Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Torbjörn Johnsen]

tor 23 maj 2019, 17:18#567667 Skogsskötseln i New England och i delstaten New York är mycket extensiv. Med det menas att den inte är speciellt skötselintensiv. Plantering och röjning förekommer inte utan skogarna sköts med hjälp av selektiv avverkning. Tack vare ett bra klimat där de flesta trädslag självföryngrar sig lätt går det bra att jobba på det sättet. Områdets avverkningsnivå ligger ganska lågt i förhållande till tillväxten. Däremot är avgången av döda träd betydligt högre än i Sverige.

Det här är en del i en hel serie artiklar om New Englands skogsbruk. Du hittar länkar till de andra delarna längst ner i den här tråden.

2020-06-23: Vi har uppdaterat den här tråden med senaste data från både USA och Sverige. Läs mer om vad som skiljer lite längre ner i tråden .

New England är definitivt ingen marknad för den som säljer markberedningsmaskiner eller planteringsrör. Här låter man naturen göra jobbet och i princip all ny skog kommer upp genom självföryngring. Tack vare ett fuktigt och nederbördsrikt klimat så verkar det fungera alldeles utmärkt. Vi ska försöka beskriva hur vi uppfattat den skogsskötsel vi kom i kontakt med men först lite bakgrundsfakta om skogarna i New England. Vill du läsa mer om de olika trädslagen som finns här så hittar du det i en egen tråd (länk till tråd 3, finns längst ner).

1558616766_vermont_landscape.jpg

Nästan bara skog i New England
Området i USA som kallas New England ligger norr om staden New York och ut mot Atlanten. New England består av delstaterna Maine, Vermont, New Hampshire, Massachusetts, Connecticut och Rhode Island. I väster gränsar det mot delstaten New York och i norr mot Kanada. Närmast kusten är det ett mycket befolkningstätt område men ju längre norrut man kommer desto glesare blir det mellan själarna. Det mesta av Maine, Vermont och New Hampshire är renodlad glesbygd och det ser likadant ut i norra delarna av delstaten New York som vi också besökte.

1558616766_springcolors.jpg

Nu har vi ju inte sett allt skogsbruk i den här delen av världen utan måste lägga in en brasklapp om att det kan se annorlunda ut än det vi uppfattat. Ett område som vi t ex inte besökte var norra delarna av Maine där det finns mer barrskog och bolagsmark än i resten av New England och där skogsbruket verkar drivas mer intensivt än i de delar vi besökte. De entreprenörer och skogskonsulter vi har träffat och pratat med ger dock en ganska tydlig bild av hur skogsbruket ser ut.

Inga hyggen - ingen plantering
Vi såg väldigt få kalhyggen under vår resa. De flesta skogar ser ut att ha någon form av kontinuitet och man uppfattar, i alla fall på håll, att det “är skog överallt”. Eftersom det inte förekommer några hyggen så verkar det heller inte ske någon föryngring med plantering. All föryngring sker med självföryngring av befintliga trädslag. Det sker genom att man med avverkning glesar ut eller öppnar upp bestånden. Ofta i flera steg med många år mellan (typ 20 år).

1558616734_p1060295.jpg

Olikåldriga bestånd
Vissa skogsägare jobbar efter en skötselprincip som kallas “Dauerwald” vilket vi skulle kalla “kontinuitetsskogsbruk”. Metoden går inte nödvändigtvis ut på att skapa olikåldriga bestånd utan kan ses mer som en utdragen föryngring där ett minskat antal väldigt värdefulla träd får bära markens förräntning under successionen medan en spretig mix av inväxande yngre träd får allt mer utrymme. Men vissa skogsägare strävar även efter att få till olikåldriga bestånd och det kan man ju säga att man får då det hela tiden finns skog i lite olika åldrar. Men det är inget egentligt blädningsskogsbruk.

1558616734_p1060281.jpg

Ingen röjning
Självföryngringen verkar fungera bra så det kommer upp ny skog överallt. Det som är svårt för ett svenskt skogsöga att förhålla sig till är att man inte röjer någonting i den uppväxande ungskogen. Träden får växa som dom vill och många dukar givetvis under av snötryck eller konkurrens. Man gör i princip inget med de yngre träden förrän de uppnår säljbar dimension, åtminstone som massaved. Undantaget är de småträd som ryker för vägar eller fällare när äldre träd ska avverkas och det kan kanske jämföras med någon slags korridorsskogsbruk eftersom det är ganska tätt mellan vägarna oavsett om virket körs ut med skotare eller skidder (stamlunnare).

Gallring?
Gallring är kanske inte det första begrepp vi skulle använda för de selektiva avverkningar som görs men det är nog egentligen vad det handlar om. När man går in med en avverkning så hugger man i första hand fram de prioriterade och mest värdefulla träden så att de får utrymme att växa vidare. Främst hardwood (lövträd) i form av ek, ask, glanshägg (black cherry), lönn eller gul björk men även white pine som är den vanligast tallarten. Mindre värdefullt löv som t ex pappersbjörk och bok tas ut och även sämre softwood (barr) som typ hemlock, gran eller ceder huggs bort.

Låga virkesförråd
Generellt sett så håller bestånden ganska låga virkesförråd i förhållande till markens bördighet och vad som skulle kunna stå där i mer likåldriga och mer intensivt skötta skogar. Vi såg en del bestånd efter vägarna där det troligtvis var nationalpark och där skogen stått orörd under lång tid. Där kunde det stå imponerande volymer. Sedan är det ibland lätt att lura sig på virkesvolymerna när det blir grovt löv och även grov white pine. Träden som blir kvar till sista avverkningen är betydligt grövre än vad vi är van att se här hemma så även ett glest bestånd kan hålla en hög volym. Om man däremot tittar på de genomsnittliga virkesförråden så har alla delstater utom Maine högre förråd per hektar än vad vi har hos oss. Det finns ingen kalmark eller röjningsskog som drar ner genomsnittet. Jämför man istället med Tyskland så är virkesförråden låga för den här typen av mark.

Kalkyl utan föryngringskostnader
Vi har inte sett några ekonomiska kalkyler för det amerikanska skogsbruket men om man sätter upp en modell som har 0 kr i kostnad för markberedning/plantering och 0 kr i röjningskostnad så är det klart att man klarar en betydligt lägre volymtillväxt utan att man får ett sämre nuvärde än vad ett intensivare trakthyggeskogsbruk skulle ge. De avverkningar som görs har också högre medelstamsvolymer än vad våra tidiga gallringar har.

Passivt trädslagsval
Det råder ingen tvekan om att det är stor värdeskillnad mellan olika trädslag. Ett enda grovt träd av ek, ask, körsbär eller lönn kan motsvara värdet av 30-40 kubikmeter sämre virke (lika mycket som ett svenskt gallringsuttag per hektar). Därmed finns också ett intresse att verkligen gynna dessa trädslag. Men så vitt vi förstår så gjordes väldigt lite för att styra vilka träd som etableras och som får utrymme i yngre ålder utan man låter naturen ha sin gång tills man kommer in med de första avverkningsingreppen. Ett undantag var tydligen boken som ibland sprutades bort med herbicider då den ansågs konkurrera ut mer ljuskrävande och värdefullare lövträdsarter.

Liquidation cut
En del bestånd som vi såg från vägen, speciellt i de nordligare delarna av området, hade mycket liten andel av värdefullare löv men väldigt mycket av trivial björk och ibland asp. En del av dessa områden var säkert tidiga successioner efter att marken hade varit bränd eller att det hade gjorts s k likviderande avverkning. D v s att allt tagits ner och att man inte gjort någon föryngring utan bara låtit skogen stå.

Ändrad markanvändning
New Englandområdet koloniserades tidigt av den europeiska befolkningen och från 1600-talet till slutet av 1800-talet omvandlades allt mer av marken till odlingsmark. Som mest var skogen undanträngd till halva landarealen men under hela 1900-talet och fram till idag har skogen återtagit stora arealer. Idag har flera av NE-delstaterna en andel skogsmark överstigande 80% av landarealen, mest har Maine med ca 90% av marken täckt av skog. Under senare år har dock skogsutbredningen avstannat och t o m tryckts tillbaka något p g a urbaniseringens behov av mark.

1558616734_p1060282.jpg

En enda stor nyckelbiotop?
Kännetecknande för alla bestånd vi sett är att de innehåller mycket död ved i alla nedbrytningsfaser. Man skulle nog med fog kunna säga att i stort sett vartenda bestånd vi besökt hade klassats som nyckelbiotop om man hittat det här i Sverige! Det här med död ved är också en av de största skillnaderna vi ser om man jämför med Sverige. I New England och delstaten New York dör lika mycket skog varje år som motsvarar 26% av den årliga tillväxten. I Sverige är den siffran 10%. Dödsorsakerna verkar främst att vara skador av snö, insekter, svampangrepp, ålder och självgallring. Det brinner också lite skog varje år men i den här delen av USA är det nederbördsrikt och därför sällsynt med bränder under växtsäsongen.

1558616734_p1060172.jpg

Värde istället för volym
Man kan säga att skogsskötseln i New England mer inriktas på värde än på volym. Målet är grovt timmer av värdefulla trädslag som ger såg- eller fanérstock.

Siffrorna i tabellen här nedan är uppdaterade med senaste data från både USA och Sverige. Det gäller även de siffror som anges i texten här nedan. Här finns en mer utförlig förklaringi vad som skiljer i de senaste siffrorna jämfört med tidigare data som hade några år på nacken (länk)

Tillväxt och avverkning
I tabellen här nedan kan du se lite fakta om skogsbruket i New England och New York. Motsvarande siffror från Sverige finns med som jämförelse. Arealen “Timber land”, som väl närmast kan jämföras med vår definition “Produktiv skogsmark”, är 18,4 miljoner hektar. Både areal och virkesförråd ligger på drygt 80% av Sveriges nivå. Om man däremot tittar på den årliga tillväxten så är den bara 64% av den vi har i Sverige. Det här kan antagligen tillskrivas en högre andel långsamväxande lövträd och ett mindre skötselintensivt skogsbruk. Markens bördighet borde kunna ge betydligt högre volymer.

När det gäller den årliga avverkningen så hugger man i den här regionen bara 25,4 miljoner kubikmeter per år. Det här kanske inte ska jämföras med vår bruttoavverkning på 93,4 miljoner m3sk utan troligen mer med vår nettoavverkning (gagnvirkesuttag) som ligger en bit över 70 miljoner m3sk. Oavsett så är det en låg siffra i New England/New York. Varje år så försvinner också 19,3 miljoner m3sk genom “mortality”. D v s träd som dör av olika orsaker. I Sverige är den siffran 11,7 miljoner m3sk.

Större kolsänka den svenska skogen Sverige
Det som blir kvar netto efter avverkning och mortality, och som bygger upp virkesförrådet varje år, motsvarar i New England och New York-området ca 1,6 m3sk/ha. I Sverige har vi under lång tid byggt upp förrådet med ca 1 m3sk/ha och år men den siffran sjunker nu och enligt senaste Skogsdata (2020) är den volymen nu 0,4 m3sk/ha. Det betyder i klartext att skogen i nordöstra USA nu bygger upp fyra gånger så stort virkesförråd per hektar och år i jämförelse med Sverige. Sedan, beroende på hur man betraktar den döda veden jämfört med virket som tas ut som industrived, kan den här siffran ökas ytterligare till USAs fördel. Den döda veden behåller troligen sitt kol avsevärt längre än den ved som används till bränsle-, pappers- och cellulosaprodukter.

Stor potential i USA Northeast
Hur man än vänder och vrider på siffrorna borde det ändå innebära att den här delen av USA har en stor potential att producera mer industrived den dagen efterfrågan (och priserna) stiger.

Här finns en tabell där vi jämför lite skogsliga fakta mellan Sverige och delstaten NewYork tillsammans med delstaterna i New England (Maine, New Hamshire, Vermont, Massachusetts, Connecticut och Rhode Island):

