Grenomsättning – en stor del av skogens livscykel
Enligt studien står vad vi kan kalla grenomsättningen för upp till 16 % av skogens årliga biomassatillväxt, med en osäkerhet som gör att det kan variera mellan 4 % och 28 %. Grenomsättning syftar på processen där gamla grenar dör och ersätts av nya. Det är en naturlig del av trädens livscykel, men fram tills nu har dess bidrag till kolflödet varit kraftigt underskattat.
Den nya forskningen visar att när gamla grenar dör och bryts ned, går en betydande del av det kol som finns i grenarna tillbaka till atmosfären som koldioxid. Man har funnit att så mycket som 27–38 % av kolmassan i döda grenar släpps ut som koldioxid, redan innan grenarna ens når marken.
Felaktiga uppskattningar av skogarnas kolsänkor
Tidigare har skogsforskning fokuserat på stammar, löv och rötter när man beräknat skogarnas kapacitet att lagra kol. Men genom att förbise grenomsättning har vi riskerat att överskatta skogarnas förmåga att binda kol långsiktigt. Studien visar att denna underskattning kan leda till att kollagringen överdrivs med 7–17 % i flera modeller.
Detta är särskilt viktigt för länder som Sverige, där stora delar av de boreala skogarna fungerar som viktiga kolsänkor. Om vi inte räknar in kolförluster från döda grenar riskerar vi att underskatta hur mycket kol skogarna faktiskt släpper ut tillbaka till atmosfären.
Konsekvenser för skogsbruk och klimatmål
Om dessa nya insikter implementeras i skogsmodeller, kan det leda till att skogsbruket behöver justera sina metoder för att bättre förstå och hantera skogens roll som kolsänka. För skogsägare innebär det att det är viktigt att förstå hur hela skogen hanterar och lagrar kol – inte bara stammarna utan även grenarna och den döda veden. När gamla grenar dör och nya växer, släpps en del av kolet tillbaka till atmosfären som koldioxid. Denna process har en större påverkan än man tidigare trott enligt studien.
Detta skulle också kunna få konsekvenser för Sveriges klimatmål. Skogar har länge setts som en central del av våra strategier för att minska koldioxidutsläppen, men om vi har överskattat deras kapacitet att lagra kol kan det krävas nya åtgärder för att kompensera för dessa felberäkningar.
Sammanfattningsvis så kan det vara viktigt att nämna att det primärt är forskningen och politiken som kanske har förbisett kolflödena vid grenomsättning. Vidare är det troligtvis så att relativt stora delar av kolet i de döda grenarna också till slut blir markkol genom nedbrytning på marken.
Det är dock viktigt att poängtera att grenomsättning inte innebär att träd dör snabbare eller att skogarna tappar i värde. Tvärtom visar forskningen hur dynamiska och levande skogarna är – och hur viktigt det är att ta hänsyn till hela ekosystemet när vi planerar för framtidens skogsbruk och klimatpolitik.
Värt att notera kan vara att det kan vara lätt att förbise hur stora volymer av ett träd som faktiskt blir döda grenar över en livslängd. Kanske är det mer än stamvolymen över en livslängd? Hela studien finns att läsa här: https://www.pnas.org/doi/epub/10.1073/pnas.2401035121
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Kort information om skogsforum.se