Gallring
Är gallringsfritt bäst ?
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
#821978Text borttagen (spam).
#831472Hej,
Jag har en skogsfastighet i Norrbotten. Nu vill jag och barnen prova att driva gallringsfritt skogsbruk med blandskog på delar av fastigheten.
Nu undrar jag om vad som kan vara lämpliga stamavtal efter röjningen i älgsäker höjd som lämnas i det gallringsfria skogsbruket. Ståndsortsindex ligger mestadels mellan T(G) 16-20. Ska vi sikta mot ca 1200, 1600, eller 2000 stammar per hektar?
Tacksam för rådgivning.
Jag har en skogsfastighet i Norrbotten. Nu vill jag och barnen prova att driva gallringsfritt skogsbruk med blandskog på delar av fastigheten.
Nu undrar jag om vad som kan vara lämpliga stamavtal efter röjningen i älgsäker höjd som lämnas i det gallringsfria skogsbruket. Ståndsortsindex ligger mestadels mellan T(G) 16-20. Ska vi sikta mot ca 1200, 1600, eller 2000 stammar per hektar?
Tacksam för rådgivning.
#831483Tänkte du att det exvis ska stå 1200 stammar, eller fler, per ha från röjskog framöver i 100 år alltså? Det låter tätt. Det blir nog snöbrottsgallrat.
#831514
Jag tror fortsatt på 800 - 1.100 stammar/ha för gran och 600 - 800 stammar för tall, löv och blandskog med dragning åt det glesare i båda fallen för optimal timmerandel. I synnerhet om man mot slutet av omloppstiden tänker sig självföryngring av tall, gäller det ju dessutom att se till att få stormfasta rotsystem och bra kronor för kottsättning hos potentiella fröträd. Förutsatt en sista röjning vid 6 - 8 m är jag slutligen övertygad om att även bestånden med de glesare förbanden sluter sig tillräckligt snabbt för att ge en god kvalitetsdaning och förmår att utnyttja markens produktionsförmåga på bästa sätt samtidigt som skogen blir mer tilltalande och gynnsammare för den biologiska mångfalden.
Lappskog skrev:Hej,
Jag har en skogsfastighet i Norrbotten. Nu vill jag och barnen prova att driva gallringsfritt skogsbruk med blandskog på delar av fastigheten.
Nu undrar jag om vad som kan vara lämpliga stamavtal efter röjningen i älgsäker höjd som lämnas i det gallringsfria skogsbruket. Ståndsortsindex ligger mestadels mellan T(G) 16-20. Ska vi sikta mot ca 1200, 1600, eller 2000 stammar per hektar?
Tacksam för rådgivning.
Jag tror fortsatt på 800 - 1.100 stammar/ha för gran och 600 - 800 stammar för tall, löv och blandskog med dragning åt det glesare i båda fallen för optimal timmerandel. I synnerhet om man mot slutet av omloppstiden tänker sig självföryngring av tall, gäller det ju dessutom att se till att få stormfasta rotsystem och bra kronor för kottsättning hos potentiella fröträd. Förutsatt en sista röjning vid 6 - 8 m är jag slutligen övertygad om att även bestånden med de glesare förbanden sluter sig tillräckligt snabbt för att ge en god kvalitetsdaning och förmår att utnyttja markens produktionsförmåga på bästa sätt samtidigt som skogen blir mer tilltalande och gynnsammare för den biologiska mångfalden.
TS
#831516Vilken utmaning röja ungskog, 5-7m höjd, ned till 600-800 stam/ha. 3,5-4 meters förband.
Många provytor och verkligen kolla att måttbandet stämmer! 👍 🌲
Många provytor och verkligen kolla att måttbandet stämmer! 👍 🌲
#831520
Vill för säkerhets skull upprepa att jag för tall förordar 3 - 4 röjningar, beroende på om den är planterad eller självföryngrad - gärna i kombination med stamkvistning för den som har tid och tror på kvalité.
joran skrev:Vilken utmaning röja ungskog, 5-7m höjd, ned till 600-800 stam/ha. 3,5-4 meters förband.
Många provytor och verkligen kolla att måttbandet stämmer! 👍 🌲
Vill för säkerhets skull upprepa att jag för tall förordar 3 - 4 röjningar, beroende på om den är planterad eller självföryngrad - gärna i kombination med stamkvistning för den som har tid och tror på kvalité.
TS
#831549Vad vinner man på att röja ner det till 600-800 stammar istället för att gallra
#831559
Tillväxten är så pass långsam i BD-län så det är inget Du behöver bekymra Dig över. Låt det växa till sig och bedöm efterhand vad du skall röja bort.
Älgarna och törskötesvampen kommer tids nog att glesa ut Din trakt.
Jag har själv min skog i Tornedalen och det minsta jag bekymrar mig över är att räkna stammar.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/halften-av-norrbottens-tallar-ar-skadade-torskatesvampen-stort-problem
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/stora-delar-av-norra-sveriges-skogar-hart-ansatta-av-svampsjukdom
Lappskog skrev:Hej,
Jag har en skogsfastighet i Norrbotten. Nu vill jag och barnen prova att driva gallringsfritt skogsbruk med blandskog på delar av fastigheten.
Nu undrar jag om vad som kan vara lämpliga stamavtal efter röjningen i älgsäker höjd som lämnas i det gallringsfria skogsbruket. Ståndsortsindex ligger mestadels mellan T(G) 16-20. Ska vi sikta mot ca 1200, 1600, eller 2000 stammar per hektar?
Tacksam för rådgivning.
Tillväxten är så pass långsam i BD-län så det är inget Du behöver bekymra Dig över. Låt det växa till sig och bedöm efterhand vad du skall röja bort.
Älgarna och törskötesvampen kommer tids nog att glesa ut Din trakt.
Jag har själv min skog i Tornedalen och det minsta jag bekymrar mig över är att räkna stammar.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/halften-av-norrbottens-tallar-ar-skadade-torskatesvampen-stort-problem
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/stora-delar-av-norra-sveriges-skogar-hart-ansatta-av-svampsjukdom
Usus magister est optimus
#831565Tackar för alla inlägg! Vad gäller förband (stamantal) så behöver det ju inte vara perfekt, bara ett riktmärke. Jag är också rädd för att olika skador kommer minska tallen 😢 , det är därför vi funderar på blandskog för att minska riskerna. Kanske ska prova olika stamantal så får ev. barnbarnen se hur det gick 😀 Tänkte också stamkvista lite på utvalda platser. mest för att det ser trevligt ut och att det inte är ngt betungande jobb men det kanske också kan ge lite bättre priser i slutet.
#831568
Din sista mening om tröskning för biomassa låter inte roligt för oss som tycker om att gå bland stora träd och räkna timmerstockar, men ekonomiskt är vi redan där kanske. På Skogsstyrelsens lövvecka (som idiotiskt nog inte spelades in) så minns jag ett försök de hade gjort med olika skötsel och uttag i ett björkbestånd där slutsatsen var att det ekonomisk bästa alternativet var att inte göra någon skötsel alls och efter ganska kort tid (tror det var 25år) klippa ner rubbet och sälja det som energived och börja om.
Orsa skrev:Som skogsägare är man en ren råvaruleverantör. Man tillhandahåller på en fri marknad som egentligen är ett geografisk oligopol/monopol.
Sverige är ett dyrland och ett högskatteland och sedan ska vi då konkurrera med dessa förutsättningar. Tillsammans med den industri som förädlar i nästa steg och verkar på en fri konkurrensutsatt marknad.
Så fort virket upparbetas bär det högre transportkostnader sett från efterfrågesidan. Då tappar vi förädlingen i Sverige pga löner/skatter/pålagor och exempelvis Danmark förädlar till mer möbler av Svenskt virke än vi gör i Sverige. Trots att Göran person sa att det gör inte så mycket att vi tappar tillverkningsjobb till Polen då vi kommer utveckla och konstruera i Sverige. Och det hade han ju rätt i. Exempelvis kunde då ett svetsarjobb i Ö-vik övergå till ett högproduktivt mer BNP-skapande statsministerjobb 20 år senare.
Som råvaruproducent i Sverige ligger framtiden i att komma närmare de betalande slutkunderna. Värmeverkets kunder betalar exempelvis ett pris som gör att värmeverket fortfarande skulle göra finfina affärer om man flisade knivfura som man köpte för dubbla marknadspriset.
Värme-, kraftvärmeverken har en betalningsförmåga som inga massabruk/sågverk kan tävla med.
Kan vi komma åt höglönande sektorer med vår svenska skogsbiomassa. Skulle man inte betala/få +/-0 för att gallra. Ja, varför ska man då röja/gallra.
Nån skriver om tekniksprång. En skogsgående tröska som kör vid optimalt tillfälle för maxad biomasseproduktion.
Funderingar...
Din sista mening om tröskning för biomassa låter inte roligt för oss som tycker om att gå bland stora träd och räkna timmerstockar, men ekonomiskt är vi redan där kanske. På Skogsstyrelsens lövvecka (som idiotiskt nog inte spelades in) så minns jag ett försök de hade gjort med olika skötsel och uttag i ett björkbestånd där slutsatsen var att det ekonomisk bästa alternativet var att inte göra någon skötsel alls och efter ganska kort tid (tror det var 25år) klippa ner rubbet och sälja det som energived och börja om.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
#831570
Tack för en värdefull tråd för mig som har en del gran att ställa om mot blandskog/tall. Mycket intressant sammanfattning. Skulle väldigt gärna se en video med dig i ditt bestånd om detta. Något för youtubarna här på forumet att vallfärda till?
Sjögården skrev:Ove Lindberg skrev:Hejsan Sjögården. Har du någon erfarenhet hur tallskog blir efter 50 år med fröträdställning. Jag inbillar mig att det kan fungera med rätt förutsättning. Tacksam för svar i denna fråga.
Med vänliga vinterhälsningar från Bergslagen
Hej Ove
Lite att tänka på med fröställningar av tall enligt mina erfarenheter.
1. Planering är viktig,ofta lämnar man fröträd i slutna blandbestånd där träden stått slutet med liten krona och dåligt rotsystem. Jag brukar rekommendera minst 10 års framförhållning där man tänkt fröträd sedan sistagallringen. Bra grönkrona och utrymme kring kronan behövs.
Behöver inte vara jämnt fördelade,undvik fuktiga partier.
2. Vid avverkning gör man sista urvalet,undvik att ställa ut av de finaste kvistfria rotstockarna de faller fort i värde om de blåser ner.Spara heller inte tallar med skarpa grenvinklar, ger inga bra kvistegenskaper.Lämna tallar till en grundyta av 5-6 m2 med relaskopet. Tänk på hur du skall kunna avverka fröträden,dvs lämna endast evighetsträd i svårkörda partier. Brukar också lämna yngre tall i de bergbundna partierna som kan växa in i nästa bestånd.Gärna tätare med tall i förhärskande vindriktningen,oftast väst.
3.Markberedning antingen direkt första våren, oftast gör vi så här i söder och planterar bördigaste partierna glest med täckrot av gran eller och så tall som en säkerhet och för att vinna tid.
På ren tallmark och där inte gräs eller örnbräken breder ut sig väntar man två till tre år innan markberedning för att få en bra kottsättning och fröspridning när det är nymarkberett.Markberedning inte för djupt.
4.När det finns tillräckligt med plantor,avverka fröträden vid ca 0,50- 0,75planthöjd. Bäst är att fälla manuellt mot ett körspår och kvista så att skördaren kan röra i ett stråk och dra till sig träden från toppen när de står på avstånd.
Alternativt kvista hela och dra dem till stråket och kapa och lasta så fort om man har en skaplig skotare eller huggarvagn.
5.Röj inget förrän fröträden är borta och grubbla inte på om plantor skadas vid lite avverkningen ,det kommer inte betyda något i slutänden.
6. Röj stegvis och tänk vilt. Har man fått ett bra och tätt bestånd vill man inte att det skall förstöras av viltet. Sista röjningen efter 5-6 m höjd.
7. Hjälpplantera endast större tomma fläckar men röj björken hårt och tidigt,antingen brunnsröjning första gången eller totalt.
Behöver man fylla på i luckorna gör man det vid nästa röjning.
8. Var inte för otålig, det kan ta lite tid innan det ser bra ut, här har vi haft tur och fått mycket självsådda plantor redan första året men det kan ta 5 -6 år ibland.
Sammanfattningsvis ingen latmansmetod men kan ge fina ungskogar. Bra för oss som inte har överdrivet kontrolllbehov utan vill ta naturen till hjälp😉
Tack för en värdefull tråd för mig som har en del gran att ställa om mot blandskog/tall. Mycket intressant sammanfattning. Skulle väldigt gärna se en video med dig i ditt bestånd om detta. Något för youtubarna här på forumet att vallfärda till?
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
#831581
Att man lägger hela markens produktionsförmåga under omloppstiden på just de träd som ska finnas med till slutavverkning. Tillsammans med optimalt utbyte av högkvalitativt timmer och gagnvirke och minimal risk för väderrelaterade skador ger det, enligt min uppfattning, bästa tänkbara avverkningsnetto - även om det givetvis ligger långt fram i tiden. Vid gallring tas ju, för relativt blygsamma gallringsnetton och med ökad stormfällningsrisk, en hel del av tillväxtpotentialen oåterkalleligt bort.
valtra mega skrev:Vad vinner man på att röja ner det till 600-800 stammar istället för att gallra
Att man lägger hela markens produktionsförmåga under omloppstiden på just de träd som ska finnas med till slutavverkning. Tillsammans med optimalt utbyte av högkvalitativt timmer och gagnvirke och minimal risk för väderrelaterade skador ger det, enligt min uppfattning, bästa tänkbara avverkningsnetto - även om det givetvis ligger långt fram i tiden. Vid gallring tas ju, för relativt blygsamma gallringsnetton och med ökad stormfällningsrisk, en hel del av tillväxtpotentialen oåterkalleligt bort.
TS
#831592En röjd skog som blir sköt och galllrad på t 20 klass är risken för stomfällning obefintlig
#831682Skall du slutröja tall vid älgsäker höjd 4-7 m och röja ner vargarna och inte lämna en massa undertryckt.
Är det gruppställt och mycket vargar får man röja efter det.
Är det tätt och känsligt för snö får man röja efter det.
Är det piskande björkar får man hantera det.
Alla bestånd är unika och måste hanteras efter sina förutsättningar om man skall få bra resultat efter röjning.
Är det gruppställt och mycket vargar får man röja efter det.
Är det tätt och känsligt för snö får man röja efter det.
Är det piskande björkar får man hantera det.
Alla bestånd är unika och måste hanteras efter sina förutsättningar om man skall få bra resultat efter röjning.
#831708Massavedspriset styr om gallringsfritt är en bra strategi. Det gör mycket på sista raden om man får en intäkt efter halva omloppstiden eller ytterligare en kostnad.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).