Delstater	New England + NY*	Sverige**
Produktiv skogsmark/timberland ( % av landytan )	69	58
Andel privatägd	74	75
Andel public	26	25
Tribe	-	0
Timber land ( milj ha )	18,3	22,3
Förråd ( milj m3sk )	2685	3116
Tillväxt per år ( milj m3sk )	73,6	115,0
Årlig avverkning, brutto ( milj m3sk )***	25,4	93,4
Mortality/död per år ( milj m3sk )	19,3	11,7
Förrådsuppbyggnad/år ( milj m3sk )	28,9	9,9
Förråd/ha ( m3sk )	147	140
Tillväxt /ha & år ( m3sk )	4,0	5,2
Avverkning/ha & år ( m3sk )	1,4	4,2
Mortality/ha & år ( m3sk )	1,1	0,5
Förrådsuppbyggnad/ha & år ( m3sk )	1,6	0,4
Tillväx i % av förråd	2,7	3,7
Avverkning/år i % av förråd ( % )	0,9	3,0
Mort/år i % av förråd ( % )	0,7	0,4
Avverkning/år i % av tillväxt ( % )	34,5	81,2
Mortality/år i % av tillväxt	26,2	10,2
Förrådsuppbyggnad/år i % av tillväxt	39,3	8,6
Förrådsuppbyggnad/ år ( % av förråd )	1,1	0,3
Förrådsuppbyggnad/år ( % av tillväxt )	39	9

Källa:
USA: USDA/FIA 2017
Sverige: SLU, Riksskogstaxeringen (Skogsdata 2020) utom avverkningssiffran som kommer från Skogsstyrelsen/SCB

Här hittar du de andra trådarna i vår artikelserie från New England:

1. Skogsforums serie om skogsbruket i nordöstra USA
3. Många olika trädarter i New Englands skogar
4. Virkesmarknad och priser i New England & New York
5. Avverkningsteknik i New England och New York
6. CTL-avverkning med fällare, processor och skotare, Maine (video)
7. CTL-avverkning med skördare & skotare, Vermont (video)
8. Helstamsavverkning med fällare & skidder, New York (video)
9. Leaf Peeping - höstfärger som intäktskälla
10. Att vara skogsägare i New England
11. Hancock Lumber - Amerikanskt tallsågverk (video)

• Läs mer om Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Senast redigerad av Torbjörn Johnsen tis 23 jun 2020, 10:59, redigerad totalt 4 gånger.

[Torbjörn Johnsen]

sön 02 jun 2019, 19:50#569151 Jag tycker att det finns anledning att reflektera lite över siffrorna som jämför Sveriges skogar med New Englands/New Yorks. Varför?
Jo, i New England finns ett fullskaligt exempel på hyggesfritt skogsbruk. Delvis skiktat men definitivt hyggesfritt. Vad ger det för konsekvenser för tillväxt, avverkning mm mm? Här är det bara att jämföra. Och det skiljer mycket!

Förutsättningarna är ju som vi skrivit inte helt jämförbara. Jag gissar att vi kan jämföra mycket av det här områdets klimat och växtzoner med det vi har i Skåne och Halland. Sedan har vi en tydlig lövdominans vilket påverkar utfallet i tillväxt mm. Men jag tycker ändå att det är värt att notera följande:

Nästan lika stort
Det är ett område som har nästan lika mycket skog som vi har. Drygt 81 % av vår produktiva skogsmarksareal. Om jag viktar siffrorna för Sverige efter New Englands/New Yorks skogsareal så kan vi jämföra rakt av.

Lika stora virkesförråd
Det totala virkesförrådet i NE-området är något större än det svenska för motsvarande areal. Virkesförrådet per hektar är hos oss 140 m3sk/ha och i NE/NY 147. Ganska liten skillnad. Men om vi skulle jämföra virkesförrådets fördelning per hektar på en karta så skulle vi få en mycket jämnare "heat map" i USA än i Sverige. Alltså att det är större skillnad mellan olika bestånd i Sverige. PÅ en del ställen är det 0 m3sk/ha för att det är nyavverkat medan det kan stå 5-600 m3sk/ha på andra ställen. I NE/NY skiljer det mindre mellan ytterligheterna. Inga hyggen eller ungskogar med få kubikmeter men heller inte så stora ytor med riktigt många kubik/ha.

Tillväxten är lägre
I NE/NY växer det knappt 80% så många kubikmeter per år jämfört med i Sverige. Trots att virkesförrådet är i stort sett detsamma? Vad kan det komma sig? Hos oss växer det 5,2 m3sk/ha i snitt och i NE/NY 4,0 m3sk/ha. Eller om man ser det i relation till virkesförrådet: 3,7% av virkesförrådet varje år i Sverige men bara 2,7 % i NE/NY. Troligen beror det till viss del på att lövandelen är hög och att många av lövträdarterna växer långsammare än våra "turbogranar". En annan bidragande orsak kan vara att allt självföryngras och att man därför inte gör någon direkt ståndortsanpassning förrän träden ger gagnvirke och olämpliga trädslag gallras bort. Ytterligare en faktor kan vara att man fokuserar på ett gynna individer av äldre värdefulla träd när man hugger istället för att gynna hög generell tillväxt.

Ännu lägre avverkningsnivå
I Sverige avverkar vi ca 81% av den årliga tillväxten (volymen). Motsvarande siffra för NE/NY är ca 35%. Detta gör att avverkningen i NE/NY enbart kommer upp till 33% av vår på motsvarande yta. 1,4 m3sk/ha och år i NE/NY men 4,2 m3sk/ha och år i Sverige. Men så driver Sverige också ett av världens intensivaste skogsbruk utanför det egentliga plantageskogsbruket.

Nu tror jag dock att de amerikanska siffror jag hittat för avverkning avser industrived och inte bruttoavverkning. Men om vi använder motsvarande siffra för Sverige (nettoavverkning industrived) så hamnar man ändå bara på ca 40% av vår avverkning. Då pratar vi i och för sig bara volym (vilket vi ju gärna gör här i Sverige) och inte värde. Tar vi hänsyn till virkesvärdet blir siffrorna troligtvis något bättre för NE/NY då de har mycket värdefullt lövtimmer.

Mycket skog som dör
Den i särklass största skillnaden mellan skogen i NE/NY och i Sverige är det som kallas "Mortality". D v s hur mycket ved som dör varje år. Den siffran är 2,2 gånger större i NE/NY än vad den är i Sverige på motsvarande areal. I NE/NY dör lika mycket virke motsvarande 26% av den årliga tillväxten. I Sverige är samma siffra drygt 10%. Mycket beror på att man inte röjer eller gallrar i likåldriga bestånd som vi gör utan självgallringen är omfattande. Dessutom är skogsbruket extensivt i den meningen att man inte återkommer så ofta till varje område och att man inte åker och hämtar små volymer av vindfällen eller snöbrott. Till allt detta ska läggas att området i NE/NY troligen är hårdare utsatt för väderkatastrofer än vad det är här i Sverige. Speciellt för skador orsakade av snö och isstormar.

Stor förrådsuppbyggnad i USA
Den årliga tillväxten minus avverkningen och minus träd som dör = den årliga förrådsuppbyggnaden. Med en låg avverkning och trots hög mortalitet får skogen i NÖ USA en avsevärt högre förrådsuppbyggnad än vad vi har i Sverige. Förrådsuppbyggnaden per år i NE/NY ar fyra gånger så stor som hos oss. Men så avverkar vi också tre gånger så mycket skog/ha och år. I Sverige minskar förrådsuppbyggnaden nu eftersom avverkningarna ligger högt och tillväxten minskat de senaste åren. Vi bygger upp förrådet med 0,4 m3sk/ha och år men i NE/NY ökar det med 1,6 m3sk/ha och år. Ser man förrådsuppbyggnaden i relation till den årliga tillväxten så blir knappt 10% av tillväxten kvar som en förrådsökning medan den siffran är nästan 40% i USA.

Kolbalansen?
Med en mycket större tillväxt i den svenska skogen jämfört med NE/NY måste det ju betyda att den svenska skogen tar upp avsevärt mer av CO2 under ett år jämför med motsvarande areal i NE/NY? Vi avverkar dock nästan tre gånger så mycket och en hel del av denna avverkning (mer än 60%) frigör sin CO2 ganska snabbt då den används i kortlivade produkter (toapapper, tryckpapper, kartong...) eller eldas i industrins processer eller i värmeverk.

Mortality (avgång/död) står för 1,1 m3sk/ha och år i NE/NY (0,5 i Sverige) och den här veden släpper ut sin CO2 ganska långsamt och kan till viss del räknas som en kolsänka. Den årliga förrådsuppbyggnaden kan definitivt räknas som en kolsänka. Beroende på hur man räknar den döda veden så får man olika resultat för de olika skogarna men oavsett hur så är den amerikanska skogen som den sköts idag en stor kolsänka. Skogarna i nordöstra USA bygger upp virkesförrådet med fyra gånger större volym per år än det svenska och beaktar man att en stor del av detta är lövved som innehåller mer kol per m3 så motsvarar det ca sex gånger större årlig kolsänka.

Sedan kan man ju lägga till det som kallas "substitution" också för att göra ekvationen lite mer komplicerad...
D v s att en viss del av skogsprodukterna (trävaror, kartong, energi...) ersätter fossilbaserade eller fossil-intensiva (plast, beetong, stål...) och därmed förbättrar kolbalansen ytterligare.

Här bör då Sverige få betydligt högre värden än det nordamerikanska skogsbruket men man får då även beakta produktmixen. I Sverige använder vi mer än 60% av allt avverkat virke till mycket kortilvade produkter eller produkter med tveksam substitutionseffekt (typ toapapper). I NÖ USA är andelen sågat virke är större och andelen massaved är mindre än i Sverige.

Slutsats:
Ur ett klimatperspektiv är kontinuitetsskogsbruket i NE/NY i dagsläget en stor kolsänka även om den svenska skogen binder mer CO2 per år och ha beroende på hur man räknar CO2-utsläppen för den döda veden. Men på grund av vår höga avverkningsnivå får vi en betydligt lägre nettoinbindning i skogen men i gengäld får vi ut betydligt mer industriråvara som till vissa delar kan ersätta plast, stål och betong.

Skogsbruket i nordöstra USA har onekligen en del andra stora kvalitéer ur miljöhänseenden. En mycket stor andel av arealen kvalar in som nyckelbiotop om vi skulle göra den jämförelsen. Landskapet upplevs också mycket positivt av turister vilket ger stora intäktsströmmar till den här landsbygden.

När det kommer till produktionen är den förvisso låg. Men värdet är högt och kostnaderna minimala varför det, i alla fall enligt skogsägarna vi pratade med, är lönsamt att äga och bruka skog i New England/New York.

Mot den här bakgrunden kan man kanske ana att skogsindustrin i Sverige inte skulle se positivt på en omfattande övergång mot kontinuitetsskogsbruk? Eller vad tror ni? Skulle ni vara intresserade av att testa om det fanns bättre avsättning för lövvirke i grövre dimensioner?

[Torbjörn Johnsen]

tis 23 jun 2020, 10:56#651696 Nu är den här tråden uppdaterad med färska siffror från både USA och Sverige. När vi skrev den här tråden för ett drygt år sedan hade vi några år gamla data och nu har det kommit ny statistik för både USA och Sverige. Eftersom det sker förändringar i båda regionerna så tycker vi att det relevant att använda så aktuella siffror som möjligt.

Tyvärr är det svårt att hitta bra data som är jämförbar i den meningen att de beskriver exakt samma sak och har samma definitioner. Uppgifterna från USA om tillväxt på det som kallas ”Timberland”, som vi bedömer som jämförbart med produktiv skogsmark tillgänglig för skogsbruk i Sverige, räknar inte med allt virke utan baseras på ”growing stock”. Med det avses endast det virke som är kommersiellt gångbart när det gäller arter och frihet från skador. Virkesvolym och tillväxt baseras dessutom endast på de träd som överstiger 5 tum, d v s 12 cm+ i diameter. Det här innebär att de amerikanska siffrorna garanterat är större än redovisat om man skulle kunna göra en direkt jämförande mätning på svenskt sätt. Det här gäller såväl virkesförråd, tillväxt men även avverkning. Den bruttoavverkning som redovisas av Skogsstyrelsen ger troligen högre volymer än på det sätt som USA redovisar sin avverkning av industrived.

Jämfört med de tidigare siffrorna så har vi även uppdaterat redovisningen av tillväxtsifforna för att få bättre jämförbarhet. I den amerikanska statistiken redovisas tillväxten minus årlig dödlighet men nu har vi lagt till den så att siffrorna blir bättre jämförbara med de svenska.

Det man kan se när man uppdaterar med färskare siffror är att utvecklingen går åt olika håll i nordöstra USA och i Sverige. I USA ökar förrådet samtidigt som tillväxt och avverkning ligger stabilt. I Sverige har vår långa förrådsutveckling nu planat ut i och med att vi ökat avverkningarna och att tillväxten sedan några år tillbaka minskar.

De siffror vi använt för USA kommer från USDA/FIAs s k Resource updates för delstaterna New York, Maine, Vermont, New Hampshire, Massachusets, Connecticut och Rhode Island

Och de svenska siffrorna kommer från Riksskogstaxeringens Skogsdata 2020