Massaved

Vad ska vi göra med massaveden?

59 inlägg 5069 visningar 18 följer Svara, dela mm...  
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

Gunnar Grenholm  
#916216Massaveden tar för stor plats i debatten om svensk skogsekonomi.
1. Massaveden måste betraktas som biprodukt i svenskt skogsbruk tycker jag. Norrhälsinge Skogsägareförening betala idag 500 kr/m3fub i stormområdet Johannes vilket är acceptabelt.
2. Problemet är att timmerråvaran inte värdesätts. Talltimmer kommer inte mycket över 700 kr/m3fub och grantimret inte mycket över 1 000 kr/m3fub. Det borde vara minst 1200 kr/m3fub för bägge sortiment om man ser på priset på kontinenten. Råd till skogsbrukare: Avverka inte timmerposter eller plockhugg grövre bestånd som betalas bättre. Tillväxten i äldre skog överstiger med råge bankräntan. Gör en kalkyl: tillväxt m3fub/ha dividerat med virkesförrådet m3fub/ha x 100 = förräntning % att jämföra med bankräntan.

Avatar Fallback

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

Tralsmo  
#916223Ja håller ju iochförsig med föregående talare.

Men mycke hänger ju på priset kan ja tycka.

Fick man 2000kr fuben för massan så vore ju allt annat biprodukter för min del.

Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

Gunnar Grenholm  
#916224Jovisst, men massaindustrin har inte den betalningsförmågan och kommer aldrig att få den (justerat för inflation). Därför är och förblir massaveden en biprodukt.
Därför höj avverkningsåldern och aptera kubb ned till toub 10 cm för att minska andelen massaved!

Avatar Fallback

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

Tralsmo  
#916225
Gunnar Grenholm skrev:Jovisst, men massaindustrin har inte den betalningsförmågan och kommer aldrig att få den (justerat för inflation). Därför är och förblir massaveden en biprodukt.
Därför höj avverkningsåldern och aptera kubb ned till toub 10 cm för att minska andelen massaved!


Du har förallandel rätt i detta ochså men till stora delar görs ju detta redan.
Ja inte tillåten ålder på slutavverkning förståss.

En sak vi skogsägare kan göra för å minska andelen massa är ju å bara odla friska raka träd med liten avsmalning å utan röta.
Det.är ju inte görligt i närtid å kanske inte på sikt heller.

Höja slutavverkningsåldern är ju naturligtvis gångbart men frågan är ju då hur de går med rötan I granen.
Själv avverkade ja några tusen fub gran för mågra år sen där massan blev 18procent (vilket är mycke I min värd). Beståndet va g28 å ca 100 år.
En stor andel massa va ju 3m första stock.
Hur man än vänder å vrider så är alltid rumpan bak brukar dom säga.

Nää de enda sättet är nog å hitta andra produkter som kan generera högre pris för massan.
Sen får massabolagen effektivisera eller lägga ner.

Jooo ja vet, så enkelt är de inte i närtid.

Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

Lindveden  
#916226Håller me @Tralsmo.
Finns redan speciellt rena sågverksbolag(iallafall i södra delen av landet)som apterar både kubb o klentimmer ner till runt 10cm.
Sen e det väl svårt att undgå massasortiment,speciellt i gallring fasen men även bestånd me mycke röta i som drabbats exv av mycke toppbrott genom åren.
Måste väl finnas mer färdigprodukter på sikt som massaindustrin kan saluföra som kan ge bättre resultat för deras del

Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

HannuRöj  
#916232Ni boda har mycket bra åsikter. Men några saker ser jag lite annorlunda.
Tar några eksemplar:

På början kan man ju inte välja vad som växer i skogen.
Vi levde på det billiga virke säkert 15 första åren som skogsägare. Jo, vi hade ju rätt grova slutavverkningar också men med de pengar betalade vi gårdinköp och köpte mer skog - och sålde klenvirke där också. De var inte dåliga köp för min skull. 😉 Utan allt stående klenvirke och skit hade skogarna kostat mer och någon annan hade köpt dom..

Gallringsvirket kan faktiskt ha relativt hög nuvärde jämfört mot kvarblivande stammar som avverkas vid 60-80 års åldern eller till och med dubbelt så gamla. Kan ha, sa jag, för att ingen vet framtiden så ingen vet rätta siffror heller.

Röja ner allt möjligt och lite till är ett välkända råd att öka timmerandel I PROCENT.
Med andra ord skapa snygga siffran genom att INTE SÄLJA massa och INTE ta ut pengar så tidigt som möjligt.
Då lägger man alla egg på samma korg och sätter sig själv berående på framtida timmerpriset.
Risken är stor de länge sen nedröjda stammar plus räntan på dom bir inte betalt. Vilket är nog mer än uppenbart.

Omloppstiden. Det är ju rätt stor kapital fast på stående skog.
Större och äldre stammar kan ha bra tillväxt i kubik men låg tillväxt i procent. Avverkningsbeslutet ska göras när tillväxt i procent är inte längre så hög som önskat.

Skogsinnehavet med rätt hög andel ungskogar kan behållas i ägo om man kan utföra första gallringar men helt utan pengar blir det rätt desperat med skötseln och övriga kostnader.
I familjeskogsbruk kan även massa vara helt avgörande.

Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

skogshare  
#916241
HannuRöj skrev:Ni boda har mycket bra åsikter. Men några saker ser jag lite annorlunda.
Tar några eksemplar:

På början kan man ju inte välja vad som växer i skogen.
Vi levde på det billiga virke säkert 15 första åren som skogsägare. Jo, vi hade ju rätt grova slutavverkningar också men med de pengar betalade vi gårdinköp och köpte mer skog - och sålde klenvirke där också. De var inte dåliga köp för min skull. 😉 Utan allt stående klenvirke och skit hade skogarna kostat mer och någon annan hade köpt dom..

Gallringsvirket kan faktiskt ha relativt hög nuvärde jämfört mot kvarblivande stammar som avverkas vid 60-80 års åldern eller till och med dubbelt så gamla. Kan ha, sa jag, för att ingen vet framtiden så ingen vet rätta siffror heller.

Röja ner allt möjligt och lite till är ett välkända råd att öka timmerandel I PROCENT.
Med andra ord skapa snygga siffran genom att INTE SÄLJA massa och INTE ta ut pengar så tidigt som möjligt.
Då lägger man alla egg på samma korg och sätter sig själv berående på framtida timmerpriset.
Risken är stor de länge sen nedröjda stammar plus räntan på dom bir inte betalt. Vilket är nog mer än uppenbart.

Omloppstiden. Det är ju rätt stor kapital fast på stående skog.
Större och äldre stammar kan ha bra tillväxt i kubik men låg tillväxt i procent. Avverkningsbeslutet ska göras när tillväxt i procent är inte längre så hög som önskat.

Skogsinnehavet med rätt hög andel ungskogar kan behållas i ägo om man kan utföra första gallringar men helt utan pengar blir det rätt desperat med skötseln och övriga kostnader.
I familjeskogsbruk kan även massa vara helt avgörande.


Förr eller senare måste klimatoptimala omloppstider premieras genom bland annat en rimlig tillväxtbaserad(!) statlig klimatersättning. Det är inte rimligt att skogsägarna ensamma ska stå för kostnaderna för att långsiktigt bygga upp ett både produktions- och klimatmässigt optimalt virkesförråd.

Dessutom är det ju viktigt att hänsyn tas till att slutavverkning efter produktionsmässigt optimala omloppstider inte bara ger värdemässigt optimala timmerpriser / timmerandelar - förutsatt rätt beståndsslutenhet och uppmärksamhet på röta och barkborre - utan också avsevärt lägre avverkningskostnader / m3sk och minskad risken för stormfällning i framför allt ett gallringsfritt skogsbruk. Enligt min uppfattning innebär en strikt tillämpning av nuvärdesprincipen en ohållbart nedåtgående spiral mot allt lägre virkesdimensioner - "a race to the bottom".

Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

Camaro1969  
#916242https://efn.se/analytiker-ljusning-i-sk ... -marknaden

allt är inte nattsvart om man läser detta

Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

KG larsson  
#916245Hej
jag sitter i Stockholmsförort, Solna, ni får väl bedöma mig därefter....
Äger skog i Jämtland, Ångermanland och Roslagen. Inte som arv utan som investering.
Dessutom byggverksamhet på flygfält i hela Europa, varhelst vi får jobba.
Jag har bara en fråga: Varför är det så svårt att ta till sig att vi har energibrist? ALLT som kan driva fram något, motor, generator eller turbin behöver. Mer mer och mer! Varuproduktion är väl skoj men VAR finns folket som ska producera? De finns ICKE! Jag söker med ljus och lykta. Massabruket har några. (3-5-10?) Det är bekvämare än byggjobb. Kommunen har resten men de söker också! Sedan är det SLUT på folk. Nu går jag på mässor runt om i Europa tittar på robotar som kan måla, såga slipa borra.

Avatar Fallback

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

David S  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#916248Kollade hur många snickarjobb det fanns på arbetsförmedlingen. 785st.

Skogsmaskinförare. 9st

Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

HannuRöj  
#916251
skogshare skrev:
HannuRöj skrev:Ni boda har mycket bra åsikter. Men några saker ser jag lite annorlunda.
Tar några eksemplar:

På början kan man ju inte välja vad som växer i skogen.
Vi levde på det billiga virke säkert 15 första åren som skogsägare. Jo, vi hade ju rätt grova slutavverkningar också men med de pengar betalade vi gårdinköp och köpte mer skog - och sålde klenvirke där också. De var inte dåliga köp för min skull. 😉 Utan allt stående klenvirke och skit hade skogarna kostat mer och någon annan hade köpt dom..

Gallringsvirket kan faktiskt ha relativt hög nuvärde jämfört mot kvarblivande stammar som avverkas vid 60-80 års åldern eller till och med dubbelt så gamla. Kan ha, sa jag, för att ingen vet framtiden så ingen vet rätta siffror heller.

Röja ner allt möjligt och lite till är ett välkända råd att öka timmerandel I PROCENT.
Med andra ord skapa snygga siffran genom att INTE SÄLJA massa och INTE ta ut pengar så tidigt som möjligt.
Då lägger man alla egg på samma korg och sätter sig själv berående på framtida timmerpriset.
Risken är stor de länge sen nedröjda stammar plus räntan på dom bir inte betalt. Vilket är nog mer än uppenbart.

Omloppstiden. Det är ju rätt stor kapital fast på stående skog.
Större och äldre stammar kan ha bra tillväxt i kubik men låg tillväxt i procent. Avverkningsbeslutet ska göras när tillväxt i procent är inte längre så hög som önskat.

Skogsinnehavet med rätt hög andel ungskogar kan behållas i ägo om man kan utföra första gallringar men helt utan pengar blir det rätt desperat med skötseln och övriga kostnader.
I familjeskogsbruk kan även massa vara helt avgörande.


Förr eller senare måste klimatoptimala omloppstider premieras genom bland annat en rimlig tillväxtbaserad(!) statlig klimatersättning. Det är inte rimligt att skogsägarna ensamma ska stå för kostnaderna för att långsiktigt bygga upp ett både produktions- och klimatmässigt optimalt virkesförråd.

Dessutom är det ju viktigt att hänsyn tas till att slutavverkning efter produktionsmässigt optimala omloppstider inte bara ger värdemässigt optimala timmerpriser / timmerandelar - förutsatt rätt beståndsslutenhet och uppmärksamhet på röta och barkborre - utan också avsevärt lägre avverkningskostnader / m3sk och minskad risken för stormfällning i framför allt ett gallringsfritt skogsbruk. Enligt min uppfattning innebär en strikt tillämpning av nuvärdesprincipen en ohållbart nedåtgående spiral mot allt lägre virkesdimensioner - "a race to the bottom".

Ja det är spännande att se om det kommer någon mekanism för skosgsbrukandet och hur mycket EUs skogstrategi kommer att påverka inhemska skogspolitik. 😀

I Finland har vi ju inte längre lägsta avverkninksåldern i skogsvårdlag men allt för unga skogar avverkas ändå helt marginaliskt.
Ondspiralen tror jag inte på men längre tider med hög ränta drar dock oundvikt slutavverkningsåldern ett steg nedåt. Motsvarande det lönar sig att låta skogen växa grövre och utnyttja finansiering vid lägre ränta.
Ett negativiskt sidospår är att skogen som numera är tillåtet att avverkas utan åldersgräns har inte lika hög pantvärde. Så i fallet finansieringen ordas inte kan skogsägaren vara tvungen att avverka ett välväxande bestånd.

Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

HannuRöj  
#916252
KG larsson skrev:Hej
jag sitter i Stockholmsförort, Solna, ni får väl bedöma mig därefter....
Äger skog i Jämtland, Ångermanland och Roslagen. Inte som arv utan som investering.
Dessutom byggverksamhet på flygfält i hela Europa, varhelst vi får jobba.
Jag har bara en fråga: Varför är det så svårt att ta till sig att vi har energibrist? ALLT som kan driva fram något, motor, generator eller turbin behöver. Mer mer och mer! Varuproduktion är väl skoj men VAR finns folket som ska producera? De finns ICKE! Jag söker med ljus och lykta. Massabruket har några. (3-5-10?) Det är bekvämare än byggjobb. Kommunen har resten men de söker också! Sedan är det SLUT på folk. Nu går jag på mässor runt om i Europa tittar på robotar som kan måla, såga slipa borra.

