Ny Teknik och Elektronik

[Eliay]

mån 24 aug 2026, 11:51#915487Hej!

Jag arbetar själv inom skog och maskin och har under en tid byggt ett eget system som heter JobbLogg. Tanken från början var att få ett enklare verktyg för mitt eget arbete, men projektet har vuxit och jag funderar nu på att göra det tillgängligt för fler inom skogsbranschen.

JobbLogg är tänkt som ett samlat arbetsverktyg för skogsentreprenörer och maskinförare.

I dagsläget arbetar jag bland annat med:

Tidsrapportering – registrera jobb, timmar, material och få underlag för fakturering.
Forest – kartor och planering i skogen, registrering av vägar, stickvägar, markeringar m.m.
Aptering – mät stocken i fält och få förslag på lämplig kapning utifrån valda prislistor.
Prislistor – möjlighet att välja mellan olika virkesköpares prislistor och låta apteringen jämföra alternativen.
Historik och dokumentation från arbetet.
Support direkt i JobbLogg, där användaren kan kontakta mig.

Det som jag framför allt försöker göra annorlunda är att bygga systemet utifrån hur arbetet faktiskt fungerar ute i skogen, istället för att göra ett stort administrativt system som är krångligt att använda från telefonen eller maskinen.

Apteringsdelen är något jag utvecklar mycket just nu. Tanken är exempelvis att man anger trädslag och stockens mått och att JobbLogg jämför de prislistor man valt och visar vilka godkända kapningar som ger bäst beräknat värde. Kvalitetsbedömningen görs fortfarande av föraren/huggaren – programmet ska vara ett beslutsstöd, inte ersätta den bedömningen.

Jag söker gärna kontakt med skogsentreprenörer, skördarförare, skotarförare och andra som arbetar praktiskt inom skogen och som skulle kunna tänka sig att prova JobbLogg.

Jag är också väldigt intresserad av synpunkter:

Vad skulle ett sådant här program behöva kunna för att ni faktiskt skulle vilja använda och betala för det i ert dagliga arbete?

Jag utvecklar JobbLogg löpande, så bra idéer och önskemål kan faktiskt hamna direkt i programmet.

Är någon intresserad av att testa eller vill veta mer är det bara att skriva här eller skicka ett meddelande.

för att testa det kan ni skapa användare här https://jobblogg2-hr4p.vercel.app/kom-igang


/ Elia

• Läs mer om Ny Teknik och Elektronik
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Tralsmo]

mån 24 aug 2026, 13:50#915493Mycket av de du skriver finns redan i dagens skogsmaskiner.

Nu vet ja inte hur mycket praktisk erfarenhet du har men ja skulle rekommendera att du åker med i en slutavverknings skördare nån timme innan du gör alltför mycke jobb med de som redan finns i maskinerna.
Där kan du se tidrapporter,kartunderlag å hur prislistorna jobbar å hanteras.

[busholle]

mån 24 aug 2026, 13:52#915494Många entreprenörer är styrda att jobba med sin beställares system så på ett vis blir det en hopplös marknad.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[alias]

mån 24 aug 2026, 13:59#915496

Mycket av de du skriver finns redan i dagens skogsmaskiner.

Nu vet ja inte hur mycket praktisk erfarenhet du har men ja skulle rekommendera att du åker med i en slutavverknings skördare nån timme innan du gör alltför mycke jobb med de som redan finns i maskinerna.
Där kan du se tidrapporter,kartunderlag å hur prislistorna jobbar å hanteras.

Skogforsk har ju skapat Forestand, som väl kan ses som någon form av branschstandard för skoglig informationshantering.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Eliay]

mån 24 aug 2026, 14:03#915497

Mycket av de du skriver finns redan i dagens skogsmaskiner.

Nu vet ja inte hur mycket praktisk erfarenhet du har men ja skulle rekommendera att du åker med i en slutavverknings skördare nån timme innan du gör alltför mycke jobb med de som redan finns i maskinerna.
Där kan du se tidrapporter,kartunderlag å hur prislistorna jobbar å hanteras.

Hej!

Ja det stämmer men jag hör mycket missnöje över de program som finns, jag får hem min H8 snart och det var där tanken uppkom över att planera och klara sig själv, borde finnas många självverksamma som vill planera sina vägar mm på egen hand

det går att exportera denna planering till dagens maskiner, det är redan testkört

[Eliay]

mån 24 aug 2026, 14:08#915498

Många entreprenörer är styrda att jobba med sin beställares system så på ett vis blir det en hopplös marknad.

beror på, visst kör du för södra så har dom sitt system men säg att du kör lite egna uppdrag oxå, då kan det vara bra med ett eget planeringsverktyg eller att du inte ens har någon större aktör i ryggen utan vill stå på egna ben

[Tralsmo]

mån 24 aug 2026, 14:23#915500Forestand (eller hur de nu stavas) är ju egentligen bara ett protokoll för att olika enheter ska kunna lira ihop i de totala systemet å kommunicera sinsemmelan om ja fattat rätt.

Angående att många är missnöjda beror delvis på att de här är ett väldigt komplext system i maskinerna å de gäller att förstå alla sammanhang å där haltar de ofta.
Maskinfabrikaten löser ju saker på sitt egna vis å de blir inte alltid så operatörsvänligt, om man ska uttrycka sig milt.
Vi kör ju komatsu å där finns folk som.är grundligt insatta i det mesta men kan vara rätt svåråtkomliga.
Dessutom så måste man själv va ordentligt påläst å ha en bra syn på hur hela systemet lirar.

Bara detta med att få kartorna å rapporteringen mellan skördare å skotare vet ja har varit stora problem i en del system.

Sen är de så att bolagen har ibland (rätt ofta) inte heller koll å inför en massa omöjliga regler som täpper till. Sen kan nan lägga Biometria till detta ochså.

Som busholle säger så är vi kopplade till våran uppdragsgivares system å me de kan inte vi styra alls.
Kort sagt kan ja säga att ditt system har inte vi nogån nytta av i nåt avseende.

Sen.är de ju så att enskilda skogsägare å entreprenörer som inte jobbar som vi kan ha nytta av ett sånt system som du vill bygga.

[AKKAMAAN]

mån 24 aug 2026, 20:46#915527

Skogforsk har ju skapat Forestand, som väl kan ses som någon form av branschstandard för skoglig informationshantering.

Du menar väl StanForD?! LÄNK

Man lär så länge man undervisar...
//Per A

[alias]

mån 24 aug 2026, 21:03#915528

Skogforsk har ju skapat Forestand, som väl kan ses som någon form av branschstandard för skoglig informationshantering.

Du menar väl StanForD?! LÄNK

Jo, det är nog det. Testade faktiskt först att googla "stanford", men fick bara upp länkar till det välkända universitetet.

Jag började då tvivla på om jag kom ihåg ordleken rätt och testade då att googla på "forestand" och hittade då följande Skogforsksida (varpå jag trodde att jag kommit ihåg fel initialt, och slutade då leta):

https://www.skogforsk.se/rad--stod/besl ... forestand/

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[AKKAMAAN]

mån 24 aug 2026, 21:40#915530Eftersom det är i stort sett standard med dessa planeringsprogram i dagen skördare/skotare så är nog marknaden mättad vad gäller nyutveckling. En fördel med att du engagerar dig i detta är att din utveckling kan komma att innehålla nån detalj som andra system inte har.
Detta med apteringssystem och apteringshjälp kräver att användaren har full förståelse för vissa elementära stamanalyser. Detta jobbade jag med under ett antal år som utbildare inom avverkning, både manellt med motorsåg och med "intelligenta"apteringsdatorer.
En av dessa eementära anaylyser är hur avsmalningen påverkar apteringen, kort eller lång stock vid olika toppdiametrar. Dessutom för att kunna välja rätt typ av sortiment och prislista.
En stocks toppdiameter i förhållande till avsmalningen brukar uttryckas som toppformtal. Hög avsmalning i förhållande till toppdiametern ger högt toppformtal. Toppformtalet kan enklast beräknas som m³fub/m³to.
Timmerprislistor anger kubikpris i antingen m³to (ub) eller m³fub. Om vi kallar relationen mellan dessa två olika pristyper för "prisrelation".
Tex att man har två alternativ, 600 kr/m³fub och 750 kr/m³to så är prisrelationen 750/600=1.25.
Om toppformtalet är högre än prisrelationen så är det mera lönsamt att aptera/sälja som m³fub.
Massaved, kort-kubb, och klentimmer köps i kr/m³fub
Skrev ihop denna opublicerade artikel för ett 10-tal år sedan LÄNK
Artikeln har flera länkar till små specialverktyg som kan användas vid prislisteanalys
Bilden är ett utdrag ur artikeln

