Föryngring

Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

54 inlägg 10727 visningar 11 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

anersimyra  
#832338 I Danderyd sprider sig Douglasträdet såpass kraftigt att kommunen beställt sanering inom ett stort område för att bli av med dem.

Arevo
Avatar Fallback

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Sörlänningen  
#832344
anersimyra skrev:I Danderyd sprider sig Douglasträdet såpass kraftigt att kommunen beställt sanering inom ett stort område för att bli av med dem.


Pratar du nu om trädet eller familjen?

Användarvisningsbild

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Badger  
#832352
jl skrev:
Även sitkan självföryngrar sig av vad jag sett.


Hur gammalt bestånd har du där de börjat självföryngra sig?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Badger  
#832353
Sörlänningen skrev:Det kan man såklart diskutera. Det är inte ett bra system som det är nu. Samtidigt så är det nog så att om någon skogskötsel alls kommer accepteras i framtiden (inte säkert) så är det nog via certifieringar det alls kommer vara möjligt. Det är i alla fall vad jag tror. Så jag tycker att det är bäst att vänja sig, även om en *hel del* i systemet är befängt.

Jag är Södramedlem och är dubbelcertifierad där, så jag jag vet bara hur det fungerar inom Södra (de kör en egen packetering). För bara ett par år sedan vill jag minnas att de bara betalade 15 SEK /fub till oss dubbelcertifierade. Nu är det dock 40 SEK/fub. Om man dessutom maxar andelen NS/NO får man 25 SEK/fub ytterligare.

Dubbelcertfiering innebär ju att man har PEFC och FSC. PEFC är rätt rimligt. FSC innehåller t.ex. idiotiska krav på att ha väldigt lite exoter. Vissa krav går ibland emot lagkrav.
En för tillfället väldigt absurd sak är att man *alla* som utför något arbete i ens skog måste vara certifierade.

Så jag förstår er som står utanför. Jag räknar dock med att även de kompetenta blir certifierade med tiden.


Tack för intressant information. Det kan bli så att skogsskötsel kräver certifiering i framtiden. Inte omöjligt.

Jag kan förstå hur certifieringarna resonerar kring exoter. De ser nog riskerna för invasiva arter. Personligen ser jag inte det hotet med tanke på hur långsam process det är för träd att etablera sig.

Det är nog samma sak med certifierade. De måste väl ha lite kontroll över de som gör jobbet så att man vet att reglerna följs.

Det jag funderar på är hur mycket dyrare det är att köpa en certifierad skogsbruksplan och att anlita troligen dyrare certifierade entreprenörer. Väger det upp de där tjugorna?

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

alias  
#832360
Badger skrev:
Sörlänningen skrev:Det kan man såklart diskutera. Det är inte ett bra system som det är nu. Samtidigt så är det nog så att om någon skogskötsel alls kommer accepteras i framtiden (inte säkert) så är det nog via certifieringar det alls kommer vara möjligt. Det är i alla fall vad jag tror. Så jag tycker att det är bäst att vänja sig, även om en *hel del* i systemet är befängt.

Jag är Södramedlem och är dubbelcertifierad där, så jag jag vet bara hur det fungerar inom Södra (de kör en egen packetering). För bara ett par år sedan vill jag minnas att de bara betalade 15 SEK /fub till oss dubbelcertifierade. Nu är det dock 40 SEK/fub. Om man dessutom maxar andelen NS/NO får man 25 SEK/fub ytterligare.

Dubbelcertfiering innebär ju att man har PEFC och FSC. PEFC är rätt rimligt. FSC innehåller t.ex. idiotiska krav på att ha väldigt lite exoter. Vissa krav går ibland emot lagkrav.
En för tillfället väldigt absurd sak är att man *alla* som utför något arbete i ens skog måste vara certifierade.

Så jag förstår er som står utanför. Jag räknar dock med att även de kompetenta blir certifierade med tiden.


Tack för intressant information. Det kan bli så att skogsskötsel kräver certifiering i framtiden. Inte omöjligt.

Jag kan förstå hur certifieringarna resonerar kring exoter. De ser nog riskerna för invasiva arter. Personligen ser jag inte det hotet med tanke på hur långsam process det är för träd att etablera sig.

Det är nog samma sak med certifierade. De måste väl ha lite kontroll över de som gör jobbet så att man vet att reglerna följs.

Det jag funderar på är hur mycket dyrare det är att köpa en certifierad skogsbruksplan och att anlita troligen dyrare certifierade entreprenörer. Väger det upp de där tjugorna?


Jag skulle vilja påstå att så gott som alla skogsbruksplaner idag görs som s.k. "gröna planer" som uppfyller kraven för att kunna lägga dem till grund för FSC-/PEFC-certifiering av skogen.

Jag vet inte heller om någon skogsentreprenör som inte har entreprenörsvarianten av certifieringen, i vart fall inte någon som jobbar som kontrakterad av de traditionella aktörerna (Södra, Sydved, Skogssällskapet och de större köpsågverken).

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

Avatar Fallback

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Sörlänningen  
#832382
alias skrev:
Badger skrev:Jag vet inte heller om någon skogsentreprenör som inte har entreprenörsvarianten av certifieringen, i vart fall inte någon som jobbar som kontrakterad av de traditionella aktörerna (Södra, Sydved, Skogssällskapet och de större köpsågverken).

Bara mina fem ören...

MVH
Alias


Jo, absolut. Alla entreprenörer knutna till de stora organisationerna har ju certifiering. Och det är ju bra för slutavverkning, men om man vill få något väl gjort och med riktig hänsyn är det ju inte till dem man går direkt. Särskilda problem är det med bruk på NS-områden. Det finns få entreprenörer som klarar av det på ett hyfsat sätt. Det här kommer säkert bli bättre, men jag vet att åtminstone Södra och Skogssällskapet tycker att det är ett problem att få NS-åtgärder utförda på ett rimligt sätt. De jag känner som har lyckats med sånt är enbart personer utan certifiering.

Användarvisningsbild

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

anersimyra  
#832394
Sörlänningen skrev:
anersimyra skrev:I Danderyd sprider sig Douglasträdet såpass kraftigt att kommunen beställt sanering inom ett stort område för att bli av med dem.


Pratar du nu om trädet eller familjen?

De ser ut som de P. menziesii som jag själv en gång planterade på tomten, men exakt vilken sort det är frågan om tror jag ingen har undersökt. I området finns allt från små plantor till individer omkring tio meter höga men även stubbar från individer som torde ha nått en höjd av omkring tjugo meter.

Avatar Fallback

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

jl  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#832511
Badger skrev:
jl skrev:
Även sitkan självföryngrar sig av vad jag sett.


Hur gammalt bestånd har du där de börjat självföryngra sig?


Har bara en nyplantering med sitka, men inför den var jag och tittade på ett par bestånd som jag fått tips om och i ett av dom hade sitkan spridit sina frön ut över vad som verkade vara en rätt stor stormlucka i ett intilliggande granbestånd. Ålder på sitkan vet jag ej då jag inte träffade ägaren, men skulle gissa på 40-50år.

Användarvisningsbild

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Höglandserik  
#832835 Angående Sitka. En bra föryngringsmodell är blanda upp med hälften vanlig gran, gärna oförädlat frömaterial, eftersom det ger billigare plantor. På så sätt blir föryngringen mycket billigare. Vid alla åtgärder gynnar man sedan Sitkagranen till förmån för den vanliga granen. Sitka behandlas idag som vanlig gran i virkessortiment då båda trädslagen har i princip samma egenskaper. Man ska undvika att sätta sitkagran på för höga boniteter då den kan få för breda årsringar i ungdomen, vilket ger dålig hållfasthet på sågade virket. I Skottland växer sitkan för bra och det mesta virket går därför bara använda till enklare konstruktioner (C14).

Användarvisningsbild

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Badger  
#832850 Det låter som en rimlig odlingsmetod att blanda in det i ett annat bestånd HöglandsErik. Undrar om Sitkan kan korsa sig med Rödgranen på sikt. Googlade och fick träff på hybrider med P. Glauca och P.Piceamariana . Läste förresten här (https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/valj-tradslag-i-barrskogen/sitkagran-picea-sitchensis/ att det verkade vara på gång med svenska fröplantager. Någon som vet mer om det? Ändras statusen för exoter om de är odlade lokalt?

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Sörlänningen  
#832889
Badger skrev:Det låter som en rimlig odlingsmetod att blanda in det i ett annat bestånd HöglandsErik. Undrar om Sitkan kan korsa sig med Rödgranen på sikt. Googlade och fick träff på hybrider med P. Glauca och P.Piceamariana . Läste förresten här (https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/valj-tradslag-i-barrskogen/sitkagran-picea-sitchensis/ att det verkade vara på gång med svenska fröplantager. Någon som vet mer om det? Ändras statusen för exoter om de är odlade lokalt?


Nej, statusen ändras inte.

Är man inte FSC-certifierad så får man dock ha väldigt mycket exoter, även om man måste anmäla. Även PEFC tillåter stor andel exoter (några tiotals procent).

Tanken bland de som tänker långsiktigt på detta i Sverige är ju tydligen att man vill kolla mer på exoter för att man tror att det kan behövas en större mängde exoter i framtiden pga klimatförändringar. Och att man på grund av den eventualiteten vill ta fram sorter som är utprovade för och fungerar bra i Sverige. Som jag har förstått det tittar man mest på Douglas. Men stora volymer lär det nog inte bli tal om på länge.

Men det diskuteras och funderas tydligen en del. Det kom en nyhet igår, tror jag, om att Södra startar en långsiktig satsning på att ta fram eget material för hybridlärk. Tydligen har det blivit fröbrist på hybridlärk. Hybridlärk är ett väldigt roligt trädslag att odla på lämpliga marker.

Användarvisningsbild

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Älgfoderodlare  
#832910 ...
Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 01 mar 2024, 13:27, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Badger  
#832912
Älgfoderodlare skrev:
Badger skrev:Tanken inför framtiden med de odlingsförsök jag gjorde i Härjedalen. Var att kunna få fram frö från tåliga Sitkaträd. Jag tog plantor av äkta Sitka från kustområdet ca. 30 mil N om Trondheim o satte i Härjedalen ( 50 mil S, men 450 m.ö.h. ). Då vissa sydligare prov. har visat på bl.a. frostkänslighet även om de planterats i S. Sverige. Så har alla mina plantor överlevt o inga har vare sig ett brunt barr eller dålig tillväxt. Jag har alla plantor med amträd ( vilket förvånade en besökare från SS ? ) o fejningsskydd. Här finns ett plus med att nederbördsmängden / år har ökat i Härjedalen o ev. bidragit till att de växt så pass bra. Flera så pass att även Lammas skott har kommit i Aug. - Sept. ett par år i rad.
Har en beställning på frö från första kottsättningen av en plantskola. O kan mina Sitka som växer i Härjedalen, 450 möh, ge frö för sådd. Så bör just dessa frön / plantor kunna gro / växa på de flesta platser i Sverige, söder o österut.
Där jag tog plantorna, såg jag 8 - 10 år gamla träd som redan satt kott, 2 - 2,5 m höga.
Mina flesta börjar närma sig den åldern, vissa passerat o den högsta är ca. 3 m idag. Inget storskaligt, men roligt när det lyckas.


Kul för dig att det gått bra med ditt försök. Ibland lönar det sig att ge sig ut i det okända. Vad är det för träd som du har haft som amträd?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Badger  
#832913
Sörlänningen skrev:
Nej, statusen ändras inte.

Är man inte FSC-certifierad så får man dock ha väldigt mycket exoter, även om man måste anmäla. Även PEFC tillåter stor andel exoter (några tiotals procent).

Tanken bland de som tänker långsiktigt på detta i Sverige är ju tydligen att man vill kolla mer på exoter för att man tror att det kan behövas en större mängde exoter i framtiden pga klimatförändringar. Och att man på grund av den eventualiteten vill ta fram sorter som är utprovade för och fungerar bra i Sverige. Som jag har förstått det tittar man mest på Douglas. Men stora volymer lär det nog inte bli tal om på länge.
.


Tack för svaren. Som de flesta som läst mina inlägg här på forumet så är det klimatförändringarna och problemen med tidigare granplanteringar på min fastighet som skapat nyfikenheten för alternativ hos mig också. Det ligger lång fram i tid, men antagligen kommer statusen att förändras OM det visar sig att det blir en stor andel av någon exot som visar sig nödvändig och framgångsrik, men det finns kanske ingen praxis för när det paradigmskiftet sker.

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför sätta Sitka, Kustgran eller Douglas?

Sörlänningen  
#832918
Badger skrev:
Sörlänningen skrev:
Nej, statusen ändras inte.

Är man inte FSC-certifierad så får man dock ha väldigt mycket exoter, även om man måste anmäla. Även PEFC tillåter stor andel exoter (några tiotals procent).

Tanken bland de som tänker långsiktigt på detta i Sverige är ju tydligen att man vill kolla mer på exoter för att man tror att det kan behövas en större mängde exoter i framtiden pga klimatförändringar. Och att man på grund av den eventualiteten vill ta fram sorter som är utprovade för och fungerar bra i Sverige. Som jag har förstått det tittar man mest på Douglas. Men stora volymer lär det nog inte bli tal om på länge.
.


Tack för svaren. Som de flesta som läst mina inlägg här på forumet så är det klimatförändringarna och problemen med tidigare granplanteringar på min fastighet som skapat nyfikenheten för alternativ hos mig också. Det ligger lång fram i tid, men antagligen kommer statusen att förändras OM det visar sig att det blir en stor andel av någon exot som visar sig nödvändig och framgångsrik, men det finns kanske ingen praxis för när det paradigmskiftet sker.


Ja, precis. Detta är exakt min syn.
Det *är* absurt att det är certfieringarna (specifikt FSC) som mest bromsar exoter, medan den största anledningen till exoter framöver är att klara av klimatförändringar. Samtidigt sker ju det mest i Sverige som skall vara i större skala genom konsensus. Så, som du säger, när man har nått konsensus om vilka exoter (och specifika provinienser) som är lämpliga för Sverige kommer man tvinga fram en förändring (kanske formulerat som ett undantag) inom FSC.

Det finns absolut ingen praxis och inget vet hur det kommer funka.

Vi (=min far) har hört direkt från folk från svensk sida som förhandlar med FSC/ PEFC att stämningen inte är jättegod vid förhandlingsbordet och att förståelsen för det svenska skogsbruket inte är jättehög.
Senast redigerad av Sörlänningen ons 14 feb 2024, 15:09, redigerad totalt 1 gång.

Annons:
Vreten skogsvagnar
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).