Begrepp och definitioner

[Fredrik Reuter]

fre 06 mar 2015, 17:47#320199 Varför heter det Jägmästare och vad betyder själv "jäg"? Jag vet inte men tänkte vi kunde dra igång en tråd i "Begrepp och definitioner" så kanske vi tillsammans kan reda ut detta. Läste att jägmästare på Finlands-Svenska är Forstmästare. Forstmästare förstår jag, men hänger inte med på "Jäg".

Gissar att det kan komma från jakt och jägare, men det vore kul att gå till botten med det hela.

Så, ös på med vad du kan!

• Läs mer om Begrepp och definitioner
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[T Landström]

fre 06 mar 2015, 23:29#320289 Googel....världens bästa vän...?

http://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4gm%C3%A4stare

[Niking]

lör 07 mar 2015, 01:43#320307 Jag vet att SLU tog bort examenstitels jägmästare ett tag, med motiveringen att den inte är internationellt gångbar. Det blir ju vissa problem om man säger "Ich bin ein Jägermeister!"
/Niklas

/Niklas

[anersimyra]

lör 07 mar 2015, 11:55#320363

Jag vet att SLU tog bort examenstitels jägmästare ett tag, med motiveringen att den inte är internationellt gångbar. Det blir ju vissa problem om man säger "Ich bin ein Jägermeister!"
/Niklas

[Peteflamingstar]

lör 07 mar 2015, 22:35#320494 De har väl kallats lite olika under senare år också, naturvetare var en titel som användes. Idag i och med anpassningen till internationella utbildningar är Jägmästareutbildningen på Masternivå (Magister) medan skogsmästare är på Batchelor (kandidat). Skogsmästare fick heta skogsingenjör under en period vid 90-talets slut, sedan kom de visst på att matematikundervisningen inte var på tillräckligt hög nivå...

[Fredrik Reuter]

tis 10 mar 2015, 12:21#320882 Hej,
Ursäkta sent svar, det var influensan som satte stopp, men nu är det lite bättre.
Jag hade faktiskt kollat Wikipediasidan innan jag postade, men jag tyckte inte den gav någon bra förklaring på själva ordet.

Är lite konfunderad, men gissar att det i grund och botten har med jakt att göra, kanske att skogvaktarens roll förr mer var jaktbetonad?
Tittar man på wikipedia så är Jägmästare direkt översatt av tyskans "Jägermeister". Men tittar man vidare på det ordet så verkar det mest involvera jakt. Bl a så togs spritdrycken Jägermeister fram för jägare.

Det hade varit intressant att fått ett facit på detta.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[totte]

tis 10 mar 2015, 14:29#320894 Det har troligen att göra med traditioner mycket långt bakåt, när jakt var en huvuddel av förvaltningen av markområden, långt innan skogsbruk blev ett begrepp. Det finns ju även titeln kronojägare, som användes så länge Domänverket fanns.

Att den tyska titeln kom att användas i en försvenskad form är inte särskilt märkligt, Sverige var under mycket lång tid starkt tyskorienterat, först på 1900-talet och i synnerhet efter andra världskriget blev vi så starkt orienterade mot den anglosaxiska världen. Framför allt inom vetenskap, teknik och annan professionell verksamhet var kontakterna med Tyskland mycket omfattande. Att vara högt utbildad och inte kunna tyska då, var som att inte kunna engelska nu.

2CVtrac (1951-2012), Homelite ZIP-6 (1960), Homelite SXL-12 (1964), Brumi tvåhjulstraktor (1965), Bolens jordfräs (1968), Gilson 55257 (1981), Jonsered 621 (1972), Jonsered 520 SP (1984), Partner 4200 (2007)

[Skogshuggarn]

tis 10 mar 2015, 14:59#320899 Kronojägarens delvisa uppg var iaf att "jaga" folk och fä som på ett eller annat sätt stal från kronan.
Olovlig jakt, avverkning, kreatursbete som skadade skogen mm. skillnaden mot "jägmästare" är nog inte så stor, bara olika typer av förvaltning.

Artikel:

http://fotdragoner.se/kronojagare/

Skogshuggarn

Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går.

[AKKAMAAN]

mån 24 aug 2015, 17:48#340132 Saxat ur SAOB, Svenska Akadeins OrdBok....

