Skogsröjning

[HannuRöj]

mån 21 okt 2024, 08:48#859115

- stabilitet mot snötryck. Därför; finns möjlighet att påverka tidpunkten för att röja fram lovande björk (aldrig före 4 m höjd!!) så är den optimala tiden mellan snösmältning och lövsprickning. Då ges beståndet möjlighet att stadga till sig inför kommande episoder av blötsnö nästa vinter. Motsatt gäller att värsta scenariet är att röja i november i för klen björk och att då dessutom röja för hårt.

😀 Detta pointerar jag också.

Har visat sig vara ganska utmanade att förklara detta åt kunder men även åt många proffisar i branchen.
Björk ska röjas senare än gran, så till eksempel björkblandning i eller vid granungskog ser många som 'oröjda' och skulle hellre vilja ha det 'färdigt på en gång'.
Rekommentation känner inte igen naturligt födda björkblandning i granodling, så det är i princip fel skött, om det inte är röjat 'i tid' till rätta stamantal.

👍 Positivt är, att bra pris på björk styr detta åt rätt håll i eftersatta röjningar.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[bengt.a]

mån 21 okt 2024, 11:27#859129

Vad säger ni om lämpligaste årstid för björkröjning? Blir det lika mycket stubbskott om man röjer under höst/vinter som under vår/sommar?

Här framkommer en del välodlade myter i svaren, ser jag. Vad gäller stubbhöjden - röjningsstyrkan, d v s ljusinsläppet till stubbytorna överflyglar betydelsen av stubbhöjd.
Sen vad gäller årstidsfaktorn så säger myten att det är bäst att röja sommartid. Forskningen visar dock inte på entydiga resultat i den frågan. Mina fältförsök som omfattar flera tusen röjda hektar av kraftigt lövuppslag på dåliga granplanteringar efter Gudrun visar heller inte någon tydlig årstidseffekt. Även här överflyglas årstidsfaktorn av röjningsstyrkan!
Jag röjer stubbskottsfritt, därför styrs alltid min röjningsstyrka av stamhöjd, kronbredd och därmed ljusinsläppet till stubbytorna!
Slutligen - det finns en optimal årstid att röja björk - men av helt annan orsakt - stabilitet mot snötryck. Därför; finns möjlighet att påverka tidpunkten för att röja fram lovande björk (aldrig före 4 m höjd!!) så är den optimala tiden mellan snösmältning och lövsprickning. Då ges beståndet möjlighet att stadga till sig inför kommande episoder av blötsnö nästa vinter. Motsatt gäller att värsta scenariet är att röja i november i för klen björk och att då dessutom röja för hårt.

Menar du en helt orörd vägg på 4 m höjd?

[jessica80]

mån 21 okt 2024, 11:50#859131 Ja, exempelvis en "orörd" vägg på 25.000+ stammar per hektar, med en höjd på 4-5 meter. Det är först då som björken diameterskiktats ordentligt och vi fått vita stabila huvudstammar. Detta tack vare björkens unika skiktningsförmåga, vilket forskarna verkat ha missat helt när det gäller skötselrekommendationer för björk. "Tidigt och hårt"-strategin fungerar INTE vid kraftligt lövuppslag!
Jag kan visa ett tidsdokument över ett praktikfall, som visar hur man röjer stubbskottsfritt. Notera bilden inför andraröjning, som är bara tre höjdmeter efter förstaröjning (halvering av stamantalet). INGA STUBBSKOTT! Enklare, billigare och fr a roligare att bara behöva glesa ut beståndet istället för att tvingas röja en miljon stubbskott...
Kom heller inte och gnäll om röjningskostnader. Två, tre stubbskottsröjningar efter en för tidig utglesning ökar de TOTALA röjningskostnaderna fram till gallring!

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Knagge]

mån 21 okt 2024, 17:24#859156 Klykiga grovkvistiga krokbjörkar gör ingen människa glad. Bra tråd detta 2stegsröjning där stammarna blir raka och finkvistiga.
Jag måste lära mig att låta bli områdena där björk dominerar när jag lövröjer mina naturliga tallföryngringar. Det är svårt för det kliar i fingrarna när man lövröjer tallföryngringar då vill man gärna röja färdigt.

[jessica80]

mån 21 okt 2024, 18:02#859159 Ja, det är precis det felet proffsen gör genom att röja direkt till slutförband. Men de har ju ett traktdirektiv att gå efter. Eftersom det oftast är jägmästare som skriver dessa, belastas skötselråden av en skoglig utbildning som fortfarande präglas av att björken är det som ska bort. Slentrianmässigt ses inte björken fortfarande inte som ett produktionsträdslag, utan fortsatt mer som en eftergift åt naturvården. Som exemplet visar går det nu att rekordsnabbt få inkomster från ett "misslyckat" Gudrunhygge (2005). Härnere i söder får vi i höst över 750 kr/m3fub för björkmassaved eller energived. Dags att tänka nytt och sköta skogen därefter...
/Med hälsningar från en skogstekniker och praktiker med ett halvt sekel som björkskötare

[80-90]

tis 22 okt 2024, 18:32#859254

Jag vill bara ha så hög tillväxt som möjligt, allt kommer ändå bli ved, vedmaskinen tar 70 cm men det är inget roligt att hantera.

Björken i mitten av bilden är drygt 30 cm i brödthöjd skulle jag gissa, så den fick gärna bli lite större, men om ett mindre träd bredvid växer snabbare så sparar jag ju hellre det om jag måste välja.


Planen är att om några år avverka 0,5 hektar varje år och se vad som kommer upp, har haft väldigt bra underväxt av framförallt ek, givetvis kommer ju gran, men den håller jag efter.

Vad är det för vedmaskin??

[80-90]

tis 22 okt 2024, 18:35#859255

Ja, det är precis det felet proffsen gör genom att röja direkt till slutförband. Men de har ju ett traktdirektiv att gå efter. Eftersom det oftast är jägmästare som skriver dessa, belastas skötselråden av en skoglig utbildning som fortfarande präglas av att björken är det som ska bort. Slentrianmässigt ses inte björken fortfarande inte som ett produktionsträdslag, utan fortsatt mer som en eftergift åt naturvården. Som exemplet visar går det nu att rekordsnabbt få inkomster från ett "misslyckat" Gudrunhygge (2005). Härnere i söder får vi i höst över 750 kr/m3fub för björkmassaved eller energived. Dags att tänka nytt och sköta skogen därefter...
/Med hälsningar från en skogstekniker och praktiker med ett halvt sekel som björkskötare

Hur mycket anser du är optimalt å ställa isär björken på i 1 röjningen?? Jag tycker mej uppleva att den vill bli lite krokig då den står för tätt . Blir liksom en långböj på första delen .

[jessica80]

ons 23 okt 2024, 13:38#859308 Nja, det är inget jag känner igen. Generellt blir björken rakare och finkvistigare desto tätare den står.
Jag ställer ut björken till 4000-6000 st/ha vid förstaröjning (medelhöjd minst 4 meter!) Ju högre stamhöjd desto färre stammar lämnas, eftersom beskuggningen av stubbytorna ökar med stigande stamhöjd. Då minskar stubbskottsrisken.
Vid andra röjningen kan sägas att stamantalet som tumregel halveras (50-60 % tas bort). Det sker oftast inte före 8 meters medelhöjd!
Tips om hur du enkelt kollar stamantalet (eftersom ingen orkar använda det s k röjsnöret på 5,64 m i täta bestånd):
Kapa en smäcker, rak röjstam - eller kapa ex.vis ett metspö av teleskopmodell - till en längd av exakt 2,82 meter i utdraget skick. Kapa en röjstam och använd metspöet för att mäta radien i en cirkelprovyta. Denna blir då 25 m2 stor. Räkna in antalet stammar på ytan och multiplicera med 400. Då har du stamantalet per hektar.
Exempel: 15 stammar som är inom metspöets radie motsvarar således 6.000 st/ha.

[80-90]

ons 23 okt 2024, 15:02#859328 Tack för svar.

[HannuRöj]

ons 23 okt 2024, 17:00#859337 Har tänkt om första röjningen kunde utföras som ultralätt brunnsröjning med sax, och sen röja ordentligt om två år när beståndet har hunnit sikta sig lite.
Möjligtvis kunde även brunnsröjningen upprepas och röjningen ersättas med kommande vedgallring. 🤔

Därför sax, att beståndet ska vara stamtätt även efter första åtgärdet.
Det är utmanande -om inte omöjligt- med röjsåg.

I mindre skala har jag redan testat detta, men då som lövblandning i barrungskog. Björkarna var allt annat än bra huvudstammar men ändå har de mesta klarat av snön och kommer att bli ved vid, eller före, första gallring. Tydligen inte lönsammt men hindrar inte tillväxten av barr heller, så det gick att testa.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Hodal]

tor 24 okt 2024, 18:36#859452

Har tänkt om första röjningen kunde utföras som ultralätt brunnsröjning med sax, och sen röja ordentligt om två år när beståndet har hunnit sikta sig lite.
Möjligtvis kunde även brunnsröjningen upprepas och röjningen ersättas med kommande vedgallring. 🤔

Därför sax, att beståndet ska vara stamtätt även efter första åtgärdet.
Det är utmanande -om inte omöjligt- med röjsåg.

I mindre skala har jag redan testat detta, men då som lövblandning i barrungskog. Björkarna var allt annat än bra huvudstammar men ändå har de mesta klarat av snön och kommer att bli ved vid, eller före, första gallring. Tydligen inte lönsammt men hindrar inte tillväxten av barr heller, så det gick att testa.

Jag har med grensax brunnsröjt en granplantering med ohyggliga mängder glasbjörk på en frostlänt mark med låg bonitet på hög höjd. Det var ett trevligt jobb - tyst och fridfullt. Det blev inte mycket stubbskott, eftersom jag tog dem en bit upp från backen. När sedan granarna blivit 3 meter röjde jag bort den mesta björken, men sparade mer än rekommenderat för att slippa stubbskott. Tänker röja en gång till när det blivit 7-8 meter, så klarar det sig till gallring. Dessvärre blir det knappast något att ta vara på då heller, eftersom björken på dessa marker antingen blir kort och knotig som fjällbjörk eller om den växer på höjden mycket slank och klen.

Kanske är detta inlägg ot, men ville bekräfta att man kan ha stor nytta av grensaxen i skogen. En kedjeröjare hade också funkat, men när det är klent går en stor grensax bra till nästan allt.

[joran]

fre 25 okt 2024, 13:30#859487

Nja, det är inget jag känner igen. Generellt blir björken rakare och finkvistigare desto tätare den står.
Jag ställer ut björken till 4000-6000 st/ha vid förstaröjning (medelhöjd minst 4 meter!) Ju högre stamhöjd desto färre stammar lämnas, eftersom beskuggningen av stubbytorna ökar med stigande stamhöjd. Då minskar stubbskottsrisken.
Vid andra röjningen kan sägas att stamantalet som tumregel halveras (50-60 % tas bort). Det sker oftast inte före 8 meters medelhöjd!
Tips om hur du enkelt kollar stamantalet (eftersom ingen orkar använda det s k röjsnöret på 5,64 m i täta bestånd):
Kapa en smäcker, rak röjstam - eller kapa ex.vis ett metspö av teleskopmodell - till en längd av exakt 2,82 meter i utdraget skick. Kapa en röjstam och använd metspöet för att mäta radien i en cirkelprovyta. Denna blir då 25 m2 stor. Räkna in antalet stammar på ytan och multiplicera med 400. Då har du stamantalet per hektar.
Exempel: 15 stammar som är inom metspöets radie motsvarar således 6.000 st/ha.

Andra röjningen blir mäktig , om medelhöjden är 8meter , säg 10 cm i brösthöjd och hälften av 6000 stammar! Borde ju närma sig 100m3sk/Ha💪🌲😉

[80-90]

fre 25 okt 2024, 17:52#859516

Nja, det är inget jag känner igen. Generellt blir björken rakare och finkvistigare desto tätare den står.
Jag ställer ut björken till 4000-6000 st/ha vid förstaröjning (medelhöjd minst 4 meter!) Ju högre stamhöjd desto färre stammar lämnas, eftersom beskuggningen av stubbytorna ökar med stigande stamhöjd. Då minskar stubbskottsrisken.
Vid andra röjningen kan sägas att stamantalet som tumregel halveras (50-60 % tas bort). Det sker oftast inte före 8 meters medelhöjd!
Tips om hur du enkelt kollar stamantalet (eftersom ingen orkar använda det s k röjsnöret på 5,64 m i täta bestånd):
Kapa en smäcker, rak röjstam - eller kapa ex.vis ett metspö av teleskopmodell - till en längd av exakt 2,82 meter i utdraget skick. Kapa en röjstam och använd metspöet för att mäta radien i en cirkelprovyta. Denna blir då 25 m2 stor. Räkna in antalet stammar på ytan och multiplicera med 400. Då har du stamantalet per hektar.
Exempel: 15 stammar som är inom metspöets radie motsvarar således 6.000 st/ha.

Andra röjningen blir mäktig , om medelhöjden är 8meter , säg 10 cm i brösthöjd och hälften av 6000 stammar! Borde ju närma sig 100m3sk/Ha💪🌲😉

Det kan även kallas vedhuggning