tis 14 jul 2026, 20:26#913364Det måste bli ordentligt glest för att höjdtillväxten ska påverkas, och den påverkar alla trädslag.
Det handlar inte om ljuset utan om att kraftig vindpåkänning minskar höjdtillväxten.
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt lärande
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Lars Lundqvist SLU - tis 14 jul 2026, 20:26
tis 14 jul 2026, 22:54#913370Har läst Lars Lundqvists bok om blädning, tyvärr har jag ingen skog som är fullskiktad, för det skulle vara roligt att prova på.
Denna film om att använda sig av björk vid omställning till blädningsskog för att minska pruduktions förlust under omställlningsfasen har varit uppe tidigare.
Men det skulle vara intresant att höra fler åsikter om det skulle kuna fungera, då dom flesta bestånd jag har som är delvis skiktade har börjat som björkskog med ett vist inslag av gran. Och under åren har det kommit mer och mer gran som har växt in i beståndet .
Nu har jag nog huggit alldeles för mycket av björken, skulle ha glesat ut den mycket långsammare men det blev bra ved.
Denna film om att använda sig av björk vid omställning till blädningsskog för att minska pruduktions förlust under omställlningsfasen har varit uppe tidigare.
Men det skulle vara intresant att höra fler åsikter om det skulle kuna fungera, då dom flesta bestånd jag har som är delvis skiktade har börjat som björkskog med ett vist inslag av gran. Och under åren har det kommit mer och mer gran som har växt in i beståndet .
Nu har jag nog huggit alldeles för mycket av björken, skulle ha glesat ut den mycket långsammare men det blev bra ved.
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Lars Lundqvist SLU - tis 14 jul 2026, 23:23
tis 14 jul 2026, 23:23#913371Snabbaste sättet att omvandla en enskiktad skog påmedelgod mark till en fullskiktad skog, är nog att kalhugga men lämna hyfsat många fröträd, och sen åka därifrån. Om det blir väldigt mycket löv vore det nog klokt att röja bort en del, men i övrigt inte göra nånting alls. Bara vänta i 80-100 år.
Har man tur gör konkurrensen att en del av föryngringen stannar av och en del växer på, så med tiden ökar höjdspridningen och till sist, efter 80-100 år, aå blir beståndet fullskiktat, men med en blandning av trädslag i de övre höljdklasserna. Då kan man börja bläda, och efter ytterligare kanske 50-100 år så är det ett rent granbestånd, fullskiktat.
Har man tur gör konkurrensen att en del av föryngringen stannar av och en del växer på, så med tiden ökar höjdspridningen och till sist, efter 80-100 år, aå blir beståndet fullskiktat, men med en blandning av trädslag i de övre höljdklasserna. Då kan man börja bläda, och efter ytterligare kanske 50-100 år så är det ett rent granbestånd, fullskiktat.
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Igår, 08:19#913374
En sak som gärna bortses ifrån är energiåtgången.
Ett väl fungerade ekosystem producerar energi genom fotosyntesen, vilket är intressant sett till totalekonomin.
Det är bäst marginal och inte störst omsättning som är bra för skogsägaren.
Badger skrev:Lars Lundqvist SLU skrev:Badger skrev:Förökning är grunden för all ekologi
Nej, liv är grunden för all ekologi, att organismer lever.
Men i skogsbruk är målet, även i hyggesfritt skogsbruk, träd som kan avverkas, inte att producra små plantor.
Om man alutavverkar en tallhed i norr och lämnar fröträd så kommer man oftast få upp bra med föryngring. Om fröträden får stå kvar kommer man fortsätta få upp föryngring i flera decennier, men inga träd, eftersom plantorna gradvis dör innan de hunnit bli ens en meter höga. För att få plantorna att växa upp till träd måste fröträden avverkas. Det är alltså vad som händer sen som är det centrala, inte att få upp plantor.
Om man gör små luckor där det kommer upp plantor, vad är då resten av planen, de kommande 100-150 åren? Hur ska luckorna skötas? Är tanken att varje liten lucka ska skötas som ett eget bestånd i 150 år? Eller ska skogen runtom också avverkas så allt blir en enda stor ungskog? Eller är det så enkelt att så långt har ingen tänkt?
Jag är anhängare av den vanliga bilden att först föds liv, sedan växer det upp. Om du vill lyfta någo kreationistisk religiös variant, ok. Lämnar det hönan och ägget spåret.
Det finns alternativa modeller för skogsägare förutom virkesfokus. Turism, jakt, viltsafari, julgransodling, kollagring...
Tallhed, fjällskog, sandstrand. Jag menar alla områden där det funnits skog långt före vi människor började plantera där. I min skog kommer det nya plantor där jag hugger och från de plantorna så växer de med bäst förutsättningar upp till träd.
Jag känner inte folket på SLU, men du som jobbat där kanske vet mer. Kanske har de noll tankar förutom att bara hugga luckorna och sen inte göra någonting mer. Jag gissar att de tänker sig att röja lite i luckorna, kanske gallra för vanlig virkesproduktion och att de har en plan att avverka resterade luckorna om ett antal år så att det de får ett mönster med olika åldrar på luckorna.
En sak som gärna bortses ifrån är energiåtgången.
Ett väl fungerade ekosystem producerar energi genom fotosyntesen, vilket är intressant sett till totalekonomin.
Det är bäst marginal och inte störst omsättning som är bra för skogsägaren.
//Christian Dahlqvist
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
TS
Igår, 08:36#913375Nej, ekosystem producerar inte energi. De utnyttjar solens energi på en mängd sätt, vilket gäller allt levande.
(energi kan varken produceras eller förbrukas, bara omformas; det är grundläggande kunskap från skolan)
(energi kan varken produceras eller förbrukas, bara omformas; det är grundläggande kunskap från skolan)
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Igår, 09:33#913379🤣
Vad jag har hört det växer i skogen.
Vad jag har hört det växer i skogen.
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
Igår, 10:00#913380Ja, träden omvandlar den insteålande energin från solen till socker genom fotosyntesen. Detta socker används för att bygga ved i trädets alla delar, och en del stjäls av mykorrhizasvampar för att försörja dessa.
Ju fler träd som tidigt växer bra, desto mer solenergi kan ekosystemet tillgodogöra sig. Övriga växter i skogen använder väldigt lite av den instrålande solenergin. Om man tar bort träden etableras istället helt andra växter, som är mycket effektivare än bärris, mossor, osv, exempelvis olika sorters gräs, mjölkört, älgört, hallon, mm.
Ju fler träd som tidigt växer bra, desto mer solenergi kan ekosystemet tillgodogöra sig. Övriga växter i skogen använder väldigt lite av den instrålande solenergin. Om man tar bort träden etableras istället helt andra växter, som är mycket effektivare än bärris, mossor, osv, exempelvis olika sorters gräs, mjölkört, älgört, hallon, mm.
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Igår, 11:29#913383
Jag förstår att du vill styra bort från vad det egentligen handlar om.
Välmående ekosystem producerar mer av den så viktiga energi för mikrolivet i marken för att köra det självreglerande processerna utan att tillföra en massa extern energi från andra håll.
Där presterar monokulturer dåligt, framförallt över tid när struktur och resurser i systemet bryts ned. Perspektiv som ekonomisystem som mest ser den närmsta tre månadersperioden som viktig totalt missar.
Systemen fungerar bra så länge de utvalda nyckeltalen visar det, och det gäller att förstå vem som tittar på vilka nyckeltal. Industrin har sina och intresseorganisationer sina.
Finns en utmärkt bok av C Thi Nguyen som beskriver just det här, nämligen The Score - How to stop playing someone else´s game.
Den gör det väldigt tydligt hur vi på många ställen byggt system och processer som går vilse förblindade av sina nyckeltal.
Nyckeltal är bra. En fotbolls match skulle inte alls vara lika spännande om vi inte kommit överens om att de lag som gör flest mål inom en given tid vinner. Samtidigt gäller det att förstå att stirra sig blind på nyckeltal kan få personer att agera helt felaktigt.
Kan verkligen rekommendera boken för den som vill vigda sina perspektiv.
Jag förstår som sagt var varför du vill göra ett sidospår, men för mig som skogsägare är ekonomin viktig, och då är det mer intressant vad jag får över när kostnader och intäkter ställts mot varandra snarare än omsättningen.
Då blir ekosystemen viktiga för en långsiktigt välprodcerande skog som omvandlar solenergin på egen hand som skapar självreglerande processer utvecklad under lång, lång tid.
Lars Lundqvist SLU skrev:Nej, ekosystem producerar inte energi. De utnyttjar solens energi på en mängd sätt, vilket gäller allt levande.
(energi kan varken produceras eller förbrukas, bara omformas; det är grundläggande kunskap från skolan)
Jag förstår att du vill styra bort från vad det egentligen handlar om.
Välmående ekosystem producerar mer av den så viktiga energi för mikrolivet i marken för att köra det självreglerande processerna utan att tillföra en massa extern energi från andra håll.
Där presterar monokulturer dåligt, framförallt över tid när struktur och resurser i systemet bryts ned. Perspektiv som ekonomisystem som mest ser den närmsta tre månadersperioden som viktig totalt missar.
Systemen fungerar bra så länge de utvalda nyckeltalen visar det, och det gäller att förstå vem som tittar på vilka nyckeltal. Industrin har sina och intresseorganisationer sina.
Finns en utmärkt bok av C Thi Nguyen som beskriver just det här, nämligen The Score - How to stop playing someone else´s game.
Den gör det väldigt tydligt hur vi på många ställen byggt system och processer som går vilse förblindade av sina nyckeltal.
Nyckeltal är bra. En fotbolls match skulle inte alls vara lika spännande om vi inte kommit överens om att de lag som gör flest mål inom en given tid vinner. Samtidigt gäller det att förstå att stirra sig blind på nyckeltal kan få personer att agera helt felaktigt.
Kan verkligen rekommendera boken för den som vill vigda sina perspektiv.
Jag förstår som sagt var varför du vill göra ett sidospår, men för mig som skogsägare är ekonomin viktig, och då är det mer intressant vad jag får över när kostnader och intäkter ställts mot varandra snarare än omsättningen.
Då blir ekosystemen viktiga för en långsiktigt välprodcerande skog som omvandlar solenergin på egen hand som skapar självreglerande processer utvecklad under lång, lång tid.
//Christian Dahlqvist
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
TS
Igår, 14:22#913392
Alla de kriterierna som du räknade upp här uppfylls i delar av min skog som luckhuggts i ett par generationer. Fördelningen är slumpmässig för var, hur många och hur små eller hur stora luckor som huggts har styrts av slumpen, något år lite extra hjälp, något annat år dåligt väder eller sjukdom så det inte blev så mycket och så vidare. På andra ställen har det styrts av vindfällen, eller annat. Luckhuggning är nog allt som oftast inte speciellt planerat så att dra slutsatsen att det inte kan ge en fullskiktad skog är en felaktig slutsats.
Men är ännu mer fel är din slutsats att få ihop att en virkesinköpare i ena meningen hyllar en skog som välskött utan att skilja på avdelningar som skötts på helt olika sätt och där olika bestånd och helt olika mål och slutavverka rubb som stubb skulle vara ett klokt råd. Det är inget annat än bara genomskingligt bulkindustriperspektiv. Det avslöjade den virkesinköparen som både okunnig om skog och det ekonomiska utfallet på min fastighet. Hade hen gett sig tid att fråga lite om hur de olika avdelningar avkastat över tid och varför halva fastigheten är äldre blandskog och den andra halvan är 20årig ungskog borde en klocka ringt.
Lars Lundqvist SLU skrev:Definitionen säger att blandningen av storlekar, med fler små än stora, ska finnas överallt i hela skogen.
Grövsta trädet minst 25 cm i brösthöjd och om diameterskalan från 0 till max delas i fyra lika breda diameterklasser så ska det finnas flest träd i lägsta klassen, näst mest i näst lägsta och finnas träd i båda de övre diameterklasserna.
Dessutom måste det finnas träd (plantor) även under brösthöjd.
Om man mäter cirkelytor med 10 m radie (314 m2) i fullskiktad skog säger erfarenheten att ungefär 2/3 av ytorna uppfyller kraven, men om du mäter upp en yta på ca 500 m2 var som helst i skogen så ska den uppfylla kravet.
Man måste ha i åtanke att i en fullskiktad skog är alla trädstorlekar slumpmässigt fördelade.
En småskalig mosaik av enskiktade grupper är inte en fullskiktad skog.
I trakthyggesbruk sänks normalt produktionen ju större höjdspridning man har, därför att konkurrensen gör att de större trädens tillväxt inte ökar lika mycket som de sänker tillväxten hos de mindre. Så det var ett klokt råd av virkesköparen, men handlar inte om skötseln under resten av omloppstiden.
Alla de kriterierna som du räknade upp här uppfylls i delar av min skog som luckhuggts i ett par generationer. Fördelningen är slumpmässig för var, hur många och hur små eller hur stora luckor som huggts har styrts av slumpen, något år lite extra hjälp, något annat år dåligt väder eller sjukdom så det inte blev så mycket och så vidare. På andra ställen har det styrts av vindfällen, eller annat. Luckhuggning är nog allt som oftast inte speciellt planerat så att dra slutsatsen att det inte kan ge en fullskiktad skog är en felaktig slutsats.
Men är ännu mer fel är din slutsats att få ihop att en virkesinköpare i ena meningen hyllar en skog som välskött utan att skilja på avdelningar som skötts på helt olika sätt och där olika bestånd och helt olika mål och slutavverka rubb som stubb skulle vara ett klokt råd. Det är inget annat än bara genomskingligt bulkindustriperspektiv. Det avslöjade den virkesinköparen som både okunnig om skog och det ekonomiska utfallet på min fastighet. Hade hen gett sig tid att fråga lite om hur de olika avdelningar avkastat över tid och varför halva fastigheten är äldre blandskog och den andra halvan är 20årig ungskog borde en klocka ringt.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
Igår, 14:58#913396
Hur definierar du "välmående ekosystem"?
Ett ekosystem är bara summan av de organismer som finns på en plats vid en viss tidpunkt. De som finns där just då är naturligtvis "välmående" på så vis att de lever. De som inte finns där ingår inte i ekosystemet. Trädslagsrena bestånd av det på ståndorten bäst producerande trädslaget har högre omvandling av instrålande energi till biomassa än vad sämre producerande växter har. Det är grundläggande biologisk kunskap.
Läs hellre "I ekologins gränsland: Om ekosystem, balansen i naturen och förhållandet mellan människa och natur" av Ove Eriksson, professor i ekologi vid Stockholms universitet. Han går igenom begreppen ekologi, ekologisk, osv på ett bra sätt, inklusive hur de missbrukas (som du gör när du värderar ekosystem utifrån dina egna preferenser). Den finns som även som e-bok och på tjänster som Nextory, osv.
Varför blandar du ihop ekonomi och energi? 🤔
Ett ekosystem producerar ingen energi. Allt drivs av instrålning från solen i form av ljus, men huvuddelen av det instrålande ljuset studsar bara, och en del av det som ansoberats som värme avgår nattetid i form av värmestrålning tillbaka till världsrymden.
Sundhult skrev:Välmående ekosystem producerar mer av den så viktiga energi för mikrolivet i marken för att köra det självreglerande processerna utan att tillföra en massa extern energi från andra håll.
Där presterar monokulturer dåligt, framförallt över tid när struktur och resurser i systemet bryts ned.
Hur definierar du "välmående ekosystem"?
Ett ekosystem är bara summan av de organismer som finns på en plats vid en viss tidpunkt. De som finns där just då är naturligtvis "välmående" på så vis att de lever. De som inte finns där ingår inte i ekosystemet. Trädslagsrena bestånd av det på ståndorten bäst producerande trädslaget har högre omvandling av instrålande energi till biomassa än vad sämre producerande växter har. Det är grundläggande biologisk kunskap.
Läs hellre "I ekologins gränsland: Om ekosystem, balansen i naturen och förhållandet mellan människa och natur" av Ove Eriksson, professor i ekologi vid Stockholms universitet. Han går igenom begreppen ekologi, ekologisk, osv på ett bra sätt, inklusive hur de missbrukas (som du gör när du värderar ekosystem utifrån dina egna preferenser). Den finns som även som e-bok och på tjänster som Nextory, osv.
Varför blandar du ihop ekonomi och energi? 🤔
Ett ekosystem producerar ingen energi. Allt drivs av instrålning från solen i form av ljus, men huvuddelen av det instrålande ljuset studsar bara, och en del av det som ansoberats som värme avgår nattetid i form av värmestrålning tillbaka till världsrymden.
Igår, 15:11#913397
Hur har de olika avdelningarna avkastat och varför är en halva äldre blandskog och den andra halvan 20 årig ungskog?
Badger skrev:Men är ännu mer fel är din slutsats att få ihop att en virkesinköpare i ena meningen hyllar en skog som välskött utan att skilja på avdelningar som skötts på helt olika sätt och där olika bestånd och helt olika mål och slutavverka rubb som stubb skulle vara ett klokt råd. Det är inget annat än bara genomskingligt bulkindustriperspektiv. Det avslöjade den virkesinköparen som både okunnig om skog och det ekonomiska utfallet på min fastighet. Hade hen gett sig tid att fråga lite om hur de olika avdelningar avkastat över tid och varför halva fastigheten är äldre blandskog och den andra halvan är 20årig ungskog borde en klocka ringt.
Hur har de olika avdelningarna avkastat och varför är en halva äldre blandskog och den andra halvan 20 årig ungskog?
Igår, 15:15#913398
Du missade tydligen detaljen om att alla kriterierna ska vara uppfyllda på vilken som helst slumpmässigt utlagd cirkelyta på ca 500 m2. Hur små "luckor" tänker du dig om en yta på ca 20x20 m ska delas upp i så många luckor att du får alla tänkbara trädstorlekar överallt på en så liten yta?
Jag har aldrig betygsatt virkesköparens råd som klokt eller korkat. Jag skrev att industrin inte bryr sig om hur du sköter din skog, så länge de kan köpa tillräckligt mycket virke tillräckligt billigt från privata skogsägare för att de ska få kostnader och intäkter att gå ihop.
Badger skrev:Alla de kriterierna som du räknade upp här uppfylls i delar av min skog som luckhuggts i ett par generationer. Fördelningen är slumpmässig för var, hur många och hur små eller hur stora luckor som huggts har styrts av slumpen, något år lite extra hjälp, något annat år dåligt väder eller sjukdom så det inte blev så mycket och så vidare. På andra ställen har det styrts av vindfällen, eller annat. Luckhuggning är nog allt som oftast inte speciellt planerat så att dra slutsatsen att det inte kan ge en fullskiktad skog är en felaktig slutsats.
Du missade tydligen detaljen om att alla kriterierna ska vara uppfyllda på vilken som helst slumpmässigt utlagd cirkelyta på ca 500 m2. Hur små "luckor" tänker du dig om en yta på ca 20x20 m ska delas upp i så många luckor att du får alla tänkbara trädstorlekar överallt på en så liten yta?
Badger skrev:Men är ännu mer fel är din slutsats att få ihop att en virkesinköpare i ena meningen hyllar en skog som välskött utan att skilja på avdelningar som skötts på helt olika sätt och där olika bestånd och helt olika mål och slutavverka rubb som stubb skulle vara ett klokt råd.
Jag har aldrig betygsatt virkesköparens råd som klokt eller korkat. Jag skrev att industrin inte bryr sig om hur du sköter din skog, så länge de kan köpa tillräckligt mycket virke tillräckligt billigt från privata skogsägare för att de ska få kostnader och intäkter att gå ihop.
Igår, 15:51#913399
Slumpen verkar ha löst det av sig själv. Olika stora luckor med allt från bara att par träd och upp till drygt ett hektar. I olika former och ibland har de även överlappat varandra. Från vilket perspektiv är det egentligen relevant att mäta att en yta stor som en villatomt ska innehålla en komplett variation av åldrar? Tveksam till att ens Sebastian Kirppu skulle anse att det är ett meningsfullt mått. Det som han antagligen antagligen skulle klaga på är det saknas riktiga gamla träd som är flera hundra år gamla. Men så gamla träd vågar man inte ha som skogsägare för då riskerar man att det blir reservat.
Påminner om ditt tidigare inlägg... Se nedan.
[/quote]
Lars Lundqvist SLU skrev:Badger skrev:Alla de kriterierna som du räknade upp här uppfylls i delar av min skog som luckhuggts /.../
Du missade tydligen detaljen om att alla kriterierna ska vara uppfyllda på vilken som helst slumpmässigt utlagd cirkelyta på ca 500 m2. Hur små "luckor" tänker du dig om en yta på ca 20x20 m ska delas upp i så många luckor att du får alla tänkbara trädstorlekar överallt på en så liten yta?
Slumpen verkar ha löst det av sig själv. Olika stora luckor med allt från bara att par träd och upp till drygt ett hektar. I olika former och ibland har de även överlappat varandra. Från vilket perspektiv är det egentligen relevant att mäta att en yta stor som en villatomt ska innehålla en komplett variation av åldrar? Tveksam till att ens Sebastian Kirppu skulle anse att det är ett meningsfullt mått. Det som han antagligen antagligen skulle klaga på är det saknas riktiga gamla träd som är flera hundra år gamla. Men så gamla träd vågar man inte ha som skogsägare för då riskerar man att det blir reservat.
Lars Lundqvist SLU skrev:Jag har aldrig betygsatt virkesköparens råd som klokt eller korkat. Jag skrev att industrin inte bryr sig om hur du sköter din skog, så länge de kan köpa tillräckligt mycket virke tillräckligt billigt från privata skogsägare för att de ska få kostnader och intäkter att gå ihop.
Påminner om ditt tidigare inlägg... Se nedan.
Lars Lundqvist SLU skrev:I trakthyggesbruk sänks normalt produktionen ju större höjdspridning man har, därför att konkurrensen gör att de större trädens tillväxt inte ökar lika mycket som de sänker tillväxten hos de mindre. Så det var ett klokt råd av virkesköparen, men handlar inte om skötseln under resten av omloppstiden.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
Igår, 15:59#913400Har du någon länk på resultaten från dina blädningsrutor i Siljansfors, Lars?
Det är några år sedan jag såg något, så skulle vara intressant att se hur det fortlöper.
Det är några år sedan jag såg något, så skulle vara intressant att se hur det fortlöper.
Igår, 16:21#913401Det senaste börjar ha några år på nacken men innehåller å andra sifan betydligt fler ytor:
https://www.sciencedirect.com/science/a ... 2716310271
Nej, varför skulle man bry sig om 130 års internationell forskning om blädningsbruk och fullskiktade skogar? 🤣
Kanske därför att den forskningen visar och förklarar hur sån skog fungerar och hur man genom bra skötsel kan nyttja virkesproduktionen på ett sätt som liknar den småskaliga dynamiken i orörd skog som inte brinner eller drabbas av storskaliga stormskador (jo, drygt ett hektar är en ganska stor stormskada för ett enskilt bestånd), som exempelvis en stor del av den fjällnära granskogen och tropisk regnskog.
Sebastian Kirppu är duktig på artkunskap, men inte speciellt kunnig inom skogsdynamik och skogsbruk, så hans åsikter bedömer jag inte som speciellt relevanta.
Att enskiktade bestånd med liten höjdspridning har högre tillväxt än dito med större höjdspridning är en generell kunskap, inte ett råd om hur du ska sköta din skog. Du tycks ha mycket fokus på vad du plockar ut men mindre på hur den skog du lämnar kvar ser ut och växer.
(det blir intressant att se svaret på frågan om varför halva skogen är äldre blandskog och andra halvan ungskog.)
https://www.sciencedirect.com/science/a ... 2716310271
Badger skrev:Olika stora luckor med allt från bara att par träd och upp till drygt ett hektar. I olika former och ibland har de även överlappat varandra. Från vilket perspektiv är det egentligen relevant att mäta att en yta stor som en villatomt ska innehålla en komplett variation av åldrar?
Nej, varför skulle man bry sig om 130 års internationell forskning om blädningsbruk och fullskiktade skogar? 🤣
Kanske därför att den forskningen visar och förklarar hur sån skog fungerar och hur man genom bra skötsel kan nyttja virkesproduktionen på ett sätt som liknar den småskaliga dynamiken i orörd skog som inte brinner eller drabbas av storskaliga stormskador (jo, drygt ett hektar är en ganska stor stormskada för ett enskilt bestånd), som exempelvis en stor del av den fjällnära granskogen och tropisk regnskog.
Sebastian Kirppu är duktig på artkunskap, men inte speciellt kunnig inom skogsdynamik och skogsbruk, så hans åsikter bedömer jag inte som speciellt relevanta.
Att enskiktade bestånd med liten höjdspridning har högre tillväxt än dito med större höjdspridning är en generell kunskap, inte ett råd om hur du ska sköta din skog. Du tycks ha mycket fokus på vad du plockar ut men mindre på hur den skog du lämnar kvar ser ut och växer.
(det blir intressant att se svaret på frågan om varför halva skogen är äldre blandskog och andra halvan ungskog.)
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).