Den enda siffran som är intressant är värdet på stocken kontra värdet på färdigvaran.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Skogsola skrev:Teoretikerna har talat. Beroende på hur mycket vankant man accepterar kan sågutbytet bli högt. Sågar man fyrskäringar till en resvirkeskonstruktion så räcker det att sågbladet nuddat stocken. Sågutbytet blir över 100%.
Den enda siffran som är intressant är värdet på stocken kontra värdet på färdigvaran.
Lars Lundqvist SLU skrev:Varje sågsnitt ger förlust (sågspån). Ju fler sågsnitt, desto mer försvinner som spån.
Lars Lundqvist SLU skrev:Älgfoderodlare skrev:Om de på den Europeiska kontinenten som sågar " övergrovt" ( vilket är deras mer normaldim. ), har ett sågutbyte på mellan 80 - 87 %, så ligger vi på under 50 % i Sverige.
Var hittar du den siffran?
Även på kontinenten är trädstammar runda i genomskärning och avsmalnande uppåt, plus att även kontinentala sågblad måste ha en viss tjocklek. Det är de tre faktorerna som styr sågutbytet. Grövre stockar ger något högre sågutbyte men inte de siffror du nämner.
Torbjörn Johnsen skrev:När vi var uppe i Gräsmark, Värmlad och letade rekordgranar berättade Virkesköparen Nykvist Skog om en post de hade sålt till ett sågverk i Norge. En dag hade virkesmätaren på sågen ringt och sagt att han mätt in en stock som hade samma diameter i toppen som i roten. Skapligt timmer!
Annars när det gäller sågutbyte så kan man ju flytta fokus från hur stor andel sågad vara det blir till att istället fundera vad man gör med flisen/bakarna? I den stora efterfågeökning för byggmaterial av trä som förväntas i Europa framöver så skulle man ju kunna göra annat än sulfatmassa av den här veden. Om vi gör EWP-produkter, skivmaterial eller träfiberisolering av det istället för att bränna hälften i massabruken så kan vi räkna in en bättre balans i LULUCF i och med en högre kolsänka i HWP (Harvested Wood Products). Det skulle lätta på kollagringsbetinget i skogen och dämpa eventuella krav på minskad avverkning.
Lindveden skrev:Torbjörn Johnsen skrev:När vi var uppe i Gräsmark, Värmlad och letade rekordgranar berättade Virkesköparen Nykvist Skog om en post de hade sålt till ett sågverk i Norge. En dag hade virkesmätaren på sågen ringt och sagt att han mätt in en stock som hade samma diameter i toppen som i roten. Skapligt timmer!
Annars när det gäller sågutbyte så kan man ju flytta fokus från hur stor andel sågad vara det blir till att istället fundera vad man gör med flisen/bakarna? I den stora efterfågeökning för byggmaterial av trä som förväntas i Europa framöver så skulle man ju kunna göra annat än sulfatmassa av den här veden. Om vi gör EWP-produkter, skivmaterial eller träfiberisolering av det istället för att bränna hälften i massabruken så kan vi räkna in en bättre balans i LULUCF i och med en högre kolsänka i HWP (Harvested Wood Products). Det skulle lätta på kollagringsbetinget i skogen och dämpa eventuella krav på minskad avverkning.
Eller så kunde ju rapporteringen utav Lulucf va mer rättvis mellan fossilt o förnybart,än hur det har utformats till nu
Tralsmo skrev:Ja har följt diskussionen om sågutbyte.
Ja ä ingen expert men allafall väldigt intressant.
Av vikt är ju att man räknar på samma sätt vid jämförelser naturligtvis.
Just de här me minimal avsmalning i mellaneroupa vore intressant att höra mer om.
Inte ovanligt me de här i Sverige heller va ja sett när ja larvat runt i skogen.
Ja roade mig med att räkna på en 5 metare me liten avsmalning å 40cm i topp.
Liten avsmalning kan väl räknas som 10mm/meter
Då blir de 10% i avsmalning om ja räknat rätt.
Ju mindre avsmalning desto större risk att hela bakarna blir flis.
Kan man ju naturligtvis ta.
En annan sak är ju att köpare väljer ju naturligtvis aptering efter va som efterfrågas.
Korta sortiment faller alltid ut så de räcker va ja kan förstå.
Sen om man sågar klena bitar blir de ju sämre utbyte på grund av flera snitt men de där räknar ju datorer ut optimalt lätt som en plätt.
De gäller alltså att sälja till sågverk som har stor efterfrågan på sortiment som passar min avverkningsbara skog perfekt.
Eller kanske rent av odla skog som passar framtida köpare perfekt.
Massaved lär alltid vara gångbart.
Bara en fråga hur priserna ser ut i framtiden?
Klimatetpåverkan kan man nog bortse från om bara tillväxten är hög.
Skog är bättre än fossilt i alla läge känns de som.
skogshare skrev:Tralsmo skrev:Ja har följt diskussionen om sågutbyte.
Ja ä ingen expert men allafall väldigt intressant.
Av vikt är ju att man räknar på samma sätt vid jämförelser naturligtvis.
Just de här me minimal avsmalning i mellaneroupa vore intressant att höra mer om.
Inte ovanligt me de här i Sverige heller va ja sett när ja larvat runt i skogen.
Ja roade mig med att räkna på en 5 metare me liten avsmalning å 40cm i topp.
Liten avsmalning kan väl räknas som 10mm/meter
Då blir de 10% i avsmalning om ja räknat rätt.
Ju mindre avsmalning desto större risk att hela bakarna blir flis.
Kan man ju naturligtvis ta.
En annan sak är ju att köpare väljer ju naturligtvis aptering efter va som efterfrågas.
Korta sortiment faller alltid ut så de räcker va ja kan förstå.
Sen om man sågar klena bitar blir de ju sämre utbyte på grund av flera snitt men de där räknar ju datorer ut optimalt lätt som en plätt.
De gäller alltså att sälja till sågverk som har stor efterfrågan på sortiment som passar min avverkningsbara skog perfekt.
Eller kanske rent av odla skog som passar framtida köpare perfekt.
Massaved lär alltid vara gångbart.
Bara en fråga hur priserna ser ut i framtiden?
Klimatetpåverkan kan man nog bortse från om bara tillväxten är hög.
Skog är bättre än fossilt i alla läge känns de som.
Frågan om avsmalning, som definitivt är en viktig komponent för beslut om beståndsslutenhet, omloppstid och kvalitetsdaning, hoppas jag kan besvaras av sakkunniga som Lars Lundqvist och andra på SLU. För äldre grovstammig gran i välslutna bestånd - som ju framför allt finns på kontinenten - menar jag att avsmalningen hos den i princip cylinderformiga stammen mellan rotben och gränsen för grönkronan (gissningsvis omkring 15 m) ligger på ett par mm/m.
Förutsatt optimal postning av grovt, slankt timmer och sågning också av sidoutbytena blir inte mycket bakvolym kvar att flisa. Frågan är dock vad som kan förmå sågverken att skapa förutsättningar för att i framtiden kunna hantera sidoutbytena på bästa sätt.
Skogsola skrev:Vad gäller avsmalning så behöver man inte hänga upp sig på det heller. Det som går ut på inget vid fem meter kan bli en vankantsbräda på fyra meter eller en fullkantad bräda på tre meter. Men har inte tråden kommit långt ifrån ämnet?