På tal om skogsenergi är den i fall här i finska sidan.
Som senaste dålig nyhet stängs av chp verket i Jakobstads fjärrvrme och kommer elpanna istället.
Alltså helt motsatta utväckling som det skulle men så illa är det med lönsamhetet tyvärr nu.

En gammal paradox är ju att hög dieselpris har direkt koppling till minskat vedeldning i större anläggningar.

Nåndendal (Åbo) chp värket köper in mycket gallringsvirke här i området. Oroande om även den har det lika illa.

Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#916265
HannuRöj skrev:
KG larsson skrev:Hej
jag sitter i Stockholmsförort, Solna, ni får väl bedöma mig därefter....
Äger skog i Jämtland, Ångermanland och Roslagen. Inte som arv utan som investering.
Dessutom byggverksamhet på flygfält i hela Europa, varhelst vi får jobba.
Jag har bara en fråga: Varför är det så svårt att ta till sig att vi har energibrist? ALLT som kan driva fram något, motor, generator eller turbin behöver. Mer mer och mer! Varuproduktion är väl skoj men VAR finns folket som ska producera? De finns ICKE! Jag söker med ljus och lykta. Massabruket har några. (3-5-10?) Det är bekvämare än byggjobb. Kommunen har resten men de söker också! Sedan är det SLUT på folk. Nu går jag på mässor runt om i Europa tittar på robotar som kan måla, såga slipa borra.

På tal om skogsenergi är den i fall här i finska sidan.
Som senaste dålig nyhet stängs av chp verket i Jakobstads fjärrvrme och kommer elpanna istället.
Alltså helt motsatta utväckling som det skulle men så illa är det med lönsamhetet tyvärr nu.

En gammal paradox är ju att hög dieselpris har direkt koppling till minskat vedeldning i större anläggningar.

Nåndendal (Åbo) chp värket köper in mycket gallringsvirke här i området. Oroande om även den har det lika illa.


Ni i Finland är duktiga på att lagra energi från el.
Åtgången av biobränsle minskade med 60% i Pornainen, och oljan slopades helt.

Skall bli spännande arts e när den nya anläggningen i Vaksi, där de skall kunna använda den lagrade energin för att producera el också.


Användarvisningsbild

Re: Vad ska vi göra med massaveden?

HannuRöj  
#916269
Sundhult skrev:
HannuRöj skrev:
KG larsson skrev:Hej
jag sitter i Stockholmsförort, Solna, ni får väl bedöma mig därefter....
Äger skog i Jämtland, Ångermanland och Roslagen. Inte som arv utan som investering.
Dessutom byggverksamhet på flygfält i hela Europa, varhelst vi får jobba.
Jag har bara en fråga: Varför är det så svårt att ta till sig att vi har energibrist? ALLT som kan driva fram något, motor, generator eller turbin behöver. Mer mer och mer! Varuproduktion är väl skoj men VAR finns folket som ska producera? De finns ICKE! Jag söker med ljus och lykta. Massabruket har några. (3-5-10?) Det är bekvämare än byggjobb. Kommunen har resten men de söker också! Sedan är det SLUT på folk. Nu går jag på mässor runt om i Europa tittar på robotar som kan måla, såga slipa borra.

På tal om skogsenergi är den i fall här i finska sidan.
Som senaste dålig nyhet stängs av chp verket i Jakobstads fjärrvrme och kommer elpanna istället.
Alltså helt motsatta utväckling som det skulle men så illa är det med lönsamhetet tyvärr nu.

En gammal paradox är ju att hög dieselpris har direkt koppling till minskat vedeldning i större anläggningar.

Nåndendal (Åbo) chp värket köper in mycket gallringsvirke här i området. Oroande om även den har det lika illa.


Ni i Finland är duktiga på att lagra energi från el.
Åtgången av biobränsle minskade med 60% i Pornainen, och oljan slopades helt.

Skall bli spännande arts e när den nya anläggningen i Vaksi, där de skall kunna använda den lagrade energin för att producera el också.


Sandbatterierna har verkligen visat sig vara bra investeringar och de går rätt snabbt att bygga mer, modulära som är.
Det var nytt för mig att i den nya anläggningen ska värmen omvandlas återigen till el. 😀

Annons:
Eco Log
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).