Skotare
Farma LF 8 - 8-tonsskotare för självverksamma
lör 22 nov 2025, 21:11#899504Det blir väldigt dyrt när alla åtta är trötta.

sön 23 nov 2025, 06:55#899519Nu var det svårt att hitta vettiga bilder. Men Vimeken har märkbart sämre markfrigång eftersom en konventionell drivlina kräver fram och bakaxel.
Nu är det kanske inget argument på beståndsgående vad vet jag. Men ang argumentet om att det är dyrt med trasiga hjulmotorer så är det även ganska dyrt med trasiga boggielådor och axlar också
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Nu är det kanske inget argument på beståndsgående vad vet jag. Men ang argumentet om att det är dyrt med trasiga hjulmotorer så är det även ganska dyrt med trasiga boggielådor och axlar också
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
sön 23 nov 2025, 08:09#899520Varför ha större motor om det inte behövs? Om det skulle behövas så går den att optimera och då kan man få ut ca:100hk. När jag körde den en vecka i riktigt stygg terräng så upplevde jag inte att motorn var för liten. Finns ju fördelar med lite lägre markfrigång. Maskinen blir otroligt stabil. Man behöver ju inte köra gränsle över alla stora stenar utan köra vid sidan. Farmans boggilådor sitter väldigt nära varandra under maskinen vilket gör att markfrigången inte blir så hög. Det är ingen stor sten som får plats där emellan.
Hjulmotorsdrift är så att oljan alltid tar lättast väg. (Talar av egen erfarenhet.)
Man kan länga ramen framför boggin på farma, men då spårar den ju inte.
Jag ska prova farma om det finns någon demo, för att jämföra.
Valet föll på vimek då den rullat några år i skogen nu.
Hjulmotorsdrift är så att oljan alltid tar lättast väg. (Talar av egen erfarenhet.)
Man kan länga ramen framför boggin på farma, men då spårar den ju inte.
Jag ska prova farma om det finns någon demo, för att jämföra.
Valet föll på vimek då den rullat några år i skogen nu.
It takes a BEAR to kill a deere!!
sön 23 nov 2025, 09:17#899526Jag måste säga att jag är positivt överraskad av hur väl kraften räcker till i 870.
Jag har bara min 610or att jämföra med och då är markfrigången väldigt mycket bättre. Men som alltid det gäller att välja sitt spår.
Jag har bara min 610or att jämföra med och då är markfrigången väldigt mycket bättre. Men som alltid det gäller att välja sitt spår.
"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"
- Richard Feynman
- Richard Feynman
sön 23 nov 2025, 09:52#899528
Hur tycker du insteget är jämfört med 610? Tycker tröskeln ser hög ut.
svampbob skrev:Jag har bara min 610or att jämföra med och då är markfrigången väldigt mycket bättre. Men som alltid det gäller att välja sitt spår.
Hur tycker du insteget är jämfört med 610? Tycker tröskeln ser hög ut.
Förargelsen över dålig kvalité varar längre än glädjen över ett lågt pris
sön 23 nov 2025, 12:09#899533Nu är ju knappast farmans boggielådor närmare varandra än vimekens.
Vi förstår att du köpt en 870 och försvarar nu köpet på alla sätt. Säger inte att det är en dålig maskin, långt ifrån. Jag tänkte man kunde objektivt försöka väga olika för och nackdelar
Farmas drivlina skickar inte allt flöde till motorn som går lättast, enligt uppgift eftersom jag ej kört den själv fördelar den ut flödet efter behov. Vid sväng går ytterhjulen fortare tex.
Hur bra detta fungerar i praktiken kan ju någon som kört uttala sig om, men man kan ju inte påstå att maskinen saknar "diffspärr" så att säga
Vi förstår att du köpt en 870 och försvarar nu köpet på alla sätt. Säger inte att det är en dålig maskin, långt ifrån. Jag tänkte man kunde objektivt försöka väga olika för och nackdelar
Farmas drivlina skickar inte allt flöde till motorn som går lättast, enligt uppgift eftersom jag ej kört den själv fördelar den ut flödet efter behov. Vid sväng går ytterhjulen fortare tex.
Hur bra detta fungerar i praktiken kan ju någon som kört uttala sig om, men man kan ju inte påstå att maskinen saknar "diffspärr" så att säga
Senast redigerad av AntonD sön 23 nov 2025, 12:13, redigerad totalt 1 gång.
sön 23 nov 2025, 12:12#899535
Ja den är nog lite högre men dörren är så mycket bättre att komma in igenom så jag skulle säga bättre.
Bild från dagens finskotning.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
hfab skrev:svampbob skrev:Jag har bara min 610or att jämföra med och då är markfrigången väldigt mycket bättre. Men som alltid det gäller att välja sitt spår.
Hur tycker du insteget är jämfört med 610? Tycker tröskeln ser hög ut.
Ja den är nog lite högre men dörren är så mycket bättre att komma in igenom så jag skulle säga bättre.
Bild från dagens finskotning.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"
- Richard Feynman
- Richard Feynman
sön 23 nov 2025, 15:56#899554Jag har sett båda i skogen men jag har inte kört något. Jag tycker farman fortfarande såg ut som en skotare för den självverksamme och vimeken betydligt mera proffsig. Enligt föraren av farman var det som att köra med converter, kranen och midjan var för klen så hela maskinen flexade och gungade vid krankörning. Vimeken såg mycket mer ut som en ”riktig” skotare i drift och kran. Hur mycket skiljer i pris?
Senast redigerad av Axl sön 23 nov 2025, 17:33, redigerad totalt 1 gång.
Re: Farma LF 8 - 8-tonsskotare för självverksamma
sön 23 nov 2025, 17:32#899556
Hjulmotordrift är inget nytt. NorCar hade 6 hjulmotorer separerade med diffspärrventiler. Man kan jämföra med mekanisk drivlina där kraften går till hjulet som har sämst markgrepp. Vid den jämförelsen så är problemen ilkartade.
Hjulmotorer passar maskinkoncept som tillverkas is relativt små serier. Mekaniska hugghjuls boggilådor måste vara vridstyva och för det behöver de vara gjutna. Kedjeboggi är inte lika krävande påvridstyvhet. Gjutning av boggilådor har en mycket hög fast initialkostnad. Framtagandet av gjutformarna är dyrbart. Att sedan gjuta boggilådorna är billigare än att svetsa ihop boggilådorna av stålplåt.
För övrigt så finns det massor med olika serietillverkade maskintyper som har antingen hydrauliska eller elektriska hjulmotorer (El-Forest)
Hydrostatisk länk i en drivlina har varit under utveckling sedan tidigt 1970-tal och det finns fortfarande en viss mån av utvecklingspotential och hjulmotorer har en betydande andel i denna potential. Mekaniska drivlinor med kardanaxlar , pinjonger och kronhjul har an ganska begränsad utvecklingpotential idag
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
samuel skrev:Hjulmotorsdrift är så att oljan alltid tar lättast väg. (Talar av egen erfarenhet.)
.
Hjulmotordrift är inget nytt. NorCar hade 6 hjulmotorer separerade med diffspärrventiler. Man kan jämföra med mekanisk drivlina där kraften går till hjulet som har sämst markgrepp. Vid den jämförelsen så är problemen ilkartade.
Hjulmotorer passar maskinkoncept som tillverkas is relativt små serier. Mekaniska hugghjuls boggilådor måste vara vridstyva och för det behöver de vara gjutna. Kedjeboggi är inte lika krävande påvridstyvhet. Gjutning av boggilådor har en mycket hög fast initialkostnad. Framtagandet av gjutformarna är dyrbart. Att sedan gjuta boggilådorna är billigare än att svetsa ihop boggilådorna av stålplåt.
För övrigt så finns det massor med olika serietillverkade maskintyper som har antingen hydrauliska eller elektriska hjulmotorer (El-Forest)
Hydrostatisk länk i en drivlina har varit under utveckling sedan tidigt 1970-tal och det finns fortfarande en viss mån av utvecklingspotential och hjulmotorer har en betydande andel i denna potential. Mekaniska drivlinor med kardanaxlar , pinjonger och kronhjul har an ganska begränsad utvecklingpotential idag
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Man lär så länge man undervisar...
//Per A
//Per A
Re: Farma LF 8 - 8-tonsskotare för självverksamma
sön 23 nov 2025, 17:33#899557
Hjulmotordrift är inget nytt. NorCar hade 6 hjulmotorer separerade med flödesfördelande diffspärrventiler. Man kan jämföra med mekanisk drivlina där kraften går till hjulet som har sämst markgrepp. Vid den jämförelsen så är problemen ilkartade.
Hjulmotorer passar maskinkoncept som tillverkas is relativt små serier. Mekaniska hugghjuls boggilådor måste vara vridstyva och för det behöver de vara gjutna. Kedjeboggi är inte lika krävande påvridstyvhet. Gjutning av boggilådor har en mycket hög fast initialkostnad. Framtagandet av gjutformarna är dyrbart. Att sedan gjuta boggilådorna är billigare än att svetsa ihop boggilådorna av stålplåt.
För övrigt så finns det massor med olika serietillverkade maskintyper som har antingen hydrauliska eller elektriska hjulmotorer (El-Forest)
Hydrostatisk länk i en drivlina har varit under utveckling sedan tidigt 1970-tal och det finns fortfarande en viss mån av utvecklingspotential och hjulmotorer har en betydande andel i denna potential. Mekaniska drivlinor med kardanaxlar , pinjonger och kronhjul har an ganska begränsad utvecklingpotential idag
AKKAMAAN skrev:samuel skrev:Hjulmotorsdrift är så att oljan alltid tar lättast väg. (Talar av egen erfarenhet.)
.
Hjulmotordrift är inget nytt. NorCar hade 6 hjulmotorer separerade med flödesfördelande diffspärrventiler. Man kan jämföra med mekanisk drivlina där kraften går till hjulet som har sämst markgrepp. Vid den jämförelsen så är problemen ilkartade.
Hjulmotorer passar maskinkoncept som tillverkas is relativt små serier. Mekaniska hugghjuls boggilådor måste vara vridstyva och för det behöver de vara gjutna. Kedjeboggi är inte lika krävande påvridstyvhet. Gjutning av boggilådor har en mycket hög fast initialkostnad. Framtagandet av gjutformarna är dyrbart. Att sedan gjuta boggilådorna är billigare än att svetsa ihop boggilådorna av stålplåt.
För övrigt så finns det massor med olika serietillverkade maskintyper som har antingen hydrauliska eller elektriska hjulmotorer (El-Forest)
Hydrostatisk länk i en drivlina har varit under utveckling sedan tidigt 1970-tal och det finns fortfarande en viss mån av utvecklingspotential och hjulmotorer har en betydande andel i denna potential. Mekaniska drivlinor med kardanaxlar , pinjonger och kronhjul har an ganska begränsad utvecklingpotential idag
Man lär så länge man undervisar...
//Per A
//Per A
sön 23 nov 2025, 21:17#899572Kom på en fördel med vimeken den får plats på mitt 6,5m maskinflak till lastbilen. Men det kanske farman gör med🤔
Tänkte jag skulle demo prova Farman då jag behöver en skotare till. Har ju 2st H8e. Är det någon som vet om någon demo?
Tänkte jag skulle demo prova Farman då jag behöver en skotare till. Har ju 2st H8e. Är det någon som vet om någon demo?
It takes a BEAR to kill a deere!!
tis 02 dec 2025, 16:27#900327
En större motor behöver inte nödvändigtvis förbruka mer än en mindre om de utsätts för samma belastning. Ibland kan det rent av vara tvärt om, beroende på varvtal m.m.
Farmans hydraulik och dator jobbar aktivt för att minimera att något hjul slirar samt tar hänsyn till maskinens svängvinkel. Du får full dragkraft på alla hjul utan att den river när du svänger vilket en mekanisk tranmission med diffspärr gör.
Vet inte vad föraren menar. Men som jag uppfattat det fungerar "gaspedalen" som en "hastighetspedal" oberoende av motorvarvtalet.
samuel skrev:Varför ha större motor om det inte behövs?...
En större motor behöver inte nödvändigtvis förbruka mer än en mindre om de utsätts för samma belastning. Ibland kan det rent av vara tvärt om, beroende på varvtal m.m.
samuel skrev:Hjulmotorsdrift är så att oljan alltid tar lättast väg. (Talar av egen erfarenhet.)...
Farmans hydraulik och dator jobbar aktivt för att minimera att något hjul slirar samt tar hänsyn till maskinens svängvinkel. Du får full dragkraft på alla hjul utan att den river när du svänger vilket en mekanisk tranmission med diffspärr gör.
Axl skrev:Enligt föraren av farman var det som att köra med converter...
Vet inte vad föraren menar. Men som jag uppfattat det fungerar "gaspedalen" som en "hastighetspedal" oberoende av motorvarvtalet.
Valmet 8050, hjulburen Patu 40LF & Vreten 65-40 kran. Alternativt Vimek G30 gallringsprocessor.
MB trac 900 turbo, Mowi 12t, 3060 kran, Weimer drift & broms. Husqvarna 560XPG & 550XPG Mark II
MB trac 900 turbo, Mowi 12t, 3060 kran, Weimer drift & broms. Husqvarna 560XPG & 550XPG Mark II
tis 02 dec 2025, 17:46#900333Joo @JohannesG har nog rätt.
Nu är ja inte kunnig i farma lf8 men rimligtvis funkar den som Johannes säger å som en vanlig större skotare.
Med arbetsvarvtalet valt så fungerar gaspedalen som en hastighetsgivare.
Ett visst läge på gaspedalen anger en hastighet å sen fixar datorn å hydrostatsystemet så de blir den hastigheten oberoende av vilken kraft som behövs.
Vid urkopplat arbetsvarv så blir gaspedalen en kombination av hastighet å motorvarv å kraft.
Att farman har hjulmotorer påverkar inte detta.
Separata hjulmotorer gör däremot att hjulen kan styras varför sig om mjukvaran å hydraulventilerna är så konstruerade å de är skillnaden på en maskin med diffar å boggie som har en hydrostatmotor kopplad till en fördeningslåda som driver alla hjul mekaniskt.
När maskinen står still å arbetsvarvtal är urkopplat å ingen framåt eller bakåtdrift är inkopplad fungerar gaspedalen som på vilket annat fordon som helst.
Detta liknar inte converter alls.
Nu är ja inte kunnig i farma lf8 men rimligtvis funkar den som Johannes säger å som en vanlig större skotare.
Med arbetsvarvtalet valt så fungerar gaspedalen som en hastighetsgivare.
Ett visst läge på gaspedalen anger en hastighet å sen fixar datorn å hydrostatsystemet så de blir den hastigheten oberoende av vilken kraft som behövs.
Vid urkopplat arbetsvarv så blir gaspedalen en kombination av hastighet å motorvarv å kraft.
Att farman har hjulmotorer påverkar inte detta.
Separata hjulmotorer gör däremot att hjulen kan styras varför sig om mjukvaran å hydraulventilerna är så konstruerade å de är skillnaden på en maskin med diffar å boggie som har en hydrostatmotor kopplad till en fördeningslåda som driver alla hjul mekaniskt.
När maskinen står still å arbetsvarvtal är urkopplat å ingen framåt eller bakåtdrift är inkopplad fungerar gaspedalen som på vilket annat fordon som helst.
Detta liknar inte converter alls.
Re: Farma LF 8 - 8-tonsskotare för självverksamma
ons 03 dec 2025, 04:55#900369
Kanske inte 100% exakt så. Effektregleringen på hydrostaten kommer att reagera på om motorvarvtalet tvingas sjunka pga hög belastning (uttag av högt vridmoment) och då ska hydrostaten växla ner så att det konstanta motorvarvtalet bibehålls. Om nedväxling inte sker vid överbelastning så kommer man att få "motorstopp".
Vid pålastning under skotningsarbetet så bör kranhydrauliken bestämma det konstanta och fasta arbetsvarvtalet. Om maskinen vid förflyttning då rör sig för hastigt så justeras hastigheten med en potentiometer eller så kallad "inch"-funktion, så att maskinen smyger lagom fort vid förflyttning mellan högarna. Vid ren transportkörning på fast arbetsvarvtal såbör varvtalet ligga straxt över där dieselmotorn har max vridmoment för bästa bränsleekonomi. Vanligen är detta varvtal även lämpligt vid kranarbetet. Behövs högre flöde tillfälligt så kan föraren varva ytterligare med gaspedalen
Tralsmo skrev:J
Ett visst läge på gaspedalen anger en hastighet å sen fixar datorn å hydrostatsystemet så de blir den hastigheten oberoende av vilken kraft som behövs.
Kanske inte 100% exakt så. Effektregleringen på hydrostaten kommer att reagera på om motorvarvtalet tvingas sjunka pga hög belastning (uttag av högt vridmoment) och då ska hydrostaten växla ner så att det konstanta motorvarvtalet bibehålls. Om nedväxling inte sker vid överbelastning så kommer man att få "motorstopp".
Vid pålastning under skotningsarbetet så bör kranhydrauliken bestämma det konstanta och fasta arbetsvarvtalet. Om maskinen vid förflyttning då rör sig för hastigt så justeras hastigheten med en potentiometer eller så kallad "inch"-funktion, så att maskinen smyger lagom fort vid förflyttning mellan högarna. Vid ren transportkörning på fast arbetsvarvtal såbör varvtalet ligga straxt över där dieselmotorn har max vridmoment för bästa bränsleekonomi. Vanligen är detta varvtal även lämpligt vid kranarbetet. Behövs högre flöde tillfälligt så kan föraren varva ytterligare med gaspedalen
Man lär så länge man undervisar...
//Per A
//Per A


Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).