Skogsmiljö och Trädlära

[Camaro1969]

tis 16 jan 2024, 12:44#827315

N27 det är väl kväve??

Är inte kväve något som försvinner snabbt? Köpte du något specialanpassat till skog som är svårlösligt och därmed ger en långvarig effekt?
Annars tror jag att det bara ger effekt max ett år? Jag har i alla fall alltid hört att kväve försvinner först. Och om man är rädd om kväve i jordbruket så skall man sprida sin gödsel på våren.

Ja precis, kväve. Tror bang for the bucks blev bättre än skogcan.. men det är gissning..

Sen tror jag det ökar grönmasan och därmed tillväxten under ett antal år..


Men nu är konstgödsel för dyrt skulle ja tro

Valtra 6750, Ford 7700, BM 4400, DB 990, Pilkemaster evo36, Canam 400, Kranman P25 B Pro, BMF 11t1 Pro, SM868,Bröderna Lindqvist 1958, Woodmizer MP260,Stihl 362, 261, 201, Husqvarna 550xpg, 545fxt

[Peps1455]

tor 11 jul 2024, 09:03#849637 Hur gick det med försöket, @Icegrip?

[quote="Icegrip"]Köpte två 750kg’s säckar Yara Bela, N27 nu i våras.

Kommer bli några dagars fysiskt arbete då jag sprider allt för hand. Skogsnörd som man är har jag även lagt ut ett antal provytor för att bättre kunna följa tillväxten.

[Icegrip]

tor 11 jul 2024, 21:57#849736 @Peps1455

Det gick rätt bra att sprida, men inget för den late. Jag hade röjt en del innan och var i hyfsad form, så det underlättade.

Till själva resultatet, både positivt och negativt.
Jag gödslade dels bestånd som varit rätt nygallrade, samt lite röjda ungskogar i 30-40 års ålder.

De nygallrade bestånden drabbades av en novemberstorm som gjorde lite åverkan. Ingen katastrof, men hade helt klart blivit mindre utan frodiga kronor. Jag visste innan att det var en risk att gödsla nära inpå gallring, men jag tog risken och tänkte att läget inte skulle vara så vindutsatt, men fick bita i sura äpplet.

Det har vuxit bra! Det känns när man går i en gödslad skog. Här kommer en provyta från en bättre del av den gallrade tallskogen.

1720730814_img_4173.jpeg

1720730823_img_4174.jpeg

Om jag räknat rätt har just denna yta haft en löpande tillväxt på ~ 14.5 m3sk/ha/år. Nu är denna yta säkert i överkant för avdelningen. Men ändå intressant att följa utvecklingen och få ett humm om trädens tillväxt! 🤓

Efter årets tillväxtsäsong har jag fler ytor att inventera, däribland en kontroll (ogödslad) yta jämfört med en gödslad granungskog.

🌲

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Torbjörn Johnsen]

fre 12 jul 2024, 08:15#849746 En intressant fråga när det gäller gödsling, och som jag tror att Lars Lundqvist har förklarat tidigare, är om träden "flyttar" sin tillväxt i stammen p g a att kronan byggs ut och därmed behöver stammen bli grövre längre ner, typ i brösthöjd där vi mäter. Frågan blir då om du får samma ökade tillväxt när du mäter det avverkade virket som när du mäter i brösthöjd?

[Elis76]

fre 12 jul 2024, 09:12#849748 Här kan man göra en egen kalkyl

https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/skogsvard/godslingskalkyl/

I Norrbotten använder vi Kallaxflyg för skogsgödsling [Kallaxflyg har samma ägare som Stenvalls Trä som är stora virkesköpare med flera sågverk inom länet]

https://www.kallaxflyg.se/foretag/skog/skogsgodsling/

Usus magister est optimus

[Icegrip]

fre 12 jul 2024, 10:06#849751 @Torbjörn

Ja, det vore intressant att se den ’sanna’ volymtillväxten. Visst borde större delen av tillväxten hamna i rotänden. Att effekten skulle vara försumbar har jag dock svårt att tro.

Det är nog inte långt borta, om det inte redan gjorts att använda markburen laserskanning för detta. Att mäta volymen på enskilda träd.

[rokon]

fre 12 jul 2024, 19:46#849784 tråd rubriken lyder köpa mindre mängd gödsel för skog, jag tänkte mig en ca 25 kg Säck med kvävegödsel i våras av hörde med granngården men de hade inget hemma och listpriset blev ca det dubbla än om jag köpte AdBlue som innehåller ca 32 % urea (obs vanlig urin innehåller endast ca 1 % urea)
Här i Norrbotten såfårvi inte lika mycket kvävenedfall från fordonsgaser som i södra Sverige som har restriktioner mot kvävegödning.
Jag ville sätta lite fart på en del eftersläntare gran i ett mindre bestånd, vatten bjöd naturen i närheten på så jag sbädde ut ca en liter AdBlue i en vattenkanna så det blev 1 plus 9 liter vatten och tog ett snabbt varv runt G1 granar.
När jag För ca 14 år sedan beställde helikopter gödsling genom Sveaskog på 22 ha så blev det Yara skogcan som är enkvävegödning i granulat form med en tillsats av bor. Bor kan vara väldigt betydelsefullt för gran på mina marker som har brist på Bor vilket visar sig speciellt på gran som växer på gammal odlingsmark, men kan även visa sig på ren skogsmark i sluttningar med svackor där smältvatten rinner då bor lätt lakas ur av vatten. Har identifierat det på delar av ett hygge som jag tänker att manuellt sprida bor justdär jag ser de karakteristiska krulliga topparna där granen ej vet vilken som skall bli toppskott.
Enda tillskottet av bor i Sverige kommer via havsvindar från Atlanten men den fuktiga luften kondenseras och blir till nederbörd i fjällen. De mesta nederbörden som kommer här stammar från sydliga till nord ostliga vindar vid lågtrycks områden som ju sveper motsols och dess nederbörd härledes mest från Bottenhavet och Bottenviken vars vatten saknar Bor.

Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680