2019, här ligger nog svaret på varför vi har världens sämsta skogsbruk, vi kan inte bättre.

[totte]

sön 27 dec 2020, 23:26#689800

med argumentet att man ärekränker människor, är på något vis beviset på att man kan lura människor, men man får inte säga att dom är lurade.

Observera att jag skrev: "Du må ha vilka åsikter du vill och du har full rätt att framföra dina åsikter om skogsbruket och dess företrädare, men inte med ärekränkande språkbruk".

Du har alltså fått kritik för ditt oerhört otrevliga sätt att uttrycka dig och inte för vilka åsikter du vill framföra. Att du får kritik för att till exempel hävda att Sveriges skogsägare inte har ett existensberättigande är bara ett bevis på att du inte verkar klara att argumentera på ett anständigt sätt.

2CVtrac (1951-2012), Homelite ZIP-6 (1960), Homelite SXL-12 (1964), Brumi tvåhjulstraktor (1965), Bolens jordfräs (1968), Gilson 55257 (1981), Jonsered 621 (1972), Jonsered 520 SP (1984), Partner 4200 (2007)

[Josephine]

mån 28 dec 2020, 00:20#689809 Här kanske det också kan passa att återknyta till det som Torbjörn skrev om skogsskötseln i New England > Skogsskötsel och skogsfakta - New England De har en lägre produktion med producerar kvalitetsvirke.

Skogsturismen spelar en stor roll därborta och faktum är att det inte alltid är nödvändigt att turisterna kommer till skogen fysiskt.
Jonna Jinton har nu 2 420 000 abonnenter på sin YouTube kanal och drar in rejält med pengar på sina fotografier och sin och sin mans smyckesförsäljning.

För övrigt tycker jag personligen det är synd att såga ner träd för tillverkning av toapapper. Jag köper enbart 100% återvunnet papper.

If you want to be happy for a year, plant a garden; if you want to be happy for life, plant a tree. ~ English Proverb

[Mellberg]

mån 28 dec 2020, 01:15#689814 Ulf 1 har som vanligt inte många rätt. Sanningen är att virkesförrådet är ungefär dubbelt så stort idag som för 100 år sedan. Den årliga tillväxten var ca 70 miljoner m3sk 1970 och är idag 120 miljoner.

Kronosågar anlades och var i drift under perioden 1573 - 1620. Det var bara riktigt grova stockar som sågades, längden var 7,2 eller 8,4 meter. På endast 50 år var det slut på alla grova träd och verksamheten upphörde helt.

Här i Ångermanland fanns sågar i Moliden 1573 - 1600, Bollsta 1574 - och Utansjö 1601 -.

Lite skogshistoria. 😎

[ulf 1]

mån 28 dec 2020, 12:24#689858 Totte jag vill verkligen inte bråka med dig, du har all rätt att rätta mig, bara vi förstår varandra.
Jag läste en artikel om elbilar för ett tag sen, rubriken var "Har fossilmotorn något existensberättigande!?"
Tror att det inspirerade mig till att fråga om Sveriges skogsägare som kalhuggit 70% av vår natur på 60 år har det.
Jag kan ju inte ha helt fel i min kritik, då fler länder förbjudit det skogsbruk som vi bedriver.
Mellberg är fast besluten om att vi har en framgångssaga att berätta, men då får han sluta rabbla och förklara dessa fakta.
Enligt "skogstaxen" har vi idag 3,6 miljarder skogskubikmeter (3sk), tillväxten 2019, 123 miljoner 3sk, avverkning plus "årlig naturlig avgång" var enligt "taxen" 104 miljoner 3sk.
Det är fakta som jag inte tror är särskilt exakt, men ändå det våra politiker och allmänhet får acceptera, då ställer sig frågan, 2014, var enligt "taxen" tillväxten 130 miljoner...?, vad har hänt, Mellberg skriver "Den årliga tillväxten var ca 70 miljoner m3sk 1970 och är idag 120 miljoner." men Mellberg har ett flexibelt sett att se på vårt skogsbruk, att plocka ut 70% av en tillväxt som till stor del skapades i de mycket äldre träd som fanns för 50-60 år sen, är något helt annat än att plocka ut 90% av en tillväxt som till numera till större del skapas i monotona planteringar med mycket yngre träd, det är på inget vis hållbart och borde givetvis varnas för från våra produktionsforskare, men dom håller käft och vill inte störa nästa utdelning av forskarbidrag.
Vi har år för år ökat på vårt ljugande om vårt skogsbruk, och står nu inför en väldigt stor omställning, då vi inte längre kan bli trovärdiga utan att lägga korten på bordet.
Vi skulle ju kunna börja med att bestämma när ett träd är avverkningsmoget, men det skulle betyda att vi inte kunde avverka på minst 30 år.
Vi skulle ju kunna beskriva vår historia rätt, men det skulle betyda att vi inte har haft några som helst framgångar på 60 år.
Det bästa vore att att vi glömde vad vi gjort de senaste 60 åren och att vi glömde all skogsproduktionslära som skrivits, då skulle vi komma ikapp de andra länderna, och få en chans till ett modernt skogsbruk där hela naturen får vara med.
Fortfarande, just i dag, kan LRF skriva så här, utan att någon uppfattar hur tragiskt det är, "Trots att Sverige har en liten skogsareal i globala mått mätt är vi en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror."
Ja vi är faktiskt på andra plats i Världen som exportörer av våra skogar .... är det verkligen något att skryta med..... att vi som har 0,57% av värdens skogsyta ligger på andra plats som trädexportörer, ta er samman, snälla.

[Mellberg]

mån 28 dec 2020, 13:38#689879 Vet inte vad det är jag ska förklara. Verkar som du blandar ihop siffror och begrepp, Ulf 1. Den årliga tillväxten 1970 = 70 miljoner m3sk och är idag ca 120 miljoner. Det innebär att det finns nästan dubbelt så mycket skogsråvara att tillgå!

SCA byggde sulfatmassafabriken i Östrand 1931 med en produktion på 100.000 årston. Idag efter senaste utbyggnaden är produktionen ca 1 miljon årston. Utan tillgång till mer råvara inom landet skulle knappast den senaste utbyggnaden blivit av.

I Sverige får man inte slutavverka yngre skog. I skogsvårdslagen är angivet lägsta tillåtna slutavverkningsålder. Knappt 1% av skogsarealen avverkas årligen, så snittåldern på den avverkade skogen är ca 100 år.