På startsidan finns en del förklaringar som är viktiga för helhetsperspektivet.
Det här stämmer om man tittar på slutaverkningsbeståndets medeldiameter. De bestånd som låggallrats har en klart grövre medeldiameter än den ogallrade referensen (och även jämfört med höggallringsförsöket). Ca 20 % grövre medeldiameter (Dg) för ”normalgallrad” tall och ca 40% grövre för låggallrad gran (oavsett gallringsprogram). Det beror dock mer på att man tagit bort de klena träden i gallringarna än att de kvarvarande träden vuxit så mycket bättre.
Om man enbart tittar på de 300 grövsta träden per ha är skillnaden inte lika stor. I tallförsöken ger gallring 4-10 % grövre medeldiameter vid slutavverkning (1-3 cm grövre) och i granförsöken 10-20% grövre medeldiameter (3-6 cm grövre).
En slutavverkning av ett ogallrat beståndet ger avsevärt högre volym än avverkning av ett gallrat. Det innehåller fler räd per hektar och därmed också fler klenare träd. Dessa ”klenare” träd som överlever till slutavverkningen är dock grövre och längre än vad de hade varit om de togs ut i en tidigare gallring. Urban Nilsson hade ett bra men komplicerat diagram som visade att upp till samma volym som de gallrade bestånden håller vid slutavverkning, har det ogallrade relativt likartad diameterspridning om än något klenare enligt ovan. I tallbstånden är skillnaden mindre (enstaka centimeter br h diam) än i granbestånden (3-5 cm skillnad i br h diam). Därutöver finns vid slutavverkning enligt försöken, 150 – 180 kubikmeter mer i den ogallrade ytan än i de gallrade (beroende på gallringsprogram). Denna volym består av klenare träd men de är som sagt betydligt grövre och längre än vad de hade varit vid tidpunkten för en tidigare gallring.
Intressant reflektion
Ett ofta framfört argument för att gallra är just att få en bättre dimensionstillväxt. Men paradoxalt nog så ger de bestånd som gallras den minsta medelstammen i uttaget. Totalt sett. Här är ett belysande exempel:
Medelstammen för alla under omloppstiden avverkade träd (i både gallringarna och slutavverkningen) låg runt 0,25 för både gran och tall i de försöksled som hade gallrats. I den ogallrade ytan, som ju enbart slutavverkades, låg medelstammen på 0,54 för gran och 0,43 för tall.
Slutsats:
Slutavverkningsskogen får en grövre medeldiameter om man gallrar (men omloppstiderna är normalt sett för korta för att få full effekt i de gallrade bestånden jämfört med i ett ogallrat).
Myt 1 – Gallring ökar tillväxten
Myt 3 – Gallring ger livskraftigare bestånd
Myt 4 – Gallring ger högre inkomst vid slutavverkning
Myt 5 – Täta bestånd behöver gallras
Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren
Myt 7 – Trädens rumsliga fördelning efter gallring är viktig
Myt 8 – Höggallring minskar produktionen
Och här kommer du tillbaka till startsidan: Åtta myter om gallring
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Senast redigerad av Torbjörn Johnsen mån 11 dec 2017, 11:15, redigerad totalt 2 gånger.
Kort information om skogsforum.se