tis 23 jul 2019, 20:04#577782Har tidigare ha förordat två till tre kvalitetsgallringar med sikte på att till slutavverkningen inom rimlig omloppstid få så många jämngrova stammar som möjligt med vardera två till tre maximalt långa timmerstockar - beroende på trädslag och bonitet - i de bäst betalade toppdiameterintervallerna. Men genom bl.a. professor Urban Nilssons " nio myter om gallring " och Älgfoderodlares många inlägg, blir jag alltmer övertygad om fördelarna att nå samma målsättning med
ett gallringsfritt skogsbruk, där jag efter två röjningar - tre vid självföryngring - föreställer mig 600 - 1100 stammar / ha beroende på bonitet, trädslag och kvalitetsanspråk. Gärna i kombination med stamkvistning. De uppenbara fördelarna är den högre, totala gagnvirkesproduktionen, den minimala skaderisken och den bättre kvalitetsdaningen. Vad anser
ni ?
Gallring
Är gallringsfritt bäst ?
✍️ Sammanfattning av tråd
Diskussionen handlar om gallringsfritt skogsbruk kontra traditionellt gallrat skogsbruk, med fokus på stamantal, omloppstider, kvalitetsutveckling och ekonomiska samt miljömässiga aspekter. Många deltagare diskuterar hur olika trädslag – särskilt gran, tall och björk – bör skötas för att optimera tillväxt, kvalitet och motståndskraft mot storm, insektsskador och röta. Skogsforskare och praktiker delar erfarenheter och åsikter om röjningsstrategier, risker med gallring, och möjligheter med stamkvistning och blandskog.
Vissa förespråkar gallringsfritt skogsbruk som kan minska skador och öka virkesvolymen, medan andra menar att gallring är nödvändig för att få god kvalitet och undvika problem som snöbrott och barkborreangrepp. Diskussionen berör även praktiska utrustningsfrågor, framtida marknadstrender, klimatpåverkan och möjlig statlig klimatkompensation. Det finns en tydlig nyansskillnad mellan de som ser gallringsfritt som ett långsiktigt hållbart alternativ och de som anser att försiktiga, tidiga gallringar är viktiga för att bevara kvaliteten.
Ingen klar konsensus uppstår, men en gemensam förståelse finns för att skogsbruket måste anpassas efter trädslag, markförhållanden och framtida klimatutmaningar. Diskussionen visar på komplexiteten och vikten av lokal anpassning samt en balans mellan produktion, kvalitet och miljöhänsyn.
Vissa förespråkar gallringsfritt skogsbruk som kan minska skador och öka virkesvolymen, medan andra menar att gallring är nödvändig för att få god kvalitet och undvika problem som snöbrott och barkborreangrepp. Diskussionen berör även praktiska utrustningsfrågor, framtida marknadstrender, klimatpåverkan och möjlig statlig klimatkompensation. Det finns en tydlig nyansskillnad mellan de som ser gallringsfritt som ett långsiktigt hållbart alternativ och de som anser att försiktiga, tidiga gallringar är viktiga för att bevara kvaliteten.
Ingen klar konsensus uppstår, men en gemensam förståelse finns för att skogsbruket måste anpassas efter trädslag, markförhållanden och framtida klimatutmaningar. Diskussionen visar på komplexiteten och vikten av lokal anpassning samt en balans mellan produktion, kvalitet och miljöhänsyn.
AI-betyg:
💬 Debattintensitet: 🔥🔥🔥 3/5
⚖️ Åsiktskonflikt: 🟧 3/5
🎭 Tonalitet: Saklig och respektfull med inslag av erfarenhetsutbyte och viss kritik.
📌 Diskussionstyp: Skoglig debatt
💬 Debattintensitet: 🔥🔥🔥 3/5
⚖️ Åsiktskonflikt: 🟧 3/5
🎭 Tonalitet: Saklig och respektfull med inslag av erfarenhetsutbyte och viss kritik.
📌 Diskussionstyp: Skoglig debatt
Detta är en AI-tjänst från Skogsforum som nu testas. Tjänsten sammanfattar trådar för de som önskar att bilda en snabb övergripande bild. Build: 0.4 Beta (2026-01-14 22:08 | data: 0.75)
tis 23 jul 2019, 20:28#577789Låter tunnt. Det får inte bli några avgångar efter sista röjningen. Jag har ett område där jag kommer att ha 1500 st sitka/ha efter sista röjning. Kan vara en bra ide att ha några stickvägar för att kunna ta hand om ev barkborreträd och stormfällningar.
Glad i gråväder
ons 24 jul 2019, 13:53#577891
Jag tror att det är en del missförstånd. Det är sant att gallring sänker totalproduktionen men den höjer normalt just n´gagnvirkesproduktionen. Produktionen är dessutom i högsta grad beroende av stamantalet. Om du börjar med 2500 st/ha och gallrar så du har ett slutbestånd på 600 st/ha så har du visserligen mindre virke än om du hade låtit de 2500 vara orörda och bara självgallrat. Men du har högre produktion än om du hade startat med 600.
Du får dessutom sämre kvalité om du börjar med få stammar och alla utom de självgallrade är kvar till slutavverkning, jämfört med om du börjar med fler stammar och aktivt gynnar de som du tycker har bäst kvalité och gallrar bort sämre träd.
Så den enda reella fördelen med gallringsfritt och litet stamantal är skaderisken när det gäller vindskador. Däremot får du inte mindre viltskador och inte mindre snöbrott, om du är i den delen av landet.
skogshare skrev:... föreställer mig 600 - 1100 stammar / ha beroende på bonitet, trädslag och kvalitetsanspråk. Gärna i kombination med stamkvistning. De uppenbara fördelarna är den högre, totala gagnvirkesproduktionen, den minimala skaderisken och den bättre kvalitetsdaningen.
Jag tror att det är en del missförstånd. Det är sant att gallring sänker totalproduktionen men den höjer normalt just n´gagnvirkesproduktionen. Produktionen är dessutom i högsta grad beroende av stamantalet. Om du börjar med 2500 st/ha och gallrar så du har ett slutbestånd på 600 st/ha så har du visserligen mindre virke än om du hade låtit de 2500 vara orörda och bara självgallrat. Men du har högre produktion än om du hade startat med 600.
Du får dessutom sämre kvalité om du börjar med få stammar och alla utom de självgallrade är kvar till slutavverkning, jämfört med om du börjar med fler stammar och aktivt gynnar de som du tycker har bäst kvalité och gallrar bort sämre träd.
Så den enda reella fördelen med gallringsfritt och litet stamantal är skaderisken när det gäller vindskador. Däremot får du inte mindre viltskador och inte mindre snöbrott, om du är i den delen av landet.
ons 24 jul 2019, 16:26#577921Jag har ett bestånd i besvärlig terräng (brant och storblockigt) där jag kommer att sköta gallringsfritt. Men jag kommer att utgå från ca 2000 stam för att röja ner det till 12-1500 stammar när det kommer i 20 årsåldern. Sen får det stå tills det är dags för avverkning (om inte någon ny ägare tänker annorlunda) 
ons 24 jul 2019, 16:34#577924
Planerar du att vara ute med röjsågen i brant och storblockigt terräng när du är 20 år äldre än nu? För övrigt så tror jag att det är rätt metod för nämnda bestånd.
isteskog skrev:Jag har ett bestånd i besvärlig terräng (brant och storblockigt) där jag kommer att sköta gallringsfritt. Men jag kommer att utgå från ca 2000 stam för att röja ner det till 12-1500 stammar när det kommer i 20 årsåldern. Sen får det stå tills det är dags för avverkning (om inte någon ny ägare tänker annorlunda)
Planerar du att vara ute med röjsågen i brant och storblockigt terräng när du är 20 år äldre än nu? För övrigt så tror jag att det är rätt metod för nämnda bestånd.
"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"
- Richard Feynman
- Richard Feynman
ons 24 jul 2019, 17:02#577928Är man inte vig som en katt när man är 78 år då ........ 😉
Första lövröjningen om ett antal år räknar jag med att göra själv iaf.
Första lövröjningen om ett antal år räknar jag med att göra själv iaf.
ons 24 jul 2019, 17:17#577932Jobbade med en som hade problem med knäna, när förmannen kom och möte honom en gång så kröp han förbi, förmannen frågade varför han kröp,,, var på mannen svarade: det är lättare att krypa än att gå, så hade han motorsågen i ett snöre bakom sig....... 
ons 24 jul 2019, 18:25#577953Tall är ett trädslag som kan drabbas av stora avgångar ända upp i 20 års åldern och även senare. Efter första röjningen kan det gott få finnas 2000 stam/ha. Efter förstagallring försök ligga på 1100 - 1300 stam/ha. Efter andra gallringen finns 600 - 800 stam/ha kvar. En timmerställning på 300 - 400 stam/ha kan bli aktuell om kvaliten är god. Till sist en fröträds-ställning med 50 - 60 fröträd/ha.
Gran är mycket robustare i ungdomen, här kan du röja hårdare och kanske tom prova gallringsfritt. Björk skall röjas ännu hårdare, men det blir mycket sällan så
Gran är mycket robustare i ungdomen, här kan du röja hårdare och kanske tom prova gallringsfritt. Björk skall röjas ännu hårdare, men det blir mycket sällan så
ons 24 jul 2019, 18:31#577955
Och gallras ofta om det ska bli bra kvalité.
Mellberg skrev:Björk skall röjas ännu hårdare, men det blir mycket sällan så
Och gallras ofta om det ska bli bra kvalité.
ons 24 jul 2019, 21:22#577985Helt gallringsfritt är nog inte så bra. Men jag är mer och mer inne på att efter en rejäl förstagallring i 30-45 års åldern så ska beståndet lämnas ifred.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
ons 24 jul 2019, 21:33#577988
Tills slutavverkning?
Satan vilken djungel det ska bli på sina kanter med underröjning, men det är klart men hög procent skulle självgallra sig.....
Skogsola skrev:Helt gallringsfritt är nog inte så bra. Men jag är mer och mer inne på att efter en rejäl förstagallring i 30-45 års åldern så ska beståndet lämnas ifred.
Tills slutavverkning?
Satan vilken djungel det ska bli på sina kanter med underröjning, men det är klart men hög procent skulle självgallra sig.....
tor 25 jul 2019, 06:52#578007Har granbestånd i 60-års åldern som är gallrade en gång. Där står många kubik per hektar men allt som står där är timmerträd. Såpass tätt är det så någon underväxt har inte en chans att komma upp. Det får stå och bygga volym i 20 år till innan allt ska bort. Att gå in och rota i det skapar bara problem. Men helt gallringsfritt tror jag inte är bäst utom i svår terräng.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
tor 25 jul 2019, 07:42#578011Besåg för ett tiotal år sedan ett planterat granbestånd närmare 80 år som aldrig varit gallrat, troligtvis röjt i tidig ålder.
Träden stod med knappt 1,5 meters avstånd, knappt några grövre än 20 cm i brösthöjd + att självgallring pågått en tid.
Längden på träden var ej heller något att hurra över.
Detta blev en fin post för SYDVED = massaved av nästan allt.
Kanske ändå inte så dumt, inte gjort ett skit och ändå en viss ersättning.
Träden stod med knappt 1,5 meters avstånd, knappt några grövre än 20 cm i brösthöjd + att självgallring pågått en tid.
Längden på träden var ej heller något att hurra över.
Detta blev en fin post för SYDVED = massaved av nästan allt.
Kanske ändå inte så dumt, inte gjort ett skit och ändå en viss ersättning.
tor 25 jul 2019, 10:05#578023Men säg att de röjt till 2,5 meters avstånd istället. 1500-1600 per hektar. Då hade antagligen timmerandelen varit högre och ändå en avsevärd totalvolym.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).