Den enda siffran som är intressant är värdet på stocken kontra värdet på färdigvaran.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Omfattande kritik mot svenskt skogsbruk
fre 01 mar 2024, 12:09#834838Teoretikerna har talat. Beroende på hur mycket vankant man accepterar kan sågutbytet bli högt. Sågar man fyrskäringar till en resvirkeskonstruktion så räcker det att sågbladet nuddat stocken. Sågutbytet blir över 100%.
Den enda siffran som är intressant är värdet på stocken kontra värdet på färdigvaran.
Den enda siffran som är intressant är värdet på stocken kontra värdet på färdigvaran.
fre 01 mar 2024, 13:02#834844
Det här är väl en annan sorts sågutbyte, dvs. värdet av det sågade jämför med värdet av stocken, dvs. pris per kvadratcentimeter tvärsnittsarea. Det är ju enda sättet att få mer än 100% "sågutbyte". Kollar man lite på Byggmax priser så borde man såga 12x48 mm läkt som kostar 1,21 kr/cm2 medan en hyvlad 45x145 regel bara går på 0,69 kr/cm2. En 95x95 ligger på 1 kr/cm2.
Skogsola skrev:Teoretikerna har talat. Beroende på hur mycket vankant man accepterar kan sågutbytet bli högt. Sågar man fyrskäringar till en resvirkeskonstruktion så räcker det att sågbladet nuddat stocken. Sågutbytet blir över 100%.
Den enda siffran som är intressant är värdet på stocken kontra värdet på färdigvaran.
Det här är väl en annan sorts sågutbyte, dvs. värdet av det sågade jämför med värdet av stocken, dvs. pris per kvadratcentimeter tvärsnittsarea. Det är ju enda sättet att få mer än 100% "sågutbyte". Kollar man lite på Byggmax priser så borde man såga 12x48 mm läkt som kostar 1,21 kr/cm2 medan en hyvlad 45x145 regel bara går på 0,69 kr/cm2. En 95x95 ligger på 1 kr/cm2.
fre 01 mar 2024, 15:15#834861Varje sågsnitt ger förlust (sågspån). Ju fler sågsnitt, desto mer försvinner som spån.
fre 01 mar 2024, 15:25#834863Om vi långsiktigt och med god lönsamhet ska få ut optimal klimatnytta och andra omistliga värden från våra skogar, som biologisk mångfald och allehanda upplevelser, krävs återigen bl.a.;
- produktionsmässigt optimala omloppstider, trädslag, dimensioner och kvalitéer;
- god avsättning för både så kallat "övergrovt" timmer och lövtimmer;
- rimliga viltstammar för att möjliggöra goda föryngringsresultat;
- en lönsam förädling till långlivade produkter - framför allt för träbyggnation.
Men då krävs också nödvändiga förutsättningar som;
- en statlig tillväxtbaserad klimatersättning till skogsägarna, för att i första hand underlätta övergången till längre omloppstider;
- kraftfulla satsningar av staten / EU för att främja utvecklingen och användningen av lövtimmer/lövträprodukter;
- en stramare kontroll av viltstammarna;
- smidiga förutsättningar för export av "övergrovt" timmer och lövtimmer om det saknas en lönsam inhemsk avsättning;
- gynnsamma villkor för träbyggnation av klimat- och miljöskäl.
Allt detta måste vi diskutera och försöka förmå berörda organisationer och politiker att verka för i efterlyst riktning.
Skogen och skogbruket är förvisso bara två av många nödvändiga komponenter för att vända klimatutvecklingen. Men nog så betydelsefulla!
- produktionsmässigt optimala omloppstider, trädslag, dimensioner och kvalitéer;
- god avsättning för både så kallat "övergrovt" timmer och lövtimmer;
- rimliga viltstammar för att möjliggöra goda föryngringsresultat;
- en lönsam förädling till långlivade produkter - framför allt för träbyggnation.
Men då krävs också nödvändiga förutsättningar som;
- en statlig tillväxtbaserad klimatersättning till skogsägarna, för att i första hand underlätta övergången till längre omloppstider;
- kraftfulla satsningar av staten / EU för att främja utvecklingen och användningen av lövtimmer/lövträprodukter;
- en stramare kontroll av viltstammarna;
- smidiga förutsättningar för export av "övergrovt" timmer och lövtimmer om det saknas en lönsam inhemsk avsättning;
- gynnsamma villkor för träbyggnation av klimat- och miljöskäl.
Allt detta måste vi diskutera och försöka förmå berörda organisationer och politiker att verka för i efterlyst riktning.
Skogen och skogbruket är förvisso bara två av många nödvändiga komponenter för att vända klimatutvecklingen. Men nog så betydelsefulla!
fre 01 mar 2024, 16:04#834876
Jo, list är ju inget jag skulle såga med mitt kedjesågverk 😀 Kör med cirkelsåg eller sticksåg i bänk för att få till list från diverse 25 mm tjocka brädor. 12 mm list kräver ju tunna sågblad/band för att inte få för mycket spill men man borde nog klara sig med 20-25% spill jämfört med t.ex. 25x125 brädor eller 45x125 reglar.
Lars Lundqvist SLU skrev:Varje sågsnitt ger förlust (sågspån). Ju fler sågsnitt, desto mer försvinner som spån.
Jo, list är ju inget jag skulle såga med mitt kedjesågverk 😀 Kör med cirkelsåg eller sticksåg i bänk för att få till list från diverse 25 mm tjocka brädor. 12 mm list kräver ju tunna sågblad/band för att inte få för mycket spill men man borde nog klara sig med 20-25% spill jämfört med t.ex. 25x125 brädor eller 45x125 reglar.
lör 02 mar 2024, 15:29#835052
I mellaneuropa menar jag att avsmalningen hos i första hand grov gran i äldre välslutna bestånd är näst intill obefintlig eller synnerligen begränsad upp till omkring 15 m (tre stocklängder).
Lars Lundqvist SLU skrev:Älgfoderodlare skrev:Om de på den Europeiska kontinenten som sågar " övergrovt" ( vilket är deras mer normaldim. ), har ett sågutbyte på mellan 80 - 87 %, så ligger vi på under 50 % i Sverige.
Var hittar du den siffran?
Även på kontinenten är trädstammar runda i genomskärning och avsmalnande uppåt, plus att även kontinentala sågblad måste ha en viss tjocklek. Det är de tre faktorerna som styr sågutbytet. Grövre stockar ger något högre sågutbyte men inte de siffror du nämner.
I mellaneuropa menar jag att avsmalningen hos i första hand grov gran i äldre välslutna bestånd är näst intill obefintlig eller synnerligen begränsad upp till omkring 15 m (tre stocklängder).
lör 02 mar 2024, 16:33#835057Ja har följt diskussionen om sågutbyte.
Ja ä ingen expert men allafall väldigt intressant.
Av vikt är ju att man räknar på samma sätt vid jämförelser naturligtvis.
Just de här me minimal avsmalning i mellaneroupa vore intressant att höra mer om.
Inte ovanligt me de här i Sverige heller va ja sett när ja larvat runt i skogen.
Ja roade mig med att räkna på en 5 metare me liten avsmalning å 40cm i topp.
Liten avsmalning kan väl räknas som 10mm/meter
Då blir de 10% i avsmalning om ja räknat rätt.
Ju mindre avsmalning desto större risk att hela bakarna blir flis.
Kan man ju naturligtvis ta.
En annan sak är ju att köpare väljer ju naturligtvis aptering efter va som efterfrågas.
Korta sortiment faller alltid ut så de räcker va ja kan förstå.
Sen om man sågar klena bitar blir de ju sämre utbyte på grund av flera snitt men de där räknar ju datorer ut optimalt lätt som en plätt.
De gäller alltså att sälja till sågverk som har stor efterfrågan på sortiment som passar min avverkningsbara skog perfekt.
Eller kanske rent av odla skog som passar framtida köpare perfekt.
Massaved lär alltid vara gångbart.
Bara en fråga hur priserna ser ut i framtiden?
Klimatetpåverkan kan man nog bortse från om bara tillväxten är hög.
Skog är bättre än fossilt i alla läge känns de som.
Ja ä ingen expert men allafall väldigt intressant.
Av vikt är ju att man räknar på samma sätt vid jämförelser naturligtvis.
Just de här me minimal avsmalning i mellaneroupa vore intressant att höra mer om.
Inte ovanligt me de här i Sverige heller va ja sett när ja larvat runt i skogen.
Ja roade mig med att räkna på en 5 metare me liten avsmalning å 40cm i topp.
Liten avsmalning kan väl räknas som 10mm/meter
Då blir de 10% i avsmalning om ja räknat rätt.
Ju mindre avsmalning desto större risk att hela bakarna blir flis.
Kan man ju naturligtvis ta.
En annan sak är ju att köpare väljer ju naturligtvis aptering efter va som efterfrågas.
Korta sortiment faller alltid ut så de räcker va ja kan förstå.
Sen om man sågar klena bitar blir de ju sämre utbyte på grund av flera snitt men de där räknar ju datorer ut optimalt lätt som en plätt.
De gäller alltså att sälja till sågverk som har stor efterfrågan på sortiment som passar min avverkningsbara skog perfekt.
Eller kanske rent av odla skog som passar framtida köpare perfekt.
Massaved lär alltid vara gångbart.
Bara en fråga hur priserna ser ut i framtiden?
Klimatetpåverkan kan man nog bortse från om bara tillväxten är hög.
Skog är bättre än fossilt i alla läge känns de som.
lör 02 mar 2024, 20:42#835070När vi var uppe i Gräsmark, Värmlad och letade rekordgranar berättade Virkesköparen Nykvist Skog om en post de hade sålt till ett sågverk i Norge. En dag hade virkesmätaren på sågen ringt och sagt att han mätt in en stock som hade samma diameter i toppen som i roten. Skapligt timmer!
Annars när det gäller sågutbyte så kan man ju flytta fokus från hur stor andel sågad vara det blir till att istället fundera vad man gör med flisen/bakarna? I den stora efterfågeökning för byggmaterial av trä som förväntas i Europa framöver så skulle man ju kunna göra annat än sulfatmassa av den här veden. Om vi gör EWP-produkter, skivmaterial eller träfiberisolering av det istället för att bränna hälften i massabruken så kan vi räkna in en bättre balans i LULUCF i och med en högre kolsänka i HWP (Harvested Wood Products). Det skulle lätta på kollagringsbetinget i skogen och dämpa eventuella krav på minskad avverkning.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Annars när det gäller sågutbyte så kan man ju flytta fokus från hur stor andel sågad vara det blir till att istället fundera vad man gör med flisen/bakarna? I den stora efterfågeökning för byggmaterial av trä som förväntas i Europa framöver så skulle man ju kunna göra annat än sulfatmassa av den här veden. Om vi gör EWP-produkter, skivmaterial eller träfiberisolering av det istället för att bränna hälften i massabruken så kan vi räkna in en bättre balans i LULUCF i och med en högre kolsänka i HWP (Harvested Wood Products). Det skulle lätta på kollagringsbetinget i skogen och dämpa eventuella krav på minskad avverkning.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
lör 02 mar 2024, 21:02#835071Vad gäller avsmalning så behöver man inte hänga upp sig på det heller. Det som går ut på inget vid fem meter kan bli en vankantsbräda på fyra meter eller en fullkantad bräda på tre meter. Men har inte tråden kommit långt ifrån ämnet?
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
lör 02 mar 2024, 22:21#835074
Eller så kunde ju rapporteringen utav Lulucf va mer rättvis mellan fossilt o förnybart,än hur det har utformats till nu
Torbjörn Johnsen skrev:När vi var uppe i Gräsmark, Värmlad och letade rekordgranar berättade Virkesköparen Nykvist Skog om en post de hade sålt till ett sågverk i Norge. En dag hade virkesmätaren på sågen ringt och sagt att han mätt in en stock som hade samma diameter i toppen som i roten. Skapligt timmer!
Annars när det gäller sågutbyte så kan man ju flytta fokus från hur stor andel sågad vara det blir till att istället fundera vad man gör med flisen/bakarna? I den stora efterfågeökning för byggmaterial av trä som förväntas i Europa framöver så skulle man ju kunna göra annat än sulfatmassa av den här veden. Om vi gör EWP-produkter, skivmaterial eller träfiberisolering av det istället för att bränna hälften i massabruken så kan vi räkna in en bättre balans i LULUCF i och med en högre kolsänka i HWP (Harvested Wood Products). Det skulle lätta på kollagringsbetinget i skogen och dämpa eventuella krav på minskad avverkning.
Eller så kunde ju rapporteringen utav Lulucf va mer rättvis mellan fossilt o förnybart,än hur det har utformats till nu
sön 03 mar 2024, 08:29#835089
Jo, men om vi då skulle för att ersätta produktionsbortfallet av el och värme och som tiotusentals medborgare är beroende av. Genom att per landsväg importera biobränsle ifrån tex. Norge som vi använder istället så drabbar ju inte dessa CO2-utsläpp av den förbränningen den Svenska statistiken. Utan endast eventuella utsläpp från transporter.
Ser bra ut i "pappren".
2-0 till fossilindustrin.
Lindveden skrev:Torbjörn Johnsen skrev:När vi var uppe i Gräsmark, Värmlad och letade rekordgranar berättade Virkesköparen Nykvist Skog om en post de hade sålt till ett sågverk i Norge. En dag hade virkesmätaren på sågen ringt och sagt att han mätt in en stock som hade samma diameter i toppen som i roten. Skapligt timmer!
Annars när det gäller sågutbyte så kan man ju flytta fokus från hur stor andel sågad vara det blir till att istället fundera vad man gör med flisen/bakarna? I den stora efterfågeökning för byggmaterial av trä som förväntas i Europa framöver så skulle man ju kunna göra annat än sulfatmassa av den här veden. Om vi gör EWP-produkter, skivmaterial eller träfiberisolering av det istället för att bränna hälften i massabruken så kan vi räkna in en bättre balans i LULUCF i och med en högre kolsänka i HWP (Harvested Wood Products). Det skulle lätta på kollagringsbetinget i skogen och dämpa eventuella krav på minskad avverkning.
Eller så kunde ju rapporteringen utav Lulucf va mer rättvis mellan fossilt o förnybart,än hur det har utformats till nu
Jo, men om vi då skulle för att ersätta produktionsbortfallet av el och värme och som tiotusentals medborgare är beroende av. Genom att per landsväg importera biobränsle ifrån tex. Norge som vi använder istället så drabbar ju inte dessa CO2-utsläpp av den förbränningen den Svenska statistiken. Utan endast eventuella utsläpp från transporter.
Ser bra ut i "pappren".
2-0 till fossilindustrin.
sön 03 mar 2024, 08:49#835094
Frågan om avsmalning, som definitivt är en viktig komponent för beslut om beståndsslutenhet, omloppstid och kvalitetsdaning, hoppas jag kan besvaras av sakkunniga som Lars Lundqvist och andra på SLU. För äldre grovstammig gran i välslutna bestånd - som ju framför allt finns på kontinenten - menar jag att avsmalningen hos den i princip cylinderformiga stammen mellan rotben och gränsen för grönkronan (gissningsvis omkring 15 m) ligger på ett par mm/m.
Förutsatt optimal postning av grovt, slankt timmer och sågning också av sidoutbytena blir inte mycket bakvolym kvar att flisa. Frågan är dock vad som kan förmå sågverken att skapa förutsättningar för att i framtiden kunna hantera sidoutbytena på bästa sätt.
Tralsmo skrev:Ja har följt diskussionen om sågutbyte.
Ja ä ingen expert men allafall väldigt intressant.
Av vikt är ju att man räknar på samma sätt vid jämförelser naturligtvis.
Just de här me minimal avsmalning i mellaneroupa vore intressant att höra mer om.
Inte ovanligt me de här i Sverige heller va ja sett när ja larvat runt i skogen.
Ja roade mig med att räkna på en 5 metare me liten avsmalning å 40cm i topp.
Liten avsmalning kan väl räknas som 10mm/meter
Då blir de 10% i avsmalning om ja räknat rätt.
Ju mindre avsmalning desto större risk att hela bakarna blir flis.
Kan man ju naturligtvis ta.
En annan sak är ju att köpare väljer ju naturligtvis aptering efter va som efterfrågas.
Korta sortiment faller alltid ut så de räcker va ja kan förstå.
Sen om man sågar klena bitar blir de ju sämre utbyte på grund av flera snitt men de där räknar ju datorer ut optimalt lätt som en plätt.
De gäller alltså att sälja till sågverk som har stor efterfrågan på sortiment som passar min avverkningsbara skog perfekt.
Eller kanske rent av odla skog som passar framtida köpare perfekt.
Massaved lär alltid vara gångbart.
Bara en fråga hur priserna ser ut i framtiden?
Klimatetpåverkan kan man nog bortse från om bara tillväxten är hög.
Skog är bättre än fossilt i alla läge känns de som.
Frågan om avsmalning, som definitivt är en viktig komponent för beslut om beståndsslutenhet, omloppstid och kvalitetsdaning, hoppas jag kan besvaras av sakkunniga som Lars Lundqvist och andra på SLU. För äldre grovstammig gran i välslutna bestånd - som ju framför allt finns på kontinenten - menar jag att avsmalningen hos den i princip cylinderformiga stammen mellan rotben och gränsen för grönkronan (gissningsvis omkring 15 m) ligger på ett par mm/m.
Förutsatt optimal postning av grovt, slankt timmer och sågning också av sidoutbytena blir inte mycket bakvolym kvar att flisa. Frågan är dock vad som kan förmå sågverken att skapa förutsättningar för att i framtiden kunna hantera sidoutbytena på bästa sätt.
sön 03 mar 2024, 09:16#835100
Hur var det nu.
Gällde den "omfattande kritiken mot Svenskt skogsbruk"
Avsmalningen på Svenskt virke?
skogshare skrev:Tralsmo skrev:Ja har följt diskussionen om sågutbyte.
Ja ä ingen expert men allafall väldigt intressant.
Av vikt är ju att man räknar på samma sätt vid jämförelser naturligtvis.
Just de här me minimal avsmalning i mellaneroupa vore intressant att höra mer om.
Inte ovanligt me de här i Sverige heller va ja sett när ja larvat runt i skogen.
Ja roade mig med att räkna på en 5 metare me liten avsmalning å 40cm i topp.
Liten avsmalning kan väl räknas som 10mm/meter
Då blir de 10% i avsmalning om ja räknat rätt.
Ju mindre avsmalning desto större risk att hela bakarna blir flis.
Kan man ju naturligtvis ta.
En annan sak är ju att köpare väljer ju naturligtvis aptering efter va som efterfrågas.
Korta sortiment faller alltid ut så de räcker va ja kan förstå.
Sen om man sågar klena bitar blir de ju sämre utbyte på grund av flera snitt men de där räknar ju datorer ut optimalt lätt som en plätt.
De gäller alltså att sälja till sågverk som har stor efterfrågan på sortiment som passar min avverkningsbara skog perfekt.
Eller kanske rent av odla skog som passar framtida köpare perfekt.
Massaved lär alltid vara gångbart.
Bara en fråga hur priserna ser ut i framtiden?
Klimatetpåverkan kan man nog bortse från om bara tillväxten är hög.
Skog är bättre än fossilt i alla läge känns de som.
Frågan om avsmalning, som definitivt är en viktig komponent för beslut om beståndsslutenhet, omloppstid och kvalitetsdaning, hoppas jag kan besvaras av sakkunniga som Lars Lundqvist och andra på SLU. För äldre grovstammig gran i välslutna bestånd - som ju framför allt finns på kontinenten - menar jag att avsmalningen hos den i princip cylinderformiga stammen mellan rotben och gränsen för grönkronan (gissningsvis omkring 15 m) ligger på ett par mm/m.
Förutsatt optimal postning av grovt, slankt timmer och sågning också av sidoutbytena blir inte mycket bakvolym kvar att flisa. Frågan är dock vad som kan förmå sågverken att skapa förutsättningar för att i framtiden kunna hantera sidoutbytena på bästa sätt.
Hur var det nu.
Gällde den "omfattande kritiken mot Svenskt skogsbruk"
Avsmalningen på Svenskt virke?
sön 03 mar 2024, 14:05#835166
Om svenskt skogsbruk ska kunna förbättras på bästa sätt och bli långsiktigt hållbart och lönsamt, krävs en klar bild av hur framtidens skogar, skogsbruk och trä- och övrig skogsindustri bör se ut och fungera. Vilka förändringar kommer att vara nödvändiga och vilka krav kommer att ställas på bl.a. virkets egenskaper och kvalité? Här hör trädstammarnas avsmalning och vad som styr den till de faktorer/kriterier som måste beaktas och diskuteras.
Skogsola skrev:Vad gäller avsmalning så behöver man inte hänga upp sig på det heller. Det som går ut på inget vid fem meter kan bli en vankantsbräda på fyra meter eller en fullkantad bräda på tre meter. Men har inte tråden kommit långt ifrån ämnet?
Om svenskt skogsbruk ska kunna förbättras på bästa sätt och bli långsiktigt hållbart och lönsamt, krävs en klar bild av hur framtidens skogar, skogsbruk och trä- och övrig skogsindustri bör se ut och fungera. Vilka förändringar kommer att vara nödvändiga och vilka krav kommer att ställas på bl.a. virkets egenskaper och kvalité? Här hör trädstammarnas avsmalning och vad som styr den till de faktorer/kriterier som måste beaktas och diskuteras.
sön 03 mar 2024, 16:27#835187Ni som är insatta i ämnet, vad vet ni om de 19 som står bakom den här artikeln?
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/GMo ... -ministern
Ibland får man intrycket att det är många som är sura för att de inte har gräddfil in i regeringskansliet längre.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/GMo ... -ministern
Ibland får man intrycket att det är många som är sura för att de inte har gräddfil in i regeringskansliet längre.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).