tis 06 feb 2024, 17:08#831486
Rättselarn skrev:Det finns inget direkt enkelt svar på dessa frågor. Det beror på när i tiden olika åtgärder har gjorts och i vilken del av landet man bor.
Om vi tar den enkla frågan först, uppgifterna i fastighetsregistret. Under åtgärder står först den åtgärd som gjordes när fastigheten bildades och så hur den ändrats genom ägobyten, fastighetsregleringar mm. Om det däremot har avstyckats från din fastighet så måste man kolla längre ner under avskild mark. Då får man kolla avstyckning för avstyckning för att se om skiftet har försvunnit där.
Äldre arkivutredningar är däremot inget man kan lära sig med lite korta tips, utan det måste man nöta in. Något man inte tänker på är att det skiljer mycket mellan landsändrna när det gäller hur man kan angripa problemet. Mycket av forskningen har sin grund i när byn ursprungligt skiftades och då storskifte eller laga skifte, ibland både och. I syd och mellan Sverige skedde det i huvudsak under första halvan 1800-tal medan de sista laga skiftena gjordes i Kiruna kommun under 1950-talet. Teknik, skiftesförordning och mätförordning ändrades rätt radikalt under 150 år. Att utreda ett koordinatsatt skifte i Kiruna är tämligen enkelt, medan ett laga skifte från mitten av 1800-talet är tämligen "svårtuggat".
Det har vid vissa tillfällen kommit upp frågor om hur stor andel man har i en samfällighet. I det fallet går det ofta någorlunda enkelt att få koll på detta:
1. Kolla först om samfälligheten bildats vid byns laga skifte eller storskifte.
2. Om det bildades vid laga skifte finns det nästan alltid en sammanställning över fastigheternas sammanlagda skattetal (mantal) längst bak i delningslängden innan man började med värderingen.
3. Summera mantalet för byn och jämför med det du har idag så kan du räkna ut din andel.
Är det ett storskifte så blir det svårare. Det var en äldre skiftesform där det ofta blir mycket "rörigare" att hitta uppgifterna.
Det är inte så enkelt att ge tips, men för att vara säker på slutresultatet idag så måste man börja med laga skiftet eller storskiftet och stegvis leta sig framåt i tiden.
Sedan finns det många fastigheter som aldrig legat i en by som blivit skiftad. Här kan samfälligheterna bildats vid en ägostyckning, hemmansklyvning eller någon annan åtgärd.
Kollar jag under åtgärder på samfälligheterna står det att de avskiljdes 1876 i laga skiftet.
Men jag har hittat laga skiftes protokoll från 1871 där det dels framgår det generella snacket kring hur ägorna skulle fördelas. Men även endel om samfälld mark.
"Vid undantag af mark för Byns gemensamma behof bestämdes att:
1:o Torkplats för sjöfoder af figuren (olika nummer)
2:o Sandtag undantages af figuren (olika nummer)
3:o Till grustag undatages 1 tunnlands vidd af figuren (olika nummer)
Nedanskrefne dato hafva vi byamän förenat oss derom:
1:o/Att delningsgrunden skulle blifva skatten för fördelningen af allmänna undantagen.
2:o/att den, på hvars skifte dessa undatag komma att ligga, må ega rättighet att taga den afkastning desse undatag möjligen kunna gifva jemte det de begagnas till sitt afsedda ändamål.
Antar att detta betyder att delningsgrunden, som du säger, beror på vilket mantal fastigheten har.
Tillslut lyckades jag hitta skattetalen i laga skiftet
Fastighet 1: 6 öres - 6 penningland
Fastighet 2: 3 öres - 3 penningland
Fastighet 3: 4 öres - 17 penningland
Fastighet 4(min): 3 öres - 19 penningland
Fastighet 5: 2 öres - 21 penningland
Summa: 20 öres - 18 penningland
Även idag har min fastighet 3 öres - 19 penningland enligt Lantmäteriet
Hur ska jag beräkna detta?
Senast redigerad av T18 tis 06 feb 2024, 19:17, redigerad totalt 1 gång.