fre 30 nov 2012, 21:58#196898
Nu är jag ganska ny som skogsägare men jag ser mitt skogsbruk som en helhet. Delar är främst produktionsskog medan andra delar hör till hänsyn men framförallt att det varierar över tid.
Mina marker har många år fram till slutavverkning men jag tror/tycker att det går att använda hänsyn under tiden och även framöver.
Exempelvis: Undvika att röja/undervegetationsröja på våren när fågellivet är som mest intensivt. Täta dungar av exempelvis granar är bra småfågelbon. Marker med många små nivåskillnader med tätare buskage är bra för skogsfågel.
Förstås att lämna skärmar och att inte röja vid blötare marker och vattendrag. Samtidigt att fälla exempelvis yngre asp för att ge föda åt vilt. Sällan har jag sett så mycket harspår i snön som runt fällda aspar.
Jag ser långsiktigt på min skog. En del kommer alltid att vara ung skog men variera var i bestånden. Annan äldre skog men även det variera var i beståndet osv. Viss skog kommer att bli evighetsskog men där tror jag att vi talar om små delar av bestånden.
Jag njuter av att se skogen vara levande och variationsrik men samtidigt är det också en del av samhällsekonomin och därmed stadd i förändring. Även produktionen är en del av njutningen.
Sammantaget: Varje generation av människor kommer att se sina barns skogar att förändras, från gamla, till unga och åter till äldre och gamla.
Om jag har rätt, ja det får mina barn och barnbarn fundera på. Förändring är det enda beständiga och kanske finns det ett större djup än man anar i Bond-titel "leva och låta dö".