1787602464_avsmalning-toppformtal.jpg

Notera att avsmalningen varierar kraftigt mellan stammens olika delar. Rotstockar har större avsmalning men kompenserar detta med grövre toppdiameter, vilket medför att rotstockar ändå kan apteras i långa längder. Mellanstockar har lägre avsmalning och blir gärna då apterade i långa längder. Toppstockar har liten toppdiameter och relativt stor avsmalning vilket gör att dessa bör apteras (till sågtimmer) i korta längder

Så den viktigaste påbörjande analysen för avverkning är att gå ut och bedöma om skogen är "dryg"/liten avsmalning eller "odryg"/mera avsmalning. Ett avverkningsbart bestånd uppefter en bergsluttning har oftast större avsmalning av träden ju högre upp på berget man kommer. För att komma till rätta med denna förändring när man med skördaren kör slagen upp och ner för bergsluttningen så har man i vissa apteringssystem/datorer infört "adaptiv aptering", vilket innebär att datorn under resans gång uppdaterar minnet med de nya avsmalningarna som kommer efterhand.

Det är bra, om inte nödvändigt, att en maskinförare förstår dessa sammanhang, men analysen av ett bestånd bör ske innan avverkning och därefter ligga som grund för ett apteringsdirektiv som skördarföraren sedan försöker följa.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Man lär så länge man undervisar...
//Per A

[Skogsola]

tis 25 aug 2026, 07:26#915534Faller inte allt det här med avsmalningsaptrring när timret mäts i fub?

[AKKAMAAN]

tis 25 aug 2026, 14:26#915560

Faller inte allt det här med avsmalningsaptrring när timret mäts i fub?

menar du att allt sågtimmer travmäts för vederlagsvärdering?

Man lär så länge man undervisar...
//Per A

[busholle]

tis 25 aug 2026, 14:41#915562

Faller inte allt det här med avsmalningsaptrring när timret mäts i fub?

menar du att allt sågtimmer travmäts för vederlagsvärdering?

Travmätning har blivit vanligare men numera mäts mycket i mätram i verklig fub med hjälp av laser.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[Skogsola]

tis 25 aug 2026, 14:42#915563Stocken körs genom en mätapparat som mäter hela stockvolymen. Inte bara toppmåttet.

[Tralsmo]

tis 25 aug 2026, 15:44#915568Nu är de nog inte riktigt så enkelt att man kan skippa avsmalningsaptering

Bolag som prioriterar sågbart vill ju gärna utnyttja träden till sågad vara så mycke som möjligt.
Då vill man ju helst inte aptera med för mycke spill.

Alltihopa är till sist en kompromiss där alla värden ska tillvaratas till högsta avkastning.

Vi har ju ibland kört med (minns inte va de heter nu) men allafall så är de en kompromiss mellan avsmalning och mängd volym i längden på stockarna.

I maskinen:
Det är alltså satt en procentsats på dom olika längderna (timmer, klentimmer) i volymprocent som sågverket vill ha sen prioriteras den längden som för närvarande är för låg procentsats på men den räknar ändå på avsmalningen så de inte blir alltför tokigt.
De här heter nåt speciellt men ja är ju så förbaskat dålig på komma ihåg sånt.