Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Älgfoderodlare]

sön 01 dec 2024, 03:42#863489 Har ju sett detta i. o. m. mina egna försök med andra arter. Jag tog Sitka plantor från Nordnorge o flyttade dom 60 mil söderut o har aldrig haft ett brunt barr på någon av dom. Medan andra som har Danskt eller Tyskt ursprung i sydsverige, har just dessa problem med vårfrostskador eller sen invintring. Men att plantera under skärm kan fungera oavsett art o prov. Mina Douglas är ett sånt bevis som flyttats både norrut o i altitud.
Omorika, Balsamgran o Ek är 3 andra arter som det gått lika bra med. Eastern white pine, Thuja plicata o Svartgran kommer också men går trögt. Övriga arter är som sagt bara försök. Colorado Blue Sp., Lassiocarpa, Ponderosa + andra, de lever men har det tufft.

[UTB]

mån 02 dec 2024, 13:48#863660

Praktiskt exempel för oss som intresserar oss för gran

Gran fanns inte i våra skogar under de första 6000 åren sen isen försvann. Både gran och alla arter knutna till gran har invandrat under de sista 4000 åren. Alla dessa arter kan alltså sprida sig i tillräcklig takt för att följa granens invandring.

Du svarade aldrig på frågan: Vilka arter har försvunnit från svensk skog och hur har det påverkat våra skogar?

Läste om "old Tjikko" på Fulufjället det hävdas att den granen är 9000+ år gammal och lär väl inte varit ensam i Sverige?

/UTB

[Lars Lundqvist SLU]

mån 02 dec 2024, 13:56#863661

"En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att det tog mer än 10 000 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att arten fick ordentlig spridning över landet. Den mycket långsamma spridningstakten förvånar forskarna eftersom granen borde ha haft goda förutsättningar att breda ut sig. "

"– Trots att granen var ett av de första träden på plats så kunde inte dessa träd breda ut sig i någon större utsträckning."

https://www.uu.se/nyheter/2022/2022-04- ... er-istiden

UTB kanske missade Mangans inlägg. Det tog tid för granen att på allvar etablera sig efter istiden

[gurka]

mån 02 dec 2024, 18:07#863697

Lars är du 100 på ditt uttalande om provenienser?
Har själv haft ett bestånd av ungersk eller tysk gran, (väldigt delade meningar om vad för sorts gran det varit) tyvärr försvann provinsens härstamningsbevis tidigt 50 tal.
Den granen växte enormt bra men fick en del stamsprickor.
Den var ca 70 år när Gudrun vek ned den.
Kan "kanske" berott på att det var gamla inägor som blev igenplanterade med just den proveniensen.
Vitryssarna man planterade på 70 talet växer betydligt bättre än t.o.m. Emmabodagranen.
Varifrån härstammar Söregärdeplantorna ?

Tanken med bakom granförädlingen är:

Den för oss självsådda granen har spridit sig från norr(landförbindelsen mellan Sverige-Finland) och är för nordlig och har därför för tidig knoppsättning på våren.

Första steget på förädling var att plocka beståndsfrö i rakt ostlig riktning (tex. Baltikum,VitRyssland) och plantor från dessa fröer bedöms ha ca 7-10 % snabbare tillväxt jämfört med ortens.

Nästa steg var plockning av kott från utvalda (bra bestånd) i rakt ostlig och plantera dem i en fröplantage i Sverige. Frö från dessa plantager bedöms ha ca 10-15 % snabbare tillväxt jämfört med ortens.

Sen har man ytterligare ökat förädlingen tex genom att ta bort de sämsta träden i plantagen och genom att göra nya plantager från avkomman av de bästa träden i generation 1 plantagen osv.

Precis som du skriver har man vid olika tillfällen också provat nordförflyttning av Tysk, Ungersk och Rumänskt ursprung och då fått tillväxtökningar som de bästa förädlade materialen, men också problem med stamsprickor.