"© Svenska Akademien. SAOB spalt: J325; tryckår: 1934
JÄGMÄSTARE jä³g~mäs²tare, förr äv. JAGMÄSTARE, förr äv. JÄGERMÄSTARE, m.; best. -en, äv. -n; pl. ==. ( jag- 1658–1749 jage- 1613–1706. jäg- 1626 osv. jäge- (jege-) 1553–1803 (:Jägemästarskan). jeger- 1664–1695 jäger- 1634–1730)
[jfr d. jægermester; efter t. jägermeister, av jäger (se JÄGARE) o. meister (se MÄSTARE); formen jägmästare (jägmästare) sannol. uppkommen gm anslutning till stammen i JÄGA (resp. JAGA) efter mönster av BYGGMÄSTARE, FÄKTMÄSTARE m. fl.]
[JÄGMÄSTARE 1]
1) (†) person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt ledande av jakter o. d.; äv. mer l. mindre bildl. ArkliR 1553: 3 1553. JPETRI PEriksson A 3 b (1639; i bild). En gammal Jagemäptare (plägharman säya) hörer gärna talas om Jacht, oanseedt han sielff Jachten ey följa kan. PALMCHRON SundhSp. 384 1642. (Sv.) Jäg-mästare, (lat.) Præfectus venatorum. SCHULTZE Ordb. 3088 c. 1755. ÖoL 1852.
[JÄGMÄSTARE 2]
2) person som är högste övervakare av jaktväsendet inom ett visst område i sht inom en furstes o. d. skogar l. marker; numera bl.: ss. senare led i ssgr. Lagförsl. 59 (1608). Wälb. Ställan Mörner Rijkzens Jägemästare. GullbgDomb. 5/5 (1623). Här (dvs. i Roslagen) hålla jagemästarna åhrligen skall effter them (dvs. vargarna). BOLINUS Dagb. 61 (1674). LIND (1749; under wildmester). jfr HOV-, LANDT-, RIKS-, ÖVERSTE-JÄGMÄSTARE.
[JÄGMÄSTARE 3]
3)
[specialanv. av 2]
benämning på person med högre skoglig utbildning som utövar den omedelbara vården o. förvaltningen av kronan tillhöriga skogar o. andra marker inom ett visst område ("revir") l. (efter 1932) av ett stifts häradsallmänningar o. ecklesiastika boställsskogar; äv. såsom titel för person som genomgått skogshögskolans jägmästarkurs. Extra jägmästare, under överjägmästare l. jägmästare lydande assistent med jägmästares utbildning. LReg. 332 1687. (De som bo invid en kronopark få där gratis taga förtorkade träd o. d.) dock at det må ske med Landshöfdingens tilstånd, samt Jägemästarens vettskap. LandtmFörordn. 108 1734. (Till skogsstatens förvaltande personal) höra öfverjägmästare och jägmästare, som förestå, de förre distrikt och de senare revir. "

Man lär så länge man undervisar...
//Per A

[Sunilorblede]

mån 15 feb 2016, 12:36#373731 Lyfter denna tråd med ytterliggare lite info i ämnet. Förut, för längesedan, fanns ju ett begrepp "jägeristaten" som sedan bytte namn till "skogsstaten". Kopierat från wikipedia:

"Skogsstaten var beteckningen för de statsanställda i Sverige med ansvar för kronoparkernas skötsel och förvaltning.

Skogsstatens ursprungliga namn var jägeristaten. En sådan kan spåras tillbaka till 1500-talet och låg under överhovjägmästaren vid kungens hov. Genom 1634 års regeringsform togs jägeristaten över av det nya Riksjägmästarämbetet som skulle ansvara för kungens parker, jakträttigheter och djurgårdar, samt över kronans parker. Ämbetsinnehavaren, riksjägmästaren, räknades till de lägre riksämbetsmännen och var placerad i Stockholm.

1682 drogs Riksjägmästarämbetet in och ersattes av en överjägmästare i varje län under överseende av fyra jägerifiskaler. 1780 lade Gustaf III återigen jägeristaten under överhovjägmästaren och 1824 lades den på Kunglig Majestäts befallningshavande i varje län. 1838 ändrades namnet till skogs- och jägeristaten. 1869 infördes en uppdelning i 12 distrikt under var sin överjägmästare och namnet ändrades igen till skogsstaten. Den ersattes senare av Domänverket."

[Torbjörn Johnsen]

tor 26 maj 2016, 22:35#393793

ImageUploadedByskogsforum forum1464294332.423608.jpg

Kanske lite off topic, men ändå inte:
I Skogen-tidningen som kom idag finns en artikel om en studie som gjorts bland 100 jägmästarstudenter. Kritiken är inte nådig och en majoritet tycker att studietakten är för låg och man saknar praktik. Läs avsnittet jag fotade av så förstår ni problemet. Programansvarig för jägmästarutbildningen säger att det blir förändringar inför hösten kurs och det finns onekligen en del att jobba med. Ett tips till SLU är att förlägga betydligt mer av utbildningen till södra halvan av landet. Det är såpass stora skillnader mellan landsändarna vad gäller ägarförhållanden, tillväxt, trädslag, skötsel, virkesmarknad etc att det borde finnas skäl att lägga mer tid i söder. Så vitt jag förstår så begränsas det idag till några få reseveckor på ett helt utbildningsprogram. Rätta mig om jag har fel!

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[alias]

tor 26 maj 2016, 23:01#393797

ImageUploadedByskogsforum forum1464294332.423608.jpg

Kanske lite off topic, men ändå inte:
I Skogen-tidningen som kom idag finns en artikel om en studie som gjorts bland 100 jägmästarstudenter. Kritiken är inte nådig och en majoritet tycker att studietakten är för låg och man saknar praktik. Läs avsnittet jag fotade av så förstår ni problemet. Programansvarig för jägmästarutbildningen säger att det blir förändringar inför hösten kurs och det finns onekligen en del att jobba med. Ett tips till SLU är att förlägga betydligt mer av utbildningen till södra halvan av landet. Det är såpass stora skillnader mellan landsändarna vad gäller ägarförhållanden, tillväxt, trädslag, skötsel, virkesmarknad etc att det borde finnas skäl att lägga mer tid i söder. Så vitt jag förstår så begränsas det idag till några få reseveckor på ett helt utbildningsprogram. Rätta mig om jag har fel!

Nu är det ju ett tag sedan jag utbildade mig, men visst kan jag hålla med om delar av kritiken. Tror att en stor del av problematiken ligger i att man inte har något skogligt praktikkrav innan man kan söka till utbildningen. Jag vet att bland de som jag läste med fanns allt från de som drev egna skogsvårdsföretag på somrarna och personer som gått skogsbruksskola eller hade annan praktisk erfarenhet av skogsbruk (t.ex. uppvuxna med skogsbruk och/eller entreprenadverksamhet inom familjen) till de som helt saknade praktisk erfarenhet från skogsbruk. För att fånga in de som inte hade så mycket skogligt med sig i bagaget så fanns det en del moment som kändes väl grundläggande för den andra delen av klassen.

Sen kanske att man behöver ha en stor spridning bland de skogliga akademikerna för att på sikt ge skogsbruket möjlighet att bli lite mindre hemmablint. Är alla stöpta i samma form så blir det lätt att "alla" inom skogsbruket vet att man gör saker på ett rätt och riktigt sätt medan "alla andra oinsatta" inte förstår allt det bra vi gör utan bara betraktar oss kritiskt.

Här vill jag påstå att skogsbruket har varit väldigt dåliga på att marknadsföra sig/sprida positiv information till allmänheten om branschen innan någon annan intressegrupp hoppar på en med ena eller andra anklagelsen. Vi har helt klart varit allt för reaktiva istället för proaktiva när det gäller informationsflödet.

Med lite bredare bas bland de som söker sig till skogsbranschen så kanske att man tvingas förklara och argumentera mer till skogsbrukets försvar redan på utbildningen och därmed får en generellt sätt bättre kommunikationsförmåga som man själv och hela branschen kan ha nytta av senare.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[SkogsGotte]

fre 27 maj 2016, 00:18#393803

ImageUploadedByskogsforum forum1464294332.423608.jpg

Kanske lite off topic, men ändå inte:
I Skogen-tidningen som kom idag finns en artikel om en studie som gjorts bland 100 jägmästarstudenter. Kritiken är inte nådig och en majoritet tycker att studietakten är för låg och man saknar praktik. Läs avsnittet jag fotade av så förstår ni problemet. Programansvarig för jägmästarutbildningen säger att det blir förändringar inför hösten kurs och det finns onekligen en del att jobba med. Ett tips till SLU är att förlägga betydligt mer av utbildningen till södra halvan av landet. Det är såpass stora skillnader mellan landsändarna vad gäller ägarförhållanden, tillväxt, trädslag, skötsel, virkesmarknad etc att det borde finnas skäl att lägga mer tid i söder. Så vitt jag förstår så begränsas det idag till några få reseveckor på ett helt utbildningsprogram. Rätta mig om jag har fel!

Läst igenom sammanfattningen av enkäten, visst går det att öka studietakten är nog liknande på många utbildningar... Sedan angående praktiken, de som söker sommarjobb får sommarjobb (för det mesta) skogsbolagen är duktiga på att erbjuda sommarjobb. Problemet är dock att utbildningen är utformad så att under de 2 första läsåren att möjligheterna till sommarjobb är begränsade pga extremt korta "sommarlov"

Efter kandidaten dvs efter 3 år kan man byta studieort så de som är intresserad av skogsbruket i södra Sverige kan välja att studera i alnarp och lära sig mer om skötsel i södra delen av landet, eller mer ekonomi i uppsala. Det mest anmärkningsvärda enligt det jag såg i sammanfattningen var de som läste ekonomi ej fick möjligheten att gå kursen skogsbruksplanering som handlar om att lära sig att göra och förstå skogsbruksplaner...

Själv önskar man sig att man fick tillgång till att läsa de kurser som exempel PEFC kräver så som "grönt kort", första hjälpen, motorsågskörkort, adr, osv.

Samt mer om skatter som berör privata skogsägare och att ABSE ingår i någon kurs.

Finns mycket gott och säga om utbildningen men även det motsatta...

Skogsvårdsentreprenör i norr

[Sunilorblede]

ons 01 jun 2016, 21:25#394584 Gick själv ut för något år sedan. Jag gick sista kursen innan man gjorde om en hel del av programmet, med som jag förstod det då, mindre uteverksamhet. Vår klass fick redan under första veckorna se både avverkning och markberedning i fält. Inventeringsövningar av olika slag fanns då under grundutbildningen,, exempelvis inventering av föryngring i fält i höstregn är ett minne. Läste man sedan den valbara kursen i skogsbruksplanläggning inventerade man med både subjektiva och objektiva metoder. Men dessa saker kanske försvann för kursen som kom under mig.

Håller dock med i kritiken att praktik vore lämpligt. Som det är nu så är somrarna tiden man får försöka knipa jobb i branschen och se det som praktik. Men det är sällan man får prova på lite olika saker då. Mest plantinventering, uppföljningar eller planläggning. Värdefulla erfarenheter såklart men en anpassad praktik med lite olika uppgifter vore bättre. Det är ju inte plantinventering som en jägmästare är tänkt att hålla på med.

Angående södra Sverige kan man ju efter tredje året åka ner till skåne för sydsvensk skogsskötsel.

Sen förstår jag inte varför en jägmästare ska kunna hålla i en motorsåg, då har man nog valt fel utbildning. Däremot tyckte jag hela tiden att kåren borde ägna sig mindre åt fester och ritualer och mer åt exempelvis motorsågskörkort och andra användbara saker. I vår klass fanns en driftig person som ordnade med en förmånlig motorsågskurs som resulterade i ett bra pris på A/B.

Studietakten kan nog höjas ja. Jag upplevde det som mestadels mycket lugnt, Jobbade ca 40% vid sidan av under terminerna.

[alias]

ons 01 jun 2016, 22:03#394592

Gick själv ut för något år sedan. Jag gick sista kursen innan man gjorde om en hel del av programmet, med som jag förstod det då, mindre uteverksamhet. Vår klass fick redan under första veckorna se både avverkning och markberedning i fält. Inventeringsövningar av olika slag fanns då under grundutbildningen,, exempelvis inventering av föryngring i fält i höstregn är ett minne. Läste man sedan den valbara kursen i skogsbruksplanläggning inventerade man med både subjektiva och objektiva metoder. Men dessa saker kanske försvann för kursen som kom under mig.

Då har du också stått och huttrat på en västerbottnisk myr med "Pjodd" a.k.a. Myrmannen (kan kursen ha hetat "från kust till fjäll"?)?

Håller dock med i kritiken att praktik vore lämpligt. Som det är nu så är somrarna tiden man får försöka knipa jobb i branschen och se det som praktik. Men det är sällan man får prova på lite olika saker då. Mest plantinventering, uppföljningar eller planläggning. Värdefulla erfarenheter såklart men en anpassad praktik med lite olika uppgifter vore bättre. Det är ju inte plantinventering som en jägmästare är tänkt att hålla på med.

Angående södra Sverige kan man ju efter tredje året åka ner till skåne för sydsvensk skogsskötsel.

Sen förstår jag inte varför en jägmästare ska kunna hålla i en motorsåg, då har man nog valt fel utbildning. Däremot tyckte jag hela tiden att kåren borde ägna sig mindre åt fester och ritualer och mer åt exempelvis motorsågskörkort och andra användbara saker. I vår klass fanns en driftig person som ordnade med en förmånlig motorsågskurs som resulterade i ett bra pris på A/B.

Studietakten kan nog höjas ja. Jag upplevde det som mestadels mycket lugnt, Jobbade ca 40% vid sidan av under terminerna.

Kan väl köpa att de som jobbar med skogsbruk mer "hands on" vill att de som väljer en akademiska skoglig bana ska ha förståelse för den praktiska verksamhetens premisser. Att ha chefer eller beställare som inte har förståelse för verksamheten kan driva vem som helst till vansinne.

Angående kårens bevarande av traditioner och arrangerande av fester så har jag svårt att se något negativt i det (de jägmästare jag känner tycker inte sämre om fester än andra studenter och dessutom så hjälper Klubbmästeriets intäkter till att finansiera Kårhusförvaltningens jobb med att försöka hålla jämna steg med kårhusets underhållsbehov).

Skogshögskolans Studentkår borde väl närma sig 130-årsjubileum snart?

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain