Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Badger]

sön 04 feb 2024, 07:02#831053

Jag pratar om urval av träd vid olika stickvägsbredd - Du pratar om grundyta och volym

Christian pratar överhuvudtaget inte om gallring - Du påstår att han säger att man ska gallra ofta

Anders har försökt förklara för dig här i forumet att filmen om honom inte är något allmänt inlägg i hur alla andra ska sköta sin skog. Den handlar om honom, hans sammanhang och hur han funderar på hur han som självverksam kan sköta sin skog, i sin verklighet som den ser ut nu.
Du diskuterar en massa om blädning här i tråden, trots att filmerna överhuvudtaget inte tar upp det.

Plockhuggning är en slags gallring, likaså som blädning är! 😎

Hmm... jag gick tillbaka och läste lite om gallring här nu. Om man går till den mest opartiska källa som finns - Wikipedia (som alla som vill kan vara med och redigera) lyfts det fram olika sorters gallring. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gallring_(skogsbruk).

Där lyfts fram olika varianter av gallringar, men det generella för gallringen är som jag tolkar det att fokus ligger på att förändra skogens framtida tillväxt och inte så mycket på uttaget som görs även om man om möjligt vill få gallringen att ge ett positivt resultat om möjligt. Metoden i filmen tycker jag fokuserar i första hand på ekonomiskt utfall nu och liknar därför mer avverkning med inriktning mot självföryngring känner jag.

Men vad tänker ni i Sundhult om riskerna med att ha stående skog med nuvarande klimatprognos? I filmen såg Anders skogen som ett sparkonto utan risk. Har ni inga stormar och barkborrar hos er?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gallring_(skogsbruk)

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[bengt.a]

sön 04 feb 2024, 09:39#831064

Går du bakåt i dina kommentarer så ser du vilka du har nämnt.

DEt blir en omöjlig uppgift, för jag har inte nämnt någon guru.

Gå bakåt i dina inlägg.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 04 feb 2024, 09:51#831068 Man kan också kolla SVL:

”Avverkning på produktiv skogsmark ska vara ändamålsenlig för återväxt av
ny skog eller främja skogens utveckling.”

Om det senare står det:

”Avverkning som främjar skogens utveckling kan utföras som röjning eller gallring ”

Med tanke på att t o m titeln på tråden nämner ”plockhuggning” och det är en sorts gallring, så är det gallring Anders W gör. Inget av det som visats är ”ändamålsenlig för återväxt av
ny skog”.

[Sundhult]

sön 04 feb 2024, 10:18#831072

Men vad tänker ni i Sundhult om riskerna med att ha stående skog med nuvarande klimatprognos? I filmen såg Anders skogen som ett sparkonto utan risk. Har ni inga stormar och barkborrar hos er?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gallring_(skogsbruk)

Definitivt finns det risker.

Stormar har drabbat vår fastighet flera gånger. 69-stormen, Gudrun, Per exempelvis. Gudrun gjorde att vi börjat fundera på att göra annorlunda. I Gudrun & Per var det två områden med storskog som gick ner, planterad och gallrad granskog, samt ett litet bestånd ungskog på en hög ås som förstagallrats året före. Gallring här har varit motormanuell (eller helt manuell) genom alla tider, utkörningen har gjorts med häst, traktor & vagn och beståndsgående skotare. Kanske det kan ha betydelse av hur den yngre skogen klarat sig bra? Bestånden är dessutom ganska små, vilket säkert också kan bidra.

Granbarkborre förekommer ännu inte i någon större omfattning. Peppar, peppar. En del döda träd finns här och var, men det vore konstigt annars.
Vi har försökt att få in mer lövandel.

Jag har förhoppning om att det går att broms upp klimat förändringarna rejält, och det går alldeles säkert om mänskligheten vill. Under tiden får vi förhålla oss till den skog vi har och arbeta med det sätt vi kan. Hur det blir här i Sundhult vet vi inte ännu. Och för att få inspiration åkte jag och pratade med Anders. När han ändå pratade stoppade jag upp en kamera i ansiktet på honom så fler skulle få chansen att höra hans tankar.

Huruvida man skall låta skog stå och i vilket tidsperspektiv och också vårt att gissa. Går det att ta jämnare uttag över tid?

Det som var positivt att höra i filmen för mig var vad Anders fick ut i vältan på den tiden. Låter inte orimligt att han skulle klara att ta ut tillväxten inköparen uppskattade det till. Borde finnas möjligheter till viss teknikutveckling i det här segmentet också tänker jag, som skulle göra arbetet än mer genomförbart för den som vill hantera sin skog på egen hand.

Jag tror att det är fler än vi som vill hitta fler alternativ.
Och man behöver inte göra likadant över hela sin skog heller.

Det är inte svart.
Det är inte vitt.
Skogen är grön.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[hannaisundhult]

sön 04 feb 2024, 11:11#831076

Men vad tänker ni i Sundhult om riskerna med att ha stående skog med nuvarande klimatprognos? I filmen såg Anders skogen som ett sparkonto utan risk. Har ni inga stormar och barkborrar hos er?

Det är just riskerna som gjort att vi börjat fundera på alternativ. Jag ser inte stående skog som garanterad på något sätt.

Ser vi till vår egen skog så är det endast en liten del som faktiskt fått en hel omloppstid i trakthyggesbruket. Och då var de ändå ute och planterade ovanligt tidigt här i trakten vad jag förstår. På många ställen var det väl först på 50-talet.

Den största andelen av vår skog är planterad, där det tidigaste planterades för drygt 100 år sedan. Det avverkade mina föräldrar och vi hann själva avverka ett par hektar innan Gudrun avverkade kommande två planerade kalhyggen åt oss.

Så kanske hälften av det som planterades under första halvan av 1900-talet blev avverkat som tänkt, medan andra halvan blåste ner. Det känns inte så hållbart om det fortsätter så med tanke på framtida generationer.

Skogen som inte planterats utan fanns sedan tidigare och den skogen som hade hög andel löv påverkades i princip inte alls av Gudrun. Bokskogen och områdena som var avsatta i skogsbruksplanen att inte röras, de stod kvar även om de var höga och hade hög andel stor skog.

Vår skog har alltid varit försiktigt gallrad, andra har sagt att den som hjälpte min far tog alldeles för lite. Att det var bättre att ta ut mer varje gång än att behöva gå in igen och gallra.

Men faktum är att vi hade väldigt lite gallringsskog som föll i Gudrun, endast ett litet 35-årigt bestånd som gallrats året före (eller om det var samma vinter) och som stod på en av vår högsta punkter på fastigheten. Det som gallrats åren dess för innan föll inte.

Allt sammantaget får mig att fundera. Klimatförändringarna gör att vi har helt nya förutsättningar där det inte finns några data sedan tidigare. Stormarna ökar, det blåser i olika riktningar. Vi har mer varierande vintrar, där vi inte längre kan lita på att det blir tjäle varje år. Vi bor i området som enligt SMHI har högst nederbörd i hela Sverige. Och nederbörden har dessutom ökat ganska markant de senaste 30 åren.

Det ledde fram till mina tankar i filmen att oavsett vad vi testar att göra så ska vi göra det på små bestånd så att när vi gör fel (för det blir aldrig bara rätt) så drabbas inte allt. Förhoppningsvis träffar vi också rätt då och då. Chansens tror jag ökar om vi tar hjälp av att studera naturens egna processer.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 04 feb 2024, 11:18#831077

I Gudrun & Per var det två områden med storskog som gick ner, planterad och gallrad granskog, samt ett litet bestånd ungskog på en hög ås som förstagallrats året före. Gallring här har varit motormanuell (eller helt manuell) genom alla tider, utkörningen har gjorts med häst, traktor & vagn och beståndsgående skotare. Kanske det kan ha betydelse av hur den yngre skogen klarat sig bra? Bestånden är dessutom ganska små, vilket säkert också kan bidra.

Risken för vindskador styrs i första hand av skogens höjd, tid sen senaste gallring, gallringsstyrka och trädslag. Att yngre skog som inte nyligt (mer än 5 år sen) gallrats klarar sig bra är förväntat. Likaså att äldre granskog drabbas hårdare, särskilt om man relativt nyligt varit in och petat i den.
Det finns inget som talar för att stickvägsbredd eller avverkningsteknik skulle påverka risken för skador.

Det svåra med vindskador är att de är stokastiska, dvs det finns ingen enkel orsak-verkan utan det finns flera olika faktorer som samverkar och därigenom påverkar risken, men sen kan man ha tur eller otur. Det gör också att det inte går att titta på enstaka bestånd på en enskild fastighet, utan man måste titta på stora material över stora ytor för att fånga den stora variationen.

[bengt.a]

sön 04 feb 2024, 11:19#831078 Det jag lärt mig är att det är viktigast att ha välröjt för att få stabil skog. Jag har skog som inte varit välröjd, bekymrad varje gång det blir hård blåst.

[Badger]

sön 04 feb 2024, 11:23#831079 Jag är mer dyster. Ser ingen realism i att utsläppnivåerna kommer att minsta kommande 10 åren och vi därmed får räkna med torrare, varmare och kanske blåsigare förutsättningar. Världsledarna är mest fokuserade på olika krig och att skjuta dyra klimatlösningar framför sig. Enligt SMHIs kurvor trenden väldigt tydlig (https://www.smhi.se/klimat/framtidens-k ... /year/anom).

När jag började lära mig om skog så lyssnade jag också till inköparna om hur man skulle få mest tillväxt och mest pengar snabbast möjligt. Men jag har under åren börjat glida mer och mer över mot att inte jobba emot naturen och förutsättningarna på platsen i framtiden. Hittills har självföryngring varit mest robust på min fastighet, men jag har också börjat så och plantera in löv och tall där de saknas i beståndet som klimatförsäkring. Hade vi inte planterat och röjt fram gran tidigare så hade det troligen inte behövts, men jag återställer nu ordningen med framtidens fröträd för framtida generationer.

Om man ska göra på samma sätt eller inte på sin fastighet beror som jag ser det på hur man tänker göra och hur fastigheten ser ut. Det finns definitivt platser i vårt land där förutsättningar för en viss typ av skog och där en viss typ av brukande är rätt. Men generellt sett instämmer jag i att man troligen bör använda lite olika trädslag och metoder på sin fastighet beroende på förutsättningarna.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Badger]

sön 04 feb 2024, 11:40#831083

Allt sammantaget får mig att fundera. Klimatförändringarna gör att vi har helt nya förutsättningar där det inte finns några data sedan tidigare. Stormarna ökar, det blåser i olika riktningar. Vi har mer varierande vintrar, där vi inte längre kan lita på att det blir tjäle varje år. Vi bor i området som enligt SMHI har högst nederbörd i hela Sverige. Och nederbörden har dessutom ökat ganska markant de senaste 30 åren.

Det ledde fram till mina tankar i filmen att oavsett vad vi testar att göra så ska vi göra det på små bestånd så att när vi gör fel (för det blir aldrig bara rätt) så drabbas inte allt. Förhoppningsvis träffar vi också rätt då och då. Chansens tror jag ökar om vi tar hjälp av att studera naturens egna processer.

Vi har liknande inställning Hanna. Det stämmer nog i att vi inte har några erfarenheter av detta klimatet på våra fastigheter. Men om tror att att nuvarande trend fortsätter där klimatzonsgränsen generellt sett flyttar ca 5km norrut per år så kan vi lära oss lite av vad som fungerar i området ca X mil söderut om vår fastighet och räkna med att det kommer att vara ungefär så på vår egen fastighet. Alltså får man titta 10 mil söderut för en bild av läget år 2050 och 20 mil söderut för år 2070.

Är man positiv så kan man se det som att det inte blir sämre utan bara annorlunda. Så i din anda testar jag att så in lite sydligare arter hos mig på ett par mindre testytor.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[hannaisundhult]

sön 04 feb 2024, 12:29#831092

Vi har liknande inställning Hanna. Det stämmer nog i att vi inte har några erfarenheter av detta klimatet på våra fastigheter. Men om tror att att nuvarande trend fortsätter där klimatzonsgränsen generellt sett flyttar ca 5km norrut per år så kan vi lära oss lite av vad som fungerar i området ca X mil söderut om vår fastighet och räkna med att det kommer att vara ungefär så på vår egen fastighet. Alltså får man titta 10 mil söderut för en bild av läget år 2050 och 20 mil söderut för år 2070.

Är man positiv så kan man se det som att det inte blir sämre utan bara annorlunda. Så i din anda testar jag att så in lite sydligare arter hos mig på ett par mindre testytor.

Det är säkert klokt att titta lite hur det ser ut söderut. I vårt fall räcker det med ett par km så är vi en annan växtodlingszon, 10 mil så har vi passerat två zongränser till och gått från zon 4 till zon 1. Nu tror jag inte riktigt att vi skulle få något kustklimat här trots klimatförändringarna och vad gäller nederbörden misstänker jag att det kommer bli det än mer skillnader där det vi har nu förstärks. Så den lägre nederbördsnivå som nu är 10 mil söderut, den kan vi nog inte förvänta oss, men däremot mer extremer likt de senaste åren. Med långa torra perioder, långa blöta perioder, långa kalla perioder osv.

Hur som helst, skulle vi efterlikna skogarna mer söderut så antar jag att det är lövet som gäller, eller hualigen, öppna landskap.

[Badger]

sön 04 feb 2024, 12:50#831094 Ja om man har sin fastighet nära kust eller inte och topografin kan jag tänka mig kan påverka åt både större eller mindre förändring den generella klimatzons förändringen som kalkylerats fram i någon mån. Jag vet inte om det finns någon sida där man kan se det simulerat , men man kan kanske lite grovt se mönstret om man jämför med temperaturkartan på smhi. Där kan du zooma in på just din fläck.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Älgfoderodlare]

sön 04 feb 2024, 13:22#831101 Att förändringar skett o sker, vad gäller klimatet o därmed tillväxt o utveckling av skogar på beståndsnivå är tämligen klarlagt. Det jag upplevt under de år jag sett denna förändring ske, är enbart till det positiva. Härjedalen var ju sedan tidigare känt för att ha ett typiskt inlandsklimat. Kalla snöfattiga vintrar o torra, soliga varma somrar. Detta är nu helt ställt på ända. Milda ( men med temp. toppar ) snörika vintrar o svala regnrika somrar. Det gör att både tillväxt o möjligheten för ökad mängd av olika / förädlade / nya trädslag kan ske. Vad skog blir i slutändan, avgörs hur man sköter / förvaltar den i början för att optimera tillväxt / areal. Min skötselmetod gav inga skador av vare sig Ivar eller Per, trots att de gick rakt över våra fast. Få viltskador, hög tillväxt på gagnträd, ökad biodiversitet, stor självförädlingspotential ( övergrova träd ). Trots allt är det volymen i uttagen som ger ekonomi. Rätt skötsel ger mer av alla de möjligheter / tillgångar / behov / förväntningar som finns av vad skogen kan o skall bidra med. Skillnaden ligger i hur vi väljer att utveckla o förvalta denna möjlighet.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 04 feb 2024, 13:29#831102 Ni som vill ersätta gran med andra trädslag, hur tänker ni er den processen med tanke på att alla våra beståndsbildande trädslag utom just gran i grunden är pionjärträdslag som vill ha öppen mark för att kunna växa upp?

[Badger]

sön 04 feb 2024, 14:19#831105

Vad skog blir i slutändan, avgörs hur man sköter / förvaltar den i början för att optimera tillväxt / areal. Min skötselmetod gav inga skador av vare sig Ivar eller Per, trots att de gick rakt över våra fast. Få viltskador, hög tillväxt på gagnträd, ökad biodiversitet, stor självförädlingspotential ( övergrova träd ). Trots allt är det volymen i uttagen som ger ekonomi. Rätt skötsel ger mer av alla de möjligheter / tillgångar / behov / förväntningar som finns av vad skogen kan o skall bidra med. Skillnaden ligger i hur vi väljer att utveckla o förvalta denna möjlighet.

Härligt! Nu blev jag glad, det gjorde min dag att se att du finns kvar på forumet Älgfoderodlare. 🤩

Läste med stort intresse tråden om din skötselmetod med offensiv stamkvistning och plantering av olika trädslag för ett tag sedan. Den inspirerade mig till att börja fundera på en mer individanpassad skötsel av träden i min lilla skog. 🌲 🌳

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Nisse Husberg]

sön 04 feb 2024, 21:28#831182 Det är ju trevligt med alla teorier och åsikter. Själv har jag också åsikter om hur vi skall sköta vår skog. Farsan var mycket intresserad av skogsbruk och vi har skött vår skog på "gammalt" sätt (kallas numera nån sorts plockhuggning) sedan 1944. Jag och brorsan fortsätter på samma sätt men har nu traktorer med Farma-kranar och en liten traktorprocessor. Det som egentligen är mest annorlunda är angrepp av granbarkborre.

Så småningom börjar jag inse att alla fina teorier har ganska liten betydelse. Varje vinter måste man i alla fall syssla mest med katastrofhantering som sällan passar teorierna. Just nu hugger vi bort alla torra träd eftersom energivedpriset är ganska bra - man får åtminstone nånting för eländet. Om vi hinner så börjar vi förnya genom att hugga bort stora träd på norrsidorna (så att inte gräset skall ta överhand). Men sorgligt är det med barkborreträden - det blir luckor där man inte egentligen vill ha luckor.

Man blir förstås av med alla problem om man hugger skogen slät ...