Igår, 22:23#916232Ni boda har mycket bra åsikter. Men några saker ser jag lite annorlunda.
Tar några eksemplar:
På början kan man ju inte välja vad som växer i skogen.
Vi levde på det billiga virke säkert 15 första åren som skogsägare. Jo, vi hade ju rätt grova slutavverkningar också men med de pengar betalade vi gårdinköp och köpte mer skog - och sålde klenvirke där också. De var inte dåliga köp för min skull. 😉 Utan allt stående klenvirke och skit hade skogarna kostat mer och någon annan hade köpt dom..
Gallringsvirket kan faktiskt ha relativt hög nuvärde jämfört mot kvarblivande stammar som avverkas vid 60-80 års åldern eller till och med dubbelt så gamla. Kan ha, sa jag, för att ingen vet framtiden så ingen vet rätta siffror heller.
Röja ner allt möjligt och lite till är ett välkända råd att öka timmerandel I PROCENT.
Med andra ord skapa snygga siffran genom att INTE SÄLJA massa och INTE ta ut pengar så tidigt som möjligt.
Då lägger man alla egg på samma korg och sätter sig själv berående på framtida timmerpriset.
Risken är stor de länge sen nedröjda stammar plus räntan på dom bir inte betalt. Vilket är nog mer än uppenbart.
Omloppstiden. Det är ju rätt stor kapital fast på stående skog.
Större och äldre stammar kan ha bra tillväxt i kubik men låg tillväxt i procent. Avverkningsbeslutet ska göras när tillväxt i procent är inte längre så hög som önskat.
Skogsinnehavet med rätt hög andel ungskogar kan behållas i ägo om man kan utföra första gallringar men helt utan pengar blir det rätt desperat med skötseln och övriga kostnader.
I familjeskogsbruk kan även massa vara helt avgörande.
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"