(Emmabodagranen tros ibland ha sitt ursprung i ett tyskt fröparti som importerades till syd Sverige på1800 talet)

[Lars Lundqvist SLU]

mån 02 dec 2024, 19:09#863705

Den för oss självsådda granen har spridit sig från norr(landförbindelsen mellan Sverige-Finland) och är för nordlig och har därför för tidig knoppsättning på våren.

..från norr och öster och har vandrat söderut, och är därför anpassad till ett lite nordligare läge och har onödigt sen knoppsprickning på våren och onödigt tidig invintring på sensommar/höst.

[gurka]

mån 02 dec 2024, 20:23#863712

Den för oss självsådda granen har spridit sig från norr(landförbindelsen mellan Sverige-Finland) och är för nordlig och har därför för tidig knoppsättning på våren.

..från norr och öster och har vandrat söderut, och är därför anpassad till ett lite nordligare läge och har onödigt sen knoppsprickning på våren och onödigt tidig invintring på sensommar/höst.

Det är en senare knoppsprickning som eftersträvas för gran pga risk för försommarfrost.
Från Skogskunskap Provenienser:
"Gran
Granen bör nordförflyttas med 2-4 breddgrader för att få högre tillväxt och mindre skador av försommarfrost. I södra Sverige växer gran från Osteuropa bra. Ortens proveniens bör undvikas i södra och mellersta Sverige med tanke på risken för försommarfrost. "

[Lars Lundqvist SLU]

mån 02 dec 2024, 21:49#863722 Min förklaring är tänkt som en minnesregel, varför man flyttar tall och gran åt olika håll, medan Skogskunskaps förklaring inte stämmer riktigt eftersom knoppsprickningen i huvudsak styrs av temperaturen, vilket gör att lokala populationer är anpassade till höjd över havet och lokalklimat, och det därför inte finns en lika tydlig gradient nord-syd. Invintringen styrs däremot av nattlängden så där finns en tydlig nord-syd-gradient.

Proveniens och förflyttningsregler är en hel vetenskap i sig och det finns mycket forskat om detta. Invandringshistorik (syd-nord eller nord-syd), tiden det tar att utveckla en lokalt anpassad proveniens (med tanke på att klimatet dessutom varierat) och att Sverige har en tydlig altitudgradient öst-väst gör att vi har en relativt begriplig systematik i det hela jämfört med exv Nordamerika.

[Lindveden]

mån 02 dec 2024, 22:40#863727

Min förklaring är tänkt som en minnesregel, varför man flyttar tall och gran åt olika håll, medan Skogskunskaps förklaring inte stämmer riktigt eftersom knoppsprickningen i huvudsak styrs av temperaturen, vilket gör att lokala populationer är anpassade till höjd över havet och lokalklimat, och det därför inte finns en lika tydlig gradient nord-syd. Invintringen styrs däremot av nattlängden så där finns en tydlig nord-syd-gradient.

Proveniens och förflyttningsregler är en hel vetenskap i sig och det finns mycket forskat om detta. Invandringshistorik (syd-nord eller nord-syd), tiden det tar att utveckla en lokalt anpassad proveniens (med tanke på att klimatet dessutom varierat) och att Sverige har en tydlig altitudgradient öst-väst gör att vi har en relativt begriplig systematik i det hela jämfört med exv Nordamerika.

Håller inte en sån som exv Mats Berlin mycke på me forskning kring detta eller ligger hans forskning mer åt förädling sidan på plant?

[Lars Lundqvist SLU]

mån 02 dec 2024, 22:47#863728 Ingen aning.
Jag har inte koll på vad olika personer på Skogforsk sysslar med.

[Lindveden]

mån 02 dec 2024, 22:51#863729

Ingen aning.
Jag har inte koll på vad olika personer på Skogforsk sysslar med.

👍

[gurka]

mån 02 dec 2024, 22:56#863730 Här är den mest utförliga jämförelsen mellan olika plantager som jag känner till från Skogforsk
I studien finns även överlevnad med som mätt parameter.
Läs fördjupningen i nedanstående länk

https://www.skogforsk.se/kunskapsbanken ... -snabbast/

"Samtidigt finns ett mycket starkt samband mellan uppmätta frostskador och tillväxtrytm där senare skjutande plantager och bestånd i högre grad klarat sig från frostskador. Det stämmer väl överens med en tidigare studie då slutsatsen drogs att skogsodlingsmaterial ifrån Syd- och Mellansverige kan användas över hela området så länge hänsyn tas till hur frostlänt odlingslokalen är. Vid stor frostrisk ska särskilt anpassat senskjutande material användas (t.ex. svenska fröplantager utvalda för sen tillväxtstart eller östeuropeiska fröplantager)."

[Zetterström]

tis 03 dec 2024, 19:14#863828 Varför pratas det inget om brand? Stora delar av Sverige har branden varit en viktig störning. Det brann troligen vart 30-50 år i skogarna tills människan kom in i bilden och lärde sig att bekämpa den. Med bränderna borta ur skogens dynamik så har det skapat skogar som är tätare och mörkare. Som på bilderna i första filmen finns det inte mycket till fältskikt inget bärris åt insekterna och djuren.

Sedan att man glömmer debatten att nämna att i dagens skogar som inte brunnit de senaste 100 åren har byggt upp ett mycket större bränsleförråd. Vilket i sin tur gör att när det väl blir en skogsbrand kommer branden vara mycket intensivare tack vare tillgången till mycket mer bränsle än om skogen brunnit oftare som det gjort historiskt. Och att bränderna förr var oftare lågintensiva markbränder gjorde att vitaliteteten/ dödligheten i skogen var lägre jämfört med dagen skogsbränder. Dagens skogsbränder kan snabbt utvecklas till toppbränder tack vare det större inslag av gran som växer upp underifrån.

Men dock så branden de svårt i täta skogar som inte har något fältskikt vilket gör att dessa skogar som visas i första filmen inte är känsliga för skogsbränder.

[Zetterström]

tis 03 dec 2024, 19:26#863829

Varför pratas det inget om brand? Stora delar av Sverige har branden varit en viktig störning. Det brann troligen vart 30-50 år i skogarna tills människan kom in i bilden och lärde sig att bekämpa den. Med bränderna borta ur skogens dynamik så har det skapat skogar som är tätare och mörkare. Som på bilderna i första filmen finns det inte mycket till fältskikt inget bärris åt insekterna och djuren.

Sedan att man glömmer debatten att nämna att i dagens skogar som inte brunnit de senaste 100 åren har byggt upp ett mycket större bränsleförråd. Vilket i sin tur gör att när det väl blir en skogsbrand kommer branden vara mycket intensivare tack vare tillgången till mycket mer bränsle än om skogen brunnit oftare som det gjort historiskt. Och att bränderna förr var oftare lågintensiva markbränder gjorde att vitaliteteten/ dödligheten i skogen var lägre jämfört med dagen skogsbränder. Dagens skogsbränder kan snabbt utvecklas till toppbränder tack vare det större inslag av gran som växer upp underifrån.

Men dock så branden de svårt i täta skogar som inte har något fältskikt vilket gör att dessa skogar som visas i första filmen inte är känsliga för skogsbränder.

Så vi kommer aldrig få några "naturliga skogar" om vi ska hålla på å tramsa om utsläpp av koldioxid från skogen!

[Röjkvist]

tis 17 dec 2024, 10:38#865413 Inslag i Sveriges radio från vetenskapsradion.
https://sverigesradio.se/avsnitt/skorda ... ogsbruk--2

[Uvskogen]

mån 23 dec 2024, 16:53#865897 Viktigt ämne och det börjar komma en del nytt material att öka på den egna kunskapen med.
Den här blir läsnöje (hoppas jag) nu över helgerna.

(Den finns att ladda ner som pdf, men en tryckt bok slår det i min värld)

1734969172_1000005543.jpg

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto