Den svenska kronan fortsätter att vara svag, vilket gör skogsprodukter mer konkurrenskraftiga på exportmarknaden. Samtidigt har intensiva avverkningar under flera år och embargo mot Ryssland bidragit till en begränsning av det globala utbudet av virke, något som påverkar den svenska situationen. Den gröna omställningen spelar också en viktig roll, där sågade trävaror ses som ett klimatsmart alternativ i byggsektorn.
Risker som kan påverka virkespriserna finns dock kvar. Om konflikten i Ukraina skulle lösas snabbt och embargot mot Ryssland lyfts kan detta leda till ett överutbud av virke på marknaden. Givetvis hoppas vi på fred i Ukraina, men det är samtidigt viktigt att notera hur snabbt politiska beslut och affärsintressen kan prioritera om i ljuset av ekonomiska incitament.
"Money talks" och både krig och embargo riskerar att snabbt bli sekundära i jakten på lönsamhet. Dessutom kan en fördjupad lågkonjunktur minska efterfrågan på skogsprodukter globalt. Klimatrelaterade händelser som stormar, insektsangrepp och bränder kan skapa oförutsedda problem genom att tvinga fram stora volymer av tvångsavverkat virke.
Skogsindustrin fortsätter att anpassa sig till marknadsförändringar. De senaste decenniets investeringar i utökad kapacitet hos sågverk och massabruk har ökat efterfrågan på virke. Trävaror har blivit en central del av den gröna omställningen, vilket ytterligare driver upp efterfrågan.
Det finns intressanta historiska paralleller mellan dagens situation och utvecklingen på 1970-talet. Under den perioden ledde goda vinster till att industrin ökade sin kapacitet, vilket så småningom resulterade i ett ökat råvarubehov men också rejält höjda virkespriser när utbydet i skogen sjönk. Om historien upprepar sig kan vi se höga virkespriser fram till ungefär 2028, därefter kan en marknadsmättnad leda till prisfall.
Historik över virkespriser för sågtimmer
Sågtimmerpriserna har varierat avsevärt under de senaste 70 åren. På 1950-talet nådde priserna höga nivåer innan de sjönk successivt fram till 1970-talet. En kraftig prisökning 1973-1974 markerade en vändpunkt, men efterföljdes av en period med fluktuerande priser under 1970- och 1980-talen. Under 1990-talet noterades en kraftig real nedgång, och år 2005 nådde priserna botten med 437 kr per kubikmeter fast under bark (m³fub).
Sedan dess har priserna gradvis återhämtat sig.
Under 2024 noterades ett rekordpris på 830 kr/m³fub (leveransvirke, Sverige, Skogsstyrelsens statistik), vilket är bland de högsta nivåerna i modern tid. Denna utveckling speglar hur globala ekonomiska och geopolitiska faktorer påverkar marknaden. Oljepriskrisen på 1970-talet hade till exempel liknande effekter som vi ser idag.
Vidareförädlingen måste höjas
Krig, embargo och en svag krona är inte stabila fundament att bygga en långsiktig strategi för svensk skogsindustri på. För att bibehålla lönsamheten och säkerställa en hållbar utveckling krävs mer än att förlita sig på tillfälliga marknadsförhållanden. Nyckeln ligger troligtvis i att höja graden av vidareförädling av skogsråvaran och att skifta fokus mot produkter med längre livslängd och högre värde.
Idag används en stor del av massaveden för att producera avsalumassa, särskilt sulfatmassa (NBSK), vilket har varit ekonomiskt gynnsamt tack vare höga priser på världsmarknaden. Problemet med sulfatmassa är dock att upp till 60 % av råvaran försvinner som koldioxid i processen, vilket innebär en betydande förlust av potentiellt värde. Samtidigt flyttar detta fokus bort från andra produkter som kan ge ett högre och mer långsiktigt värde, exempelvis träskivor, EWP och andra material som har lång livslängd.
Det är i de långlivade produkterna som den verkliga potentialen för svensk skogsindustri troligtvis ligger. Dessa produkter binder inte bara kol under lång tid, vilket bidrar till klimatmålen, utan de kan också räknas in i Sveriges rapportering enligt LULUCF (markanvändning, markanvändningsförändringar och skogsbruk) och HWP (Harvested Wood Products). Detta stärker både skogssektorns klimatnytta och dess ekonomiska lönsamhet.
Som en sista utpost kan även ett mer radikalt skifte övervägas. I den svenska inrikespolitiken diskuterades det redan på 1970-talet att en övergång från sulfatmassa till termomekanisk massa (TMP) skulle kunna ge upp till 2,5 gånger mer materialutbyte från samma mängd råvara. Detta skulle inte bara vara en mer effektiv resursanvändning, utan också öppna dörren för utveckling av nya produkter som möter framtidens krav på hållbarhet och cirkularitet. Även om en sådan omställning är långtgående, kan den bli nödvändig om svensk skogsindustri ska fortsätta att vara konkurrenskraftig i en värld som ställer allt högre krav på resurseffektivitet och klimatnytta.
Råd till skogsägare under 2025
Det är viktigt att skogsägare agerar professionellt med sitt skogsbruk, se det som ett företag mer än som en hobby. Håll stenkoll på marknaden och ta in anbud från flera virkesköpare om du planerar slutavverkning eller gallring. Begär att HPR-filer från avverkningen efter avslutad åtgärd, med dessa filer kan du bilda dig en djupare uppfattning om åtgärden (vi på Skogsforum bidrar gärna till att hjälpa till med detta).
Var inte heller rädd för att backa från en potentiell affär. Så länge kontrakt inte är undertecknat så är du fri att styra över åtgärden. Det kan vara tufft men det är också viktigt för din verksamhet.
I tråden Virkespriser 2024 så satte vi en målbild för dig som skogsägare under 2024, det var minst 1200 kr m³fub för sågtimmer och 700 kr per m³fub för massaved. Då, för ett år sedan, var detta siffror som kunde vara svåra att greppa. Idag hör om vi om priser i södra Sverige över 1500 kr per m³fub och även toppar på 1600 kr per mm³fub för sågtimmer av gran.
Detta är skäliga priser idag och följer också Finlands prisbild, därför ska du som skogsägare inte skämmas för att sikta på dessa nivåer under 2025.
Sammanfattning
Mycket pekar på att virkespriserna kommer att fortsätta vara höga under 2025, men det finns också faktorer som kan skapa osäkerhet på marknaden. Genom att vara välinformerad och noggrann i sina beslut kan skogsägare maximera sina intäkter och samtidigt bidra till en hållbar utveckling av skogsnäringen. Diskutera dina tankar och erfarenheter med andra här i tråden så utvecklas vi alla.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto