Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Ubåtskapten]

ons 14 aug 2024, 08:16#852527 Hej! Jag jobbar på ett företag som idag betalar miljonbelopp årligen i offsetting (klimatkompensation för utsläpp av växthusgaser från vår verksamhet). Våra produkter består till stor del av träråvara, massaträ som sedan blir papper. Av olika skäl vill vi komma bort från offsetting och investera mer hands on i skogen, för att främja innovation och stötta tekniker som stärker skogen och dess roll i ett fungerande ekosystem, och/eller kan skapa förutsättningar att reducera växthusgaser i atmosfären, och/eller finansiera innovationer/initiativ som med skogen som komponent jobbar mot att minska fotavtrycket.

Vi är nu i idéstadiet och funderar på vad vi har för alternativ. Efter att ha lyssnat på fredagspodden, och hängt lite passivt här på forumet är jag ganska säker på att det finns kloka och spännande idéer här. Kort sagt; om du hade en plånbok med XX miljoner årligen som årligen och långsiktigt ska investeras i att bygga en stark skog/skapa förutsättningar för minskat avtryck från vår verksamhet - vad hade du gjort då?

Lite idéer, mer som inspiration kring hur vi leker med olika idéer idag:

* köpa och skydda gammelskog
* gå in som medfinansiär i innovativa skogsprojekt, tex trädplantering, gödning, biologisk mångfald
* skapa ett samarbete med den universitet eller liknande, där vi kan bidra ekonomiskt

Har du några förslag? Låt höra!

• Läs mer om Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Torbjörn Johnsen]

ons 14 aug 2024, 09:59#852541 Två bra och relativt enkla sätt att snabbt öka kolsänkan i svensk skog utan att satsa (för) mycket på skydd av gammelskogar eller dyra och tveksamma gödlsingsprojekt är:

1. Höj lägsta slutavverkningsåldern. Vissa större skogsägare ligger idag och slutavverkar vid dagens lägsta tillåtna ålder vilket är produktionsmässigt vansinne. En satsning på att öka slutavverkningsåldern till i första hand den gamla LSÅ från 1979 års skogsvårdslag skulle binda in mycket kol samtidigt som det produceras mer timmer för framtida avverkningar (högre beståndsvolym och högre timmervolym per ha). I Tallbestånd går det att tänja slutavverkningsålder ytterliagre ett decennium eller två uppåt utan att komma i konflikt med naturvåden och med en relativt låg risk för skador. Ger ännu mer timmer i framtiden.

2. Minska gallringsuttagen. Om de ligger runt 40% av beståndsvolymen idag (eller mer?) i förstagallring skulle de kunna sänkas till 30-35% vilket ger större virkesvolym i den kvarvarande skogen, snabbare förrådsuppbyggnad och därmed större kolsänka. Undvik dessutom senare gallringar om det inte absolut är nödvändigt. Idag andra- och tredjegallras det slentrianmässigt utan att det finns något behov av att ta ut mer stammar. Istället ökar man skaderisken radikalt samtidigt som man sänker virkesproduktionen och kollagringen.

Inget av ovanstående minskar tillgången på virkesråvara för omställning från fossilt till trä på sikt, snarare tvärtom. Däremot kan det kortsiktigt missgynna tillgången på framför allt billig massaved.

Den stora frågan är hur ni ska få till stånd någon form av ersättningsprogram till skogsägare som vill göra något liknande? Ni behöver hitta någon partner i form av större och lite nytänkande skogsägare. Sveaskog har ju påbörjat en förändring i enlighet med pkt 1 & 2 här uppe men de kanske är för stora skogsägare?

I den bästa av Världar hade t ex skogsägarföreningen Mellanskog kunnat ta fram en modell för ersättning till kollagrande medllemmar som vill jobba efter liknande upplägg. De är ju inte direkta industriägare och har framför allt inga massabruk. Tyvärr har de inte visat något intresse för liknande upplägg utan de ser det som viktigare att medlemmarna levererar mycket virke till andras industrier.

[halvproffs]

ons 14 aug 2024, 10:28#852544 Bra skrivet Torbjörn 👍 Håller med om det mesta.
Lså på gran kan höjas med 10år och tall till det gamla på 90 år.
En slutavverkning av tall som Mellanskog gjorde här var stöderna ca 100fub massaved, 25fub klentimmer och 10fub sågtimmer. Alltså mer ved än timmer. Skogsägaren, en kvinna med bra ställt och inte behövde pengar och ingen kunskap om skog blev nog övertalad att avverka när ”vi ändå hade maskinerna här”.
Bhd var ca 20cm och väldigt fin kvalite på ffa första stocken. Vilken förlust för skogsägaren när furan växer som bäst.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Älgfoderodlare]

ons 14 aug 2024, 11:22#852548

Två bra och relativt enkla sätt att snabbt öka kolsänkan i svensk skog utan att satsa (för) mycket på skydd av gammelskogar eller dyra och tveksamma gödlsingsprojekt är:

1. Höj lägsta slutavverkningsåldern. Vissa större skogsägare ligger idag och slutavverkar vid dagens lägsta tillåtna ålder vilket är produktionsmässigt vansinne. En satsning på att öka slutavverkningsåldern till i första hand den gamla LSÅ från 1979 års skogsvårdslag skulle binda in mycket kol samtidigt som det produceras mer timmer för framtida avverkningar (högre beståndsvolym och högre timmervolym per ha). I Tallbestånd går det att tänja slutavverkningsålder ytterliagre ett decennium eller två uppåt utan att komma i konflikt med naturvåden och med en relativt låg risk för skador. Ger ännu mer timmer i framtiden.

2. Minska gallringsuttagen. Om de ligger runt 40% av beståndsvolymen idag (eller mer?) i förstagallring skulle de kunna sänkas till 30-35% vilket ger större virkesvolym i den kvarvarande skogen, snabbare förrådsuppbyggnad och därmed större kolsänka. Undvik dessutom senare gallringar om det inte absolut är nödvändigt. Idag andra- och tredjegallras det slentrianmässigt utan att det finns något behov av att ta ut mer stammar. Istället ökar man skaderisken radikalt samtidigt som man sänker virkesproduktionen och kollagringen.

Inget av ovanstående minskar tillgången på virkesråvara för omställning från fossilt till trä på sikt, snarare tvärtom. Däremot kan det kortsiktigt missgynna tillgången på framför allt billig massaved.

Den stora frågan är hur ni ska få till stånd någon form av ersättningsprogram till skogsägare som vill göra något liknande? Ni behöver hitta någon partner i form av större och lite nytänkande skogsägare. Sveaskog har ju påbörjat en förändring i enlighet med pkt 1 & 2 här uppe men de kanske är för stora skogsägare?

I den bästa av Världar hade t ex skogsägarföreningen Mellanskog kunnat ta fram en modell för ersättning till kollagrande medllemmar som vill jobba efter liknande upplägg. De är ju inte direkta industriägare och har framför allt inga massabruk. Tyvärr har de inte visat något intresse för liknande upplägg utan de ser det som viktigare att medlemmarna levererar mycket virke till andras industrier.

"Thats my cup of Tea !"

[gurka]

ons 14 aug 2024, 11:30#852549

1. Höj lägsta slutavverkningsåldern. Vissa större skogsägare ligger idag och slutavverkar vid dagens lägsta tillåtna ålder vilket är produktionsmässigt vansinne. En satsning på att öka slutavverkningsåldern till i första hand den gamla LSÅ från 1979 års skogsvårdslag skulle binda in mycket kol samtidigt som det produceras mer timmer för framtida avverkningar (högre beståndsvolym och högre timmervolym per ha). I Tallbestånd går det att tänja slutavverkningsålder ytterliagre ett decennium eller två uppåt utan att komma i konflikt med naturvåden och med en relativt låg risk för skador. Ger ännu mer timmer i framtiden.

Jag tror att de flesta markägare (baserat på deras egen ekonomiska situation) tar de bästa besluten om optimal avverkningstidpunkt beroende på tillväxt/avgång/röta/insekter/storm/brand.

Ett alternativ vore att införa en försäljningsform liknande rotpost (där beståndet mäts in) men där köparen betalar en extra premie för att överhålla beståndet 10 ,20 eller 30 år.
Risken och möjligheten flyttas då till köparen och säljaren kan själv värdera premien i förhållande till markens produktionsförmåga under tidsperioden.

Premiekostnaden kunde kanske betalas av någon form co2 börs...

[Älgfoderodlare]

ons 14 aug 2024, 11:33#852550

Hej! Jag jobbar på ett företag som idag betalar miljonbelopp årligen i offsetting (klimatkompensation för utsläpp av växthusgaser från vår verksamhet). Våra produkter består till stor del av träråvara, massaträ som sedan blir papper. Av olika skäl vill vi komma bort från offsetting och investera mer hands on i skogen, för att främja innovation och stötta tekniker som stärker skogen och dess roll i ett fungerande ekosystem, och/eller kan skapa förutsättningar att reducera växthusgaser i atmosfären, och/eller finansiera innovationer/initiativ som med skogen som komponent jobbar mot att minska fotavtrycket.

Vi är nu i idéstadiet och funderar på vad vi har för alternativ. Efter att ha lyssnat på fredagspodden, och hängt lite passivt här på forumet är jag ganska säker på att det finns kloka och spännande idéer här. Kort sagt; om du hade en plånbok med XX miljoner årligen som årligen och långsiktigt ska investeras i att bygga en stark skog/skapa förutsättningar för minskat avtryck från vår verksamhet - vad hade du gjort då?

Lite idéer, mer som inspiration kring hur vi leker med olika idéer idag:

* köpa och skydda gammelskog
* gå in som medfinansiär i innovativa skogsprojekt, tex trädplantering, gödning, biologisk mångfald
* skapa ett samarbete med den universitet eller liknande, där vi kan bidra ekonomiskt

Har du några förslag? Låt höra!

Mest / högst effekt ( hög kolbindning i främst snabbväxande, yngre skog, som kan ha längre intervall mellan åtgärderna / uttag, utan att den förlorar i tot. årlig tillväxt / areal ), bör ni nog få med / tag i, att hitta de som ännu ej hunnit / eller gjort första gallring i rel. täta blandbestånd ( Tall / Gran, Björk / Gran ). O tillsammans med högre LSÅ ( slutlig uttagstid ), ge mest effekt på både kolbindning, biodiversitet samt ökade möjligheter till mer avsättning av gammal skog i / av bestånd som "överhålls !".

[laguma]

ons 14 aug 2024, 13:29#852557

Två bra och relativt enkla sätt att snabbt öka kolsänkan i svensk skog utan att satsa (för) mycket på skydd av gammelskogar eller dyra och tveksamma gödlsingsprojekt är:

1. Höj lägsta slutavverkningsåldern. Vissa större skogsägare ligger idag och slutavverkar vid dagens lägsta tillåtna ålder vilket är produktionsmässigt vansinne. En satsning på att öka slutavverkningsåldern till i första hand den gamla LSÅ från 1979 års skogsvårdslag skulle binda in mycket kol samtidigt som det produceras mer timmer för framtida avverkningar (högre beståndsvolym och högre timmervolym per ha). I Tallbestånd går det att tänja slutavverkningsålder ytterliagre ett decennium eller två uppåt utan att komma i konflikt med naturvåden och med en relativt låg risk för skador. Ger ännu mer timmer i framtiden.

2. Minska gallringsuttagen. Om de ligger runt 40% av beståndsvolymen idag (eller mer?) i förstagallring skulle de kunna sänkas till 30-35% vilket ger större virkesvolym i den kvarvarande skogen, snabbare förrådsuppbyggnad och därmed större kolsänka. Undvik dessutom senare gallringar om det inte absolut är nödvändigt. Idag andra- och tredjegallras det slentrianmässigt utan att det finns något behov av att ta ut mer stammar. Istället ökar man skaderisken radikalt samtidigt som man sänker virkesproduktionen och kollagringen.

Inget av ovanstående minskar tillgången på virkesråvara för omställning från fossilt till trä på sikt, snarare tvärtom. Däremot kan det kortsiktigt missgynna tillgången på framför allt billig massaved.

Den stora frågan är hur ni ska få till stånd någon form av ersättningsprogram till skogsägare som vill göra något liknande? Ni behöver hitta någon partner i form av större och lite nytänkande skogsägare. Sveaskog har ju påbörjat en förändring i enlighet med pkt 1 & 2 här uppe men de kanske är för stora skogsägare?

I den bästa av Världar hade t ex skogsägarföreningen Mellanskog kunnat ta fram en modell för ersättning till kollagrande medllemmar som vill jobba efter liknande upplägg. De är ju inte direkta industriägare och har framför allt inga massabruk. Tyvärr har de inte visat något intresse för liknande upplägg utan de ser det som viktigare att medlemmarna levererar mycket virke till andras industrier.

Det där kan jag ställa upp på.
Har förresten aldrig förstått varför man har samma LSÅ för både Gran och Tall.
Flaggar därmed för en differentierad LSÅ för respektive trädslag.
Men samtidigt bör man studera effekterna på tillgången på biobränsle, för det är ingen mening att öka inlagringen av Kol om man ersätter det med fossila bränslen, det gäller även om vår el-export skulle minska som effekt av nämnda åtgärder.
Ifall SMR blir verklighet på sikt så skulle spillvärmen från dessa kunna ersätta en del av ett eventuellt biobränslebortfall för uppvärmningsändamål.

[Älgfoderodlare]

ons 14 aug 2024, 14:32#852560

Det där kan jag ställa upp på.
Har förresten aldrig förstått varför man har samma LSÅ för både Gran och Tall.
Flaggar därmed för en differentierad LSÅ för respektive trädslag.
Men samtidigt bör man studera effekterna på tillgången på biobränsle, för det är ingen mening att öka inlagringen av Kol om man ersätter det med fossila bränslen, det gäller även om vår el-export skulle minska som effekt av nämnda åtgärder.
Ifall SMR blir verklighet på sikt så skulle spillvärmen från dessa kunna ersätta en del av ett eventuellt biobränslebortfall för uppvärmningsändamål.

Nu blir väl det under en ev. kort ( i skogstillväxt hänseende ) överlappningsperiod, då LSÅ ev. ökar o gallringsuttagen minskar, så blir ju tillgången på biobränsle att enbart öka i förlängningen / framtiden. Om det då under samma period, installeras o utvecklas SMR som kommer i drift, lär det ju enbart bli ett " Win - Win " för det totala, eller ? !

[Bosse1]

ons 14 aug 2024, 17:48#852567 Nonsensordet *Gammelskog" var väl nåt muppen och "gammelläkarn" Delin hittade på 🥳
Gammal skog eller mogen skog skulle jag säga 👍

[laguma]

ons 14 aug 2024, 18:16#852568

Nonsensordet *Gammelskog" var väl nåt muppen och "gammelläkarn" Delin hittade på 🥳
Gammal skog eller mogen skog skulle jag säga 👍

Förklara/utred skillnaden/#diversiteten mellan/) Gammal skog/Gammelskog

[Bosse1]

ons 14 aug 2024, 19:31#852574 "Gammelskog"= nonsens, chitenkelt 👍 Som jag skrev ovan 😀

[jannee]

ons 14 aug 2024, 20:06#852577 Varför HÖJA lägsta slutavverkningålder ?
Det man idag planterar växer minst upp till 30% snabbare.
Dessutom har vi ett gynnsammare klimat, varmare och fuktigare vilket gör att växtsäsongen blivit längre.
Sedan har många skogsägare rotrötan att ta hänsyn till, när den väl hittat "rätt" växer den t.o.m. snabbare än trädets tillväxt.
Personligen tror jag att de privata skogsägarna ganska väl vet när det för dem är mest lönsamt att slutavverka.
Ska vi toppstyras av paragrafryttare som egentligen inte vet vad skogsbruk handlar om.
En skogsgård är som vilket privat företag som helst, självklart ska detta drivas på ett optimalt lönsamt vis.
Jag betvivlar att allmänheten är intresserad att sponsra skogsägare för att de ska överhålla sin skog, med alla dessa risker som detta medför.
Klimatförändringen som vi genomgår medför också att vädret ibland blir mindre gynnsamt för grovskogen, tänker mest på stormar men även insektsangreppen som bevisligen har ökat.

[rokon]

ons 14 aug 2024, 20:34#852579

Varför HÖJA lägsta slutavverkningålder ?
Det man idag planterar växer minst upp till 30% snabbare.
Dessutom har vi ett gynnsammare klimat, varmare och fuktigare vilket gör att växtsäsongen blivit längre.
Sedan har många skogsägare rotrötan att ta hänsyn till, när den väl hittat "rätt" växer den t.o.m. snabbare än trädets tillväxt.
Personligen tror jag att de privata skogsägarna ganska väl vet när det för dem är mest lönsamt att slutavverka.
Ska vi toppstyras av paragrafryttare som egentligen inte vet vad skogsbruk handlar om.
En skogsgård är som vilket privat företag som helst, självklart ska detta drivas på ett optimalt lönsamt vis.
Jag betvivlar att allmänheten är intresserad att sponsra skogsägare för att de ska överhålla sin skog, med alla dessa risker som detta medför.
Klimatförändringen som vi genomgår medför också att vädret ibland blir mindre gynnsamt för grovskogen, tänker mest på stormar men även insektsangreppen som bevisligen har ökat.

Bra skrivet, helt rätt!
Hälsningar från rokon, ps otroligt vad en del krånglar till det och har dessutom åsikter hur andra skall sköta sitt skogsbruk. Som ren kompensation så vill jag bestämma hur politiker och byråkrater verkar i sin yrkesutövning. Ds

Senast redigerad av rokon ons 14 aug 2024, 20:45, redigerad totalt 1 gång.

Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680

[th]

ons 14 aug 2024, 20:41#852580

En skogsgård är som vilket privat företag som helst, självklart ska detta drivas på ett optimalt lönsamt vis.

Varför är det så självklart? Om andra intäkter räcker till för livets nödtorft och mer därtill så behöver ju inte skogsgården gå med vinst. Eller tycker du att det inte är en skogsgård då?? Skogsgården kan ju även användas för rekreation för att stödja arbete på annat håll, som kan vara minst lika viktigt för samhället som en lönsam skogsgård.

[Stålnacke]

ons 14 aug 2024, 20:54#852583

Varför HÖJA lägsta slutavverkningålder ?
Det man idag planterar växer minst upp till 30% snabbare.
Dessutom har vi ett gynnsammare klimat, varmare och fuktigare vilket gör att växtsäsongen blivit längre.
Sedan har många skogsägare rotrötan att ta hänsyn till, när den väl hittat "rätt" växer den t.o.m. snabbare än trädets tillväxt.
Personligen tror jag att de privata skogsägarna ganska väl vet när det för dem är mest lönsamt att slutavverka.
Ska vi toppstyras av paragrafryttare som egentligen inte vet vad skogsbruk handlar om.
En skogsgård är som vilket privat företag som helst, självklart ska detta drivas på ett optimalt lönsamt vis.
Jag betvivlar att allmänheten är intresserad att sponsra skogsägare för att de ska överhålla sin skog, med alla dessa risker som detta medför.
Klimatförändringen som vi genomgår medför också att vädret ibland blir mindre gynnsamt för grovskogen, tänker mest på stormar men även insektsangreppen som bevisligen har ökat.

För att få ut mer timmer.

www.rosenstocks.se

Skogshuggare i Skaraborg