Efter Sveaskogs höjning betalar de enligt listpris 600 kr/m3fub för barrmassaved och 630 kr/m3fub för björkmassaved i hela Norra Skogs verksamhetsområde. Motsvarande priser enligt Norras prislista är (29 aug 2024) 400 resp 430 kr/m3fub. Sveaskog har alltså ett listpris som ligger 50% högre än Norras. Nu brukar ju företrädare för Norra hävda att de har stora premier att erbjuda (den som t ex har bra bärighet) men Sveaskogs priser är troligtvis inte heller färdigförhandlade. Just det här resonemanget att hänvisa till premier som inte redovisas öppet gör ju Norra Skog till en av de hemligare virkesköparna i regionen. Här har Södra blivit ett föredömme i sin ambition att visa mer transparenta priser. På Södras sajt redovisas öppet hur högt priset har varit inkl premier de senaste tre, sex och tolv månaderna.
Hemliga prishöjningar
Så vitt jag kan se så har Norra Skog inte annonserat någon prishöjning sedan början av 2023. Det enda undantaget är ett pressmeddelande från april i år om att Norra höjer priset på specialsortiment som stamblock och stolpar. Man säger dock inget om hur stor denna höjning är i kronor vilket är ganska anmärkningsvärt.
Norra skog hävdar ofta att man som utomstående inte ser hela prisbilden. Att man har åtskilliga premier för t ex åtkomst, certifiering, volym osv. Men den här typen av premier har ju även de andra föreningarna och det är ju få listpriser som är färdigförhandlade. På stämman uppgav Norras Vd att listpriset motsvarar ca 80% av vad skogsägaren får (inklusive vinstdelning). Det skulle i så fall, om vi tar massaveden för 400 kr/m3fub som exempel, motsvara ett pris till skogsägaren om 500 kr/m3fub. Inklusive efterlikvid om 30 kr/m3fub. Sveaskog satte nyss ett listpris på 600 kr/m3fub för samma massaved.
Sveriges billigaste sågtimmer?
Efter Sveaskogs prishöjning 1 september betalar de ett listpris för grantimmer (22 cm, klass 1) runt 840-870 kr/m3fub (oklart hur stor höjningen blir på gran innan prislistorna har kommunicerats). Norra Skogs pris för motsvarande timmer är 545 kr/3fub. Nu försöker Norra delvis att ”dölja” det låga priset genom att ange pris per m3to. Men räknar man om 649 kr/m3to till kr/m3fub blir det enligt omräkningstal på skogskunskap.se så betalar Norra idag 545 kr/m3fub för samma stock. Det här innebär att Sveaskog betalar långt över 50% mer för grantimmer än vad Norra Skog gör. Hur kan Norra ens få något virke till dessa priser?
Tondövt från Norra Skogs ledning
I ett läge där virkespriset höjs i alla landsändar och allt fler ifrågasätter Norra Skogs låga virkespriser, publicerade Norra i går en text på sin föreningssidaom hur bra det är med vinstdelningen:
”För tredje året i rad valde Norra Skogs föreningsstämma att återigen höja vinstdelningen, både avseende ränta och efterlikvid. Det ger medlemmarna trygghet över tid och motverkar att prisspekulationer ger konjunktursskötsel av skogen.”
Underförstått att den skogsägare som vill utnyttja marknadsförutsättningarna, i en tid där vi äntligen får lite bättre betalt får skogsråvaran, ägnar sig åt ”prisspekulation” och ”konjunkturskötsel” av skogen. Huruvida dessa uttalanden är medlemsdrivande eller stimulerar till lojalitet bland befintliga medlemmar kan man ju fundera över.
Vinstdelning, industrins älskling?
Södra har framgångsrikt kört en vinstdelningsmodell där man delat ut en del av rörelsevinsten från förädlingsindustrin till medlemmarna. En del som efterlikvid och ränta på insatskapital men en hel del som ”nyemissioner” som tillförs medlemmen men blir kvar i Södras balansräkning tills den dagen man går ur föreningen. När Norra Skog bildades genom fusionen av Norrskog och Norra skogsägarna anammande den nya föreningen Norra Skog en liknande modell. Men man gick så långt att man garanterade en vinstdelning på en garanterad nivå flera år framåt.
Modellen med vinstdelning liknar skogsindustrins och skogsbolagens ekonomiska upplägg. Man eftersträvar så hög vinst som möjligt i industrin/rörelsen och delar sedan ut en del av denna vinst till ägarna. I detta fallet aktieägarna. I Norras (och de andra föreningarnas) fall delas en del av vinsten ut till medlemmarna. Bolagens verksamhet och de vinstdelande föreningarnas liknar vartannat på det sättet att högre virkespriser minskar rörelsevinsten och därmed möjligheten att dela ut en vinst till ägarna. Ur ett bolagsperspektiv kan man ju därför tänka sig att de uppskattar Norras upplägg med starkt fokus på vinstdelning som då kyler ner skogsägarnas (medlemmarnas) förväntningar om högre virkespriser. SCA och Holmen kan skratta hela vägen till banken varje gång Norras ledning försvarar de låga priserna med vinsdelningsmodellen. Som nu senast i går (se här ovan).
Kan man dela ut mer än vinsten?
Norra Skog gjorde några riktigt bra år i och med Coronaboomen på trävarumarknaden 2020-2021 så det finns pengar i kistan. Dessutom så ligger ju ungefär hälften av de medel som ”delas ut” i form av vinstdelning fortfarande kvar i Norras balansräkning som ett kapital där. Men tittar man på 2023 års resultat och 2024 års utdelning så delar föreningen ut mer än vad man tjänat ihop. Vinstdelningen för 2023 års verksamhetsår var 231 miljoner men resultatet gick back med -1,4 miljoner kronor. Det är ju inte långsiktigt hållbart även om det än så länge finns pengar kvar i kistan. För 2024 och 2025 garanterar Norra en vinstdelning till en miniminivå vilket kan gröpa ur ekonomin ytterligare om man inte får snurr på trävarupriserna. Därav kan ju föreningsledningens motvilja mot prishöjningar på virket vara rationellt men frågan är vilka följder det får?
Dåliga virkesaffärer?
Norra hanterar årligen knappt fem miljoner m3fub i skogsråvara. Det handlar främst om timmer och massaved från medlemmarna men där ingår också en del volymer från virkesbyten och s k centrala köp liksom försäljning av sågverksflis och biprodukter till energiändamål.
Norras förbrukning av sågtimmer i de egna sågverken är drygt 1,3 miljoner m3fub. Det här innebär, om utgår från den hanterade volymen som redovisas i 2023 års bokslut, att Norra sålt ca 3,5 miljoner m3fub vidare till externa kunder (inkl delägarpartnern Metsä). I rådande virkesmarknad, med rejält höjda priser för massaved, massaflis och energisortiment så tycker man att det borde funnits en stor potential till hög lönsamhet i den här affären. Speciellt mot bakgrund av de låga listpriser som Norra betalar sina medlemmar. Jämför med Sveaskog som har minskat sin avverkning men ökat sina intäkter och vinst tack vare höjda virkespriser. För Norras del verkar den omfattande virkeshandeln konstigt nog inte bidra med någon ekonomisk styrka att tala om och det innebär i så fall att Norra har gjort jämförelsevis dåliga virkesaffärer. En möjlig orsak till detta kan vara ofördelaktiga avtal som upprättats med Metsä när Norra gick in som delägare i Husum. Norra har tidigare nämnt att denna affär innehöll leversavtal med både Husum och Kemi.
Underpresterande sågverksindustri?
Det finns ett ganska tydligt mönster om man tittar på lönsamheten i svensk sågverksindustri. De mest lönsamma sågverksföretagen har över tid varit privatägda köpsågverk utan direkt koppling till annan skogsindustri. Såväl Södras som Norras sågverksverksamheter har, bortsett från under Coronaboomen 2020-2021, haft svårt att nå en skälig lönsamhetsnivå. Det samma gäller Setra som ägs till hälften av skogsägarföreningen Mellanskog (Sveaskog äger andra halvan). När det gäller Norras sågverksamhet så arbetar den idag med ett betydligt lägre råvarupris än vad jämförbara sågverk i Södra halvan av landet måste förhålla sig till. Trots det finns det just nu ingen som gnäller mer över höga virkespriser än Norra. Nu senast i delårskommentaren från Vd Per Lärkeryd den 15:e augusti 2024:
– Jag vill påstå att marknaden för sågtimmer just nu är i obalans. Timmerpriserna ligger för tillfället över den nivå som krävs för en sund ekonomi i de flesta trämekaniska industrier i hela Sverige.
I samma delårskommentar tar sig Lärkeryd även friheten att hävda att Norra håller uppe timmerpriset. Nja…
– Vår starka ekonomi skapar trygghet åt våra medlemmar. Vi kan hålla uppe timmerpriset samt undvika att konjunkturen slår hårt på den enskilda skogsägaren.
Summa summarum,
så kan man nog konstatera att Norra skog på flera sätt verkar ”sitta i skiten”.
-Man riskerar att tappa stora virkesvolymer (och medlemmar) p g a att man är långt ifrån konkurrenskraftiga i rådande virkesmarknad.
-Man har förbundit sig via dåliga avtal som trots stora avsaluvolymer av attraktiv skogsråvara inte bidrar nämvärt till föreningsekonomin.
-Den egna sågverksrörelsen underpresterar och klarar trots låga råvarukostnader inte att leverera resultat.
-Man sålde av en stor och värdefull skogsresurs och satte istället pengarna i ett massabruk, som minoritetsägare utan full möjlighet till styrning.
-Ett allt för starkt fokus på vinstdelningsmodellen med garanterad utdelning riskerar att urholka den egna ekonomin.
Hade Norra skog varit ett börsbolag så är det ingen vild gissning att företagsledningen i detta läge hade haft tuffa dagar gentemot både styrelse och ägare (börskurs). Frågan är hur Norra Skogs styrelse och i slutändan medlemmar ser på verksamheten? Är man nöjd med situationen som råder och är beredd att ta en dålig ekonomi i sitt skogsbruk för att slippa klassas som ”prisspekulanter” och ”konjunkturskötare”? Eller måste Norra skog nu snart bita i det sura äpplet, höja virkespriserna och synliggöra bristerna industrin och i virkesaffären så att de kan åtgärdas